Skola och bostäder vid Härlanda tjärn – var går gränsen?

[Uppdatering av sidan: 2020-02-21]

Bakgrunden till att det nu står en strid om naturen vid Härlanda tjärn är en stadsplan som upprättades 1967 – läs mer via denna länk till en historia kring en grusplan.

Aktuellt:

2020-02-17: Bygget av skolan vid Härlanda tjärn har inletts och träd fälls i området.

2018-04-30: Debattartikel i GP av Christer Thomsen, Angelica Petras, Eva S Bondesson; Hulter saknar trovärdighet om Härlanda tjärn

2018-04-27: Debattartikel i GP av Johannes Hulter (S); Byggena gör inte intrång i naturområdet

2018-04-26: Debattartikel i GP av Christer Thomsen, Angelica Petras, Eva S Bondesson; MP grönmålar exploateringen vid Härlanda tjärn

2018-04-25: Debattartikel i GP av Emmali Jansson (MP); Inget parti skyddar naturen så mycket som MP

2018-04-24: Byggnadsnämnden valde att godkänna planen efter granskningsskedet (läs mer här). Nu skall förslaget upp till Kommunalfullmäktige för beslut.

2018-04-23: Debattartikel i GP Christer Thomsen, Angelica Petras, Eva S Bondesson; MP och S en fara för Härlanda tjärn

2017-12-06: Planen går nu ut på granskning, lämna dina synpunkter före den 10 januari 2018 till Stadsbyggnadskontoret – se denna länk.

2017-09-27: Företrädare för alliansen skriver ett debattinlägg i GP: Inte mycket att skryta över, MP.

2017-09-26: Frågan om ”Handling – 69 Granskning av detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelen Sävenäs och Delsjön, en del av BoStad2021” låg åter på byggnadsnämndens bord men nu har den politiska oenigheten ökat ytterligare så frågan bordlades ännu en gång.

2017-09-26: En lyhördhet nära noll – insändare i GP av Christer Thomsen, Thomas Nyström, Eva S Bondesson.

2017-09-25: Ledarstrid i Miljöpartiet – GP skriver om att Henrik Munck (MP) utmanar Ulf Kamne som gruppledare, bland annat säger Munck: ”Som exempel nämner han bostadsbyggande i ett par grönområden – bland annat det aktuella ärendet i Björkekärr – på frågor där han tycker att partiet valt fel väg.
– I vissa områden händer ingenting, samtidigt kan man hugga ned ädellövskogar med biologisk mångfald. Då tycker jag att man prioriterar fel.”

2017-09-24: Ni lyssnar bara på de starka rösterna – debattartikel av Emmali Jansson (MP).

2017-09-13: Vi vill lyssna på allas röster – replik till Lisa Loeb av Emmali Jansson (MP).

2017-09-04: MP – varför förolämpa era egna väljare i Björkekärr? -insändare i GP av Lisa Loeb.

2017-08-29: Politiker inte överens om bostäder i Björkekärr – skriver GP.

2017-08-29: Byggnadsnämnden behandlade förslaget (se denna länk till handlingarna). Men frågan bordlades då Alliansen ansåg att det inte går att förbise att över 400 privatpersoner och flera stora organisationer haft synpunkter på förslaget. Läs mer via denna länk.

”Göteborgsförslaget” som Thomas Nyström skapade för att utöka naturskyddsområdet fram till gränsen för dagens bebyggelse fick inom de 90 dagar det var möjligt att rösta hela 514 röster, mer än något annat förslag. Inte ens frågan om Västlänken väckte ett lika stort intresse som viljan att skydda naturen i Delsjöområdet!

2017-05-26: Läs mer om GP har också uppmärksammat frågan och det berör jag i ett annat inlägg – läs mer via denna länk.

---

Delsjöområdets gränser fastställdes av Stadsfullmäktige 1970 och sedan dess har den gränsen respekterats. Beslutet var skarpt formulerat, ”Ej under några förhållanden får sålunda något intrång av bostadsbebyggelse o dyl tolereras”. (läs mer via denna länk) Det är därmed ytterst anmärkningsvärt att detta förslag kunnat läggas fram och godkännas av Byggnadsnämnden.

Tidigare har Byggnadsnämnden slagit vakt om Delsjöområdet, så här uttryckte en tidigare ordförande i nämnden Gunnar Larsson (S) saken när det var tal om att bygga på åsen mellan TV-huset (idag Örgryte Torp) och Skår. ”Det var förfärligt att någon ens kom på tanken att lägga fram idén. Framsynta kommunalmän har tidigare slagit vakt om Delsjöområdet. Börjar man nu nafsa i kanten på området så släpper man Barrabas lös!” (G-P 1992-01-26)

Skolan är föreslagen att ligga inom gränsen för riksintresset för friluftsliv (läs mer om Riksintresset Delsjöområdet via denna länk). Ett riksintresse är alltså mer betydelsefullt än ett lokalt intresse av exempelvis en skola, men det anser inte Stadsbyggnadskontoret! För att Delsjöområdet skall förbli ett rekreationsområde för alla göteborgare är det viktigt att dess gränser respekteras. I de omgivande bostadsområdena, både i Göteborg och Partille, bebyggs allt fler grönområden. Därmed är det viktigt att ett stort sammanhållet grönområde som Delsjöområdet inte ses som en markreserv för staden. Läs mer om Delsjöområdets gränser i ett historiskt perspektiv via denna länk.

Grus 8:an i april 2017. All skog du ser till höger i bild är tänkt att försvinna och ersättas med en öppen skolgård, det är mycket mer än ”enbart” grusplanen som berörs av planen.

Grusplanen är en misslyckad ishockeyplan som sällan har använts som sådan. Denna yta borde åter få bli grön istället för att fortsätta avverka träden i området. Skogen till höger om grus 8:an, bilden ovan, kommer att försvinna hela vägen upp och förbi kröken som skymtar längst bort. Det skall bli en öppen skolgård.

---

Planen för skola och bostäder vid Härlanda tjärn

Ännu en gång planeras för bebyggelse som påverkar Delsjöområdet, jag inleder därför med jägmästare Svenssons ord till GT 1956: ”Det är på tiden att en bestämd gräns drages upp för fritidsområdet, så att det inte naggas i kanten undan för undan”. (GT 17 februari 1956) Mer än 60 år har passerat sedan Svensson fällde sin kommentar efter att bygget av Roberts höjd startat innan tillstånd givits (!). Fortfarande betraktar en del politiker Delsjöområdet som en markreserv. Inte ens de gränser som idag finns, genom riksintresset för friluftsliv, respekteras.

Detta förslag till detaljplan är oroande då stadens planerare åter riktar blickarna mot Delsjöområdet för att ta ”små områden” och ”buffertområden” i anspråk för olika angelägna ändamåls, så som skolor och idrottshallar. Att området där skolan är tänkt att byggas ligger helt inom gränsen för riksintresse för Friluftsliv avfärdas i plandokumentet med att bebyggelsen inte bedöms ha någon negativ inverkan — författarna till planen anser att eftersom staden vill skapa en busshållplats vid Härlanda tjärn så ger det positiva effekter på Riksintresset för friluftsliv. Denna slutsats är uppseendeväckande då sannolikheten att det skulle bli en busslinje till Härlanda tjärn måste betraktas som liten eller helt obefintlig.

Det är intressant att notera att ordföranden i byggnadsnämnden, miljöpartisten Ulf Kamne skrev en debattartikel i GP den 5 april 2016 under rubriken ”Vi skyddar fler naturområden i Göteborg i år” där han lyfte fram att Delsjöområdet redan var skyddat. Det stämmer att det finns ett naturreservat som bär namnet Delsjöområdet, men reservatet omfattar endast de östligaste delarna, stora områden i väster omfattas inte av det statligt inrättade reservatet. Men, och det är viktigt, den västra delen fick sina gränser fastställda 1970 och dessa skulle vara lika säkra som för ett naturreservat, varför inte Byggnadsnämnden känner till detta beslut kan vi bara spekulera kring, är det så att man önskar att ”glömma” att det finns ett fastställt skydd. Alla nämndens ledamöter fick information om beslutet inför sitt sammanträde den 24 april 2018, men ingen politiker tycktes förstå innebörden!

Den nya planens syfte

”Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för komplettering av bostadsbebyggelse samt etablering av en skola samt utbyggnad av befintlig förskola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan i stadsdelen Sävenäs och Delsjön. Detaljplanen syftar även till att öka tillgängligheten till rekreationsområdena Härlanda tjärn och Delsjöområdet genom att möjliggöra för kollektivtrafik samt utbyggnad av GC-vägar.” — ”Parkering för skolan föreslås samordnas med besöksparkering till rekreationsområdet Delsjön och Härlanda tjärn.” (Samrådshandling December 2016, s. 29)

Vid byggnadsnämndens sammanträden den 20 december 2016 beslutade byggnadsnämnden att ”förslaget efter bearbetning behöver och helst ökar antalet bostäder samt tydligare ramar in gator och bostadsgårdar samt att genomföra samråd om detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan / Smörslottsgatan, inom stadsdelarna Sävenäs och Delsjön, en del av BoStad2021”. (Protokoll Dnr 1429/15, §587)

I förslaget talas om att vägen skall breddas och förberedas för kollektivtrafik. Det förefaller dock inte speciellt troligt att Västtrafik skulle låta en busslinje gå ned mot Härlanda tjärn. Björkekärr trafikeras idag av linje 17 och dess stora ledbussar och inte ens en ny skola skulle kunna motivera att dessa tog en extra sväng ned mot tjärnen och sedan upp igen mot Östra sjukhuset, eller tror byggnadsnämnden att bussarna skall gå in i Partille via Robertshöjdsgatan?

Det bör också betonas att det finns alternativa platser för en skola inom Björkekärr / Robertshöjdsområdet. Exempelvis skulle det gå att bygga ut Rosendalsskolan, som just nu genomgår den omfattande ombyggnad. Där skulle ytterligare huskroppar invid skolan eller där den nu tillfälliga skolans baracker står kunna utgöra ett alternativ. Där finns också god tillgång på kollektivtrafik och övrig infrastruktur för en skola. Det finns även bättre alternativ för den föreslagna bostadsbebyggelsen, exempelvis de stora öppna parkeringsytorna i stadsdelen, inklusive de vid Östra sjukhuset som skulle kunna omvandlas till underjordiska garage med bostäder ovanpå.

Ett område med ”hög skogskänsla”

I det dokument som Stadsbyggnadskontoret presenterar nämns inte med ett ord det stora LONA projekt som Göteborgsregionens kommunalförbund arbetat med och vars projektrapport ”Delsjön-Härskogenkilen. Upplevelsevärden och biologisk mångfald i en av Göteborgsregionens gröna kilar”. Där (se karta s. 23 i rapporten) visas att skogsmarken nära Härlanda tjärn är ett område med hög skogskänsla. Om bebyggelse tillåts tränga så nära som förslaget nu anger kommer området med skogskänsla att påverkas.

Hur kommer detta förslag att påverka området?

På kartan nedan har den föreslagna bebyggelsen markerats med röd färg.

För att få en uppfattning om vilken förändring som väntar om förslaget genomförs skall vi nu gå ut på en rundvandring i området som börjar i norr nära Spåntorget.

Utöver skolbyggnaderna tillkommer en skolgård som kommer att kräva avverkning av skogen utmed 8:ans motionsslinga. Titta på bilden nedan, all skog du ser till höger i bild och hela vägen ned till några av joggarna till vänster i bild kommer att försvinna för att ge plats åt skolgården. Det är därmed mycket mer än ”bara” en grusplan som planen omfattar.

Var går gränsen för Delsjöområdet?

Delsjöområdet har en mycket lång historia som strövområde, det var populärt redan på 1860-talet som jag visat i ett tidigare inlägg här på Delsjöområdets historia (se länk). Men som ”reservat” kom det att betraktas först under 1900-talet. En lämplig utgångspunkt är Skogsnämndens vandringskarta över Delsjöreservatet från 1946.

Det som idag är Björkekärr, Robertshöjd och Östra sjukhuset var på dessa tidiga vandringskartor en naturlig del av Delsjöområdet, det hänger samman med att hela området tidigare var en gemensam utmark för gårdar och byar i Örgryte socken. Den första stadsplanen för ”området norr om Härlanda tjärn” kom 1948 (läs mer via denna länk). Då var tanken att det skulle bli radhus och villor i hela området. Det var också så de västra delarna utformades men när de östra områdena kring Stabbegatan, Lådämnesgatan och Trärringen skulle byggas kom önskemål om flerbostadshus för att ge bättre ekonomisk lönsamhet. Vilket ledde fram till en ny stadsplan 1953. (GSH 1953:499) Besluten om att bebygga området förvånade många, i GT skrevs följande rader 1953. ”Från Härlanda tjärn till Partillevägen och från Torpa och Kålltorp till Sävedalens gräns var det för bara något år sedan en härlig vildmark, som hörde naturligt ihop med Delsjöreservatet, som sträcker sig från nämnda tjärn till Boråsvägen enligt ganska officiella bekräftelser. Mången trodde nog att området norr om Härlanda tjärn, som det kallas som stadsplan också hörde till reservatet, men staden behövde tomtmark och så blev där bebyggelse.” (GT 14 juli 1953)

Genom den nya stadsplanen skapades tätare bostadsområden i den östra delen jämfört med den västra närmas de äldre stadsdelarna vid exempelvis Kålltorp. Den nya stadsdelen fick därmed en ”bakvänd” tyngdpunkt.

Området Robertshöjd var däremot inte tänkt att bebyggas utan skulle vara ett fritidsområde för befolkningen norr om Härlanda tjärn. (GT 18 februari 1956) Det dröjde dock inte länge innan detta löfte glömdes bort och flera hundra nya bostäder började uppföras, arbetet satte till och med igång innan det fanns tillstånd att bygga! Det föranledde jägmästare Svensson att ge följande kommentar ”Men det är på tiden att en bestämd gräns drages upp för fritidsområdet, så att det inte naggas i kanten undan för undan”. (GT 17 februari 1956)

Roberts höjd byggdes ut i två etapper och under byggtiden framhölls det att man skyddade områdets stora träd (Bygge och Bostad bilaga till GT 14 oktober 1959).

Mycket av de gröna ytor som sparades under byggtiden har sedan dess försvunnit i samband med de fyra byggprojekt som genomförts i kanten av Roberts höjd under de senaste tjugo åren och ett femte större projekt är på väg att genomföras i Robertshöjds västra kant (se länk). Om detta genomförs tillsammans med det senaste förslaget om bostäder öster och söder om Robertshöjd (som presenterats ovan) är alla större grönytor i området borta.

Området, inom riksintresset för friluftsliv, som Stadsbyggnadskontoret vill bebygga med en ny skola och idrottshall, var fram till 1967 naturmark men då upprättades en stadsplan. Planen omfattade ett område ca 300 meter långt och 60-70 meter brett. ”Området, som till huvudsaklig del upptar skogsterräng, är obebyggt. I södra delen av området är en parkeringsplats för ca 100 bilar. Förslaget avser att möjliggöra områdets utnyttjande – i skilda delar från norr beräknat – för garage, idrottsanläggning och biluppställning. Anläggningarna föreslås från vägen räknat indragna i terrängen, så att en skogsridå, i norra delen 13 meter bred och i södra delen 18 meter, kvarstår. Från bostadsbebyggelsen i norr är avståndet till närmaste anläggning cirka 60 meter. Garageområdet med plats för cirka 30 bilar utgör ett komplement till mark med motsvarande användning inom radhusområdet öster om Robertshöjdsgatan och tillgodoser framställda önskemål härom från därvarande egnahemsförening. Idrottsområdet är i första hand avsett för en ishockeybana och därtill hörande anordningar. Vid planeringen för utbyggnaden förutsättes närmare utredas huruvida förutsättningar finns även för annan lämplig användning, så att området kan utnyttjas under större del året. Det i förslaget upptagna, större området för biluppställning innefattar befintlig parkeringsplats för utflyktstrafiken till Härlanda tjärn och medger att denna ökas till cirka 275 bilplatser. Behovet av en utökning är påtaglig då vägar och närliggande gator nu överbelastas av uppställda bilar vid tider då utflyktstrafiken är stor” (GSH 1967:346)

Denna utbyggnad med garage, parkeringar och idrottsplan har nu öppnat möjligheten för att även bygga i området. Den hänsyn som ändå visades 1967 i form av att bibehålla en skogsridå är inte något som moderna planerare visar.

I den stora utredningen av Delsjöområdets framtida användning föreslogs en gräns för området, som bland annat inkluderade området med idrottsplanen vid Härlanda tjärn. (Delsjöreservatet 1969) Delsjöområdets gränser fastställdes året därpå av Stadsfullmäktige och sedan dess har den gränsen respekterats. Beslutet var skarpt formulerat, ”Ej under några förhållanden får sålunda något intrång av bostadsbebyggelse o dyl tolereras”. (läs mer via denna länk)

År 2000 utarbetade Stadsbyggnadskontoret ”Program för östra Björkekärr” och där föreslogs bebyggelse på höjden invid förskolan, där planerarna idag vill uppföra tre höghus. Då valde man att inte gå vidare med någon ny bebyggelse i området som markeras med 8b på kartan nedan.

I övrigt har ganska många av förslagen i programmet från år 2000 blivit verklighet. Områdena 1, 3a, 4, 5 och 8a på kartan ovan har bebyggts.

Av intresse för den nu aktuella planen att tränga in i Delsjöområdet vid Härlanda tjärn är hur Byggnadsnämnden reagerade på ett liknande förslag 2002. Då föreslogs att det skulle byggas ca 20 småhus på den plats där man idag vill uppföra höghus. Den delen av planen avvisades av Byggnadsnämnden med motiveringen ”Byggnationen skulle störa entrén till Delsjöområdet vid Härlanda tjärn. Det är så värdefullt för göteborgarna och Härlandaborna att Delsjöområdet och Härlandaområdet är intakta” (G-P 2002-01-10)

Länsstyrelsen förde 2003( Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen) fram ett förslag till att utvidga skyddet för Delsjöområdet så att reservatet även skulle omfatta de västra, mest frekventerade, delarna av området. Ett förslag låg färdigt 2007 och gick ut på remiss. Inom staden var meningarna delade, Park och Naturförvaltningen ställde sig positiva till ett utökat reservat, liksom Miljönämnden och Nämnden för Göteborg Vatten. SDN Härlanda var positiv till förslaget och ville att reservatet skulle utökas så att även Renströmska parken och området norr om Härlanda tjärn fram till bebyggelsen vid Träringen och Smörslottsgatan skulle inkluderas. Fastighetsnämnden var tvekande och ville ha ändringar i reservatets omfattning, ett svagt positivit svar men med krav om ändringar kom även från Kretsloppsnämnden och Idrotts- och föreningsnämnden. Lisebergs Gäst AB, som driver campingen vid Kärralund, önskade att reservatsgränsen inte skulle gå mellan campingen och Skatås. Förvaltnings AB Framtiden ville ha ett reservat om det inte hindrade fortsatt expansion av bostäder och trafik. Byggnadsnämnde avstrykte förslaget, det gjorde även Kulturnämnden som önskade ett annat skydd än ett statligt reservat. (Yttrande till kommunstyrelsen över länsstyrelsens förslag till utökning av naturreservat i Delsjöområdet i Göteborgs, Härryda och Mölndals kommuner. 2007-08-15, Dnr 0298/7. Länsstyrelsens föreläggande: Förslag till utökning av naturreservatet Delsjöområdet i Göteborgs, Härryda och Mölndals kommuner. Förslag till beslut. 207-10-08 Diarienummer 0519/07.

Trots att många förvaltningar ansåg att länsstyrelsens förslag var bra och till och med borde utvidgas visade det sig att flertalet politiker och partier ansåg att ett reservat skulle hindra möjligheten att utveckla området och att det var bättre att staden hade rätten att besluta över användandet. Endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet ansåg att det nya utökade reservatet skulle bildas. (GP 207-09-23 ”Politiker säger nej till större Delsjöreservat”) I flera av remissvaren från förvaltningarna önskas större inflytande över hur området skall användas och i några fall uttalas det tydligt att man önskar att kunna använda mark för framtida bebyggelse. (Förslag till utökning av naturreservatet Delsjöområdet i Göteborgs, Härryda och Mölndals kommuner. Förslag till beslut. 207-10-08 Diarienummer 0519/07. Byggnadsnämnden ville att folkvalda skulle få större möjlighet att påverka innehållet, s. 4. Miljönämnden ansåg att ny bebyggelse vid Stora Torp inte skull hindras av det nya reservatet, s. 5.)

Vid Stora Torp (Örgryte Torp) har mark som skulle ha ingått i naturreservatet idag bebyggts.

Enligt Fastighetsnämnden var ”kärnområdet inte berört av några hot om exploatering”. (Förslag till utökning av naturreservatet Delsjöområdet i Göteborgs, Härryda och Mölndals kommuner. Förslag till beslut. 207-10-08 Diarienummer 0519/07, s 4.)

Stadskansliet ansåg att ett reservat som skulle sträcka sig ända fram mot bebyggelsen ”begränsar kommunens möjligheter till framtida förändringar, till gagn för boende och friluftsliv”. (Förslag till utökning av naturreservatet Delsjöområdet i Göteborgs, Härryda och Mölndals kommuner. Förslag till beslut. 207-10-08 Diarienummer 0519/07, s. 7.)

Dags att agera

Det är nu mycket viktigt att alla som bryr sig om Delsjöområdet och vill att det skall fortsätta vara ett stort friluftsområdet gör sina röster hörda i denna fråga. Vi behöver en säkerställd gräns för Delsjöområdet som respekteras av stadens företrädare.

Det redan beslutade skyddet för de västra delarna av Delsjöområdet måste respekteras. Inom dessa gränser kan statusen givetvis höjas genom bildande av natur- och Kulturreservat, det senare vore lämpligt från Stora Torp och upp mot Delsjön. I Västra Götalands län har hittills bildats tre kulturreservat av Länsstyrelsen: Gunnebo i Mölndal 2003, Åsnebyn i Mellerud 2007 och Vallby Sörgården i Skövde 2008. Det är hög tid att staden Göteborg får sitt första kulturreservat vid Stora Torp och att hela Delsjöområdet får status som naturreservat istället för att som idag utgöra en markreserv.

Referenser

Delsjön-Härskogenkilen. Upplevelsevärden och biologisk mångfald i en av Göteborgsregionens gröna kilar.

Delsjöreservatet: en utredning för Göteborgs stadskollegium, Gako AB, Göteborg, 1969.

Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen, Göteborg, 2003.

Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar (GSH)

Göteborgs-Posten (G-P)

Göteborgs Tidningen (GT)

Handlingar från Göteborgs Stadsbyggnadskontor (länkar i texten)