Torpa by

Byn omnämns redan 1496 men som alltid med dessa tidiga omnämnandena så får vi inte veta mycket mer än att det fanns en by med namnet Torppæ. Det är först i och med 1550 års jordebok som vi vet att byn bestod av 4 gårdar samt en äng, då ingick även det som senare skulle bli den självständiga gården Vidkärr.(Lindroth och Wilhelmsson)

  • Persgården 1/2 mantal skatte.
  • Nordgården 1/4 mantal skatte (under äldre tid 1 mantal frälse och under en period även krono)
  • Mellangården 1 mantal frälse.
  • Sörgården 1 mantal skatte.
  • Skatteängen, kallades även Tingvall i jordeboken 1777-1811.

Källa: Lindroth

Namnet ”Torpa” avslöjar att byn troligen har medeltida ursprung. Bengt Pamp skriver i; Ortnamnen i Sverige (3:e upplagen 1971) sidan 48:
″Sahlgren räknar med att namntypen kommit till Danmark och Skåne senast på 800-talet. Till Västergötland och Östergötland hade den hunnit åtminstone på 1100-talet (enligt Hellberg redan före kristendomens införande).” Även i Svenskt ortnamnslexikon framförs motsvarande tolkning kring detta ortnamn. ”Ordets äldsta betydelse på germanskt språkområde har troligen varit hägnad. Man har räknat med en betydelseutveckling från hägnad över inhägnat område till betesmark och senare nybygge – på betesmark. För i varje fall en överväldigande majoritet av -torp-namnen från skedet före nya tiden kan man anta innebörden nybygge, utflyttad gård.” (Wahlberg s. 322)

Torpa by har undersökts av arkeologer 2002 i samband med att Göteborgs stad byggde en ny idrottshall vid Torpaskolan. Först trodde man att det skulle kunna ske snabbt och enkelt utan någon arkeologisk utgrävning. Men Länsstyrelsen slog larm och krävde att en arkeologisk undersökning först skulle genomföras. Någon sådan gjordes aldrig på 1940-50-talet då området bebyggdes. Då betraktades sällan medeltida lämningar som intressanta.

Resultaten från den arkeologiska undersökningen av fornlämning Göteborg 307 (alltså Torpa by / Torpaskolan) publicerades 2011 och den finns numera även tillgänglig i form av en pdf via Stadsmuseets hemsida. Vid undersökningen påträffades fynd från olika perioder, bland annat en stensatt väg och under den en yta med en del skärvor av ostindiskt porslin, vilket ger en möjlig tolkning att det var en uppfartsväg till Torpa Sörgården som påträffats och att den var från sent 1700-tal men att stenläggningen var från 1800-talet. I marken nära vägen påträffades även spår av odling i form av spår av årderbruk. Det bör tyda på att spåren är gamla, troligen äldre än 1700-talets början, då bönderna i denna del av landet sedan lång tid brukat jorden med enbart plogen som redskap. I andra delar av Sverige användes båda redskapstyperna parallellt långt fram i tiden. (Gadd s. 146-151) Kanske är spåren av årder en förhistorisk eller möjligen medeltida lämning.

Torpa1694

Lantmäteristyrelsens arkiv. Örgryte socken Torpa nr 1 3-5. Geometrisk avmätning 1694

Den äldsta (kända) kartan över Torpa by är från 1694 och där finns de fyra gårdarna markerade. Det är aldrig fråga om någon exakt avritning av husen i byn utan endast symboler som visar gårdarnas läge i förhållande till jordbruksmarken som var det viktiga vid upprättandet av dessa geometriska kartor. Åkermarken var 1694 ganska begränsad, det var istället ängsmarken som dominerade. Ängen behövdes för att föda kreaturen och ge näring åt de dragdjur som behövdes i åkerbruket och till transporter.

Stora delar av byn köptes av Vidkärrs gård under sent 1800-tal och sedan av Säveåns AB. Slutligen såldes hela området till Göteborg stad.
Byn hade sin utmark i närheten av det som idag är Östra Sjukhuset. Däromkring låg också några torp.

Karta

Lantmäteristyrelsens arkiv. Örgryte socken Torpa nr 1 3-5. Geometrisk avmätning 1694.

Litteratur

Gadd, C-J., Den agrara revolutionen : 1700-1870, Stockholm, 2000.

Lindroth, H. Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg. Utgiven i 3 häften 1925, 1927, 1929.

Pamp, B., Ortnamnen i Sverige., 3. uppl., Lund, 1971.

Sahlgren, J., & Bergman, G., Svenska ortnamn med uttalsuppgifter. 2. uppl., 3. tr. Stockholm 1979.

Wahlberg, M., (red) Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala 2003.

Wennberg, T., Arkeologisk rapport; Torpaskolan; Göteborg 307, Bytomt/gårdstomt; Förundersökning, Slutundersökning, Göteborgs kommun 2011.

Wilhelmsson, SA. Örgrytegårdarna samt några göteborgslanderier. Inbundna stenciler vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: