Lilla Torp

Byn Torp (Torpit) omnämns för första gången i jordeboken 1550. Det är inte mycket som är känt från den tiden mer än att gårdarna då var frälsegårdar under Kärra gård (den gård som senare heter Kärralund). Fram till mitten av 1700-talet ägdes Stora och Lilla torp av en och samma ägare men därefter går de båda gårdarna under skilda ägare.

Läs mer om den ”försvunna byn”.

Lilla Torp

Lilla Torp 1/4 mantal frälse

Byn Torp (Torpit) omnämns för första gången i jordeboken 1550. Det är inte mycket som är känt från den tiden mer än att gårdarna då var frälsegårdar under Kärra gård (den gård som senare heter Kärralund). Fram till mitten av 1700-talet ägdes Stora och Lilla torp av en och samma ägare men därefter går de båda gårdarna under skilda ägare.
”Det lilla torpet” var mindre än det stora torpet när det gäller både åker och ängsmark. Inte heller denna gård kom att delas upp utan behölls av en ägare även om de ibland kunde växla ganska tät. Gården fick en ny vacker huvudbyggnad under 1700-talet när Göteborgs stadsarkitekt Carlberg ägde gården. (Lindroth och Wilhelmsson) Efter hans död höll man aktion på gården och i Götheborgs Allehanda den 2 mars 1779 fanns följande annons införd:

”Uppå framlidne Öfwersten och Riddaren, Wälborne Hr Bengt Wilhelm Carlbers Frälsehemman Lilla Torp, ungefär en fjerdedels mil från staden i Örgryte soken och Säfwedahls Härad Beläget, kommer offentlig auction den 18 nästkommande Martii, kl 9 föremiddagen, att försäljas jouveler, guld, silfwer, koppar, ten, messing, malm, bläck- och järnsaker, utwalda och goda böcker, säng- och linkläder, som ock andra husgerådssaker och meubler; äfwensom ock kreatur, bestående af hästar, kor och får, likaledes åke-, köre och gårdsredskap, såsom wagnar, chaisar, slädar m.m.

Sielfwa fastigheten, som äfwen kommer att försälgas, består av et helt hemman, förmedlat till et fjerdedels, innehåller, enligt lantmätaren nyligen uprättad geometrisk charta, hwilken hos Hr Capitaine Liedin kan beses 34 trefjerdedels tunneland, har god åker och hårdwalsägn, hvaruti wäl ansade kryddegårdar och en framför byggnaden anlagd parterre.

Å ena sidan af gårdens inägor tilstöter en ganska widesträckt utmark, som af idoge lantbrukare för framtiden kan göras nyttig, hwartil någon början redan gjord.

Åbyggnaden består af en ny och wäl inrättad caraktersbyggning, som uti undre etagen har 7 wåningsrum, kök och förstuga, jemte god källare under byggningen, samt uti öfre wåningen twenne små wäl inrättade kamrar.

Uti flygelbyggnaden är drängkammare, brygghus och inmurad kettel, wisthus m.m. På gården är mangelbod och åtskilliga på behörigt sätt inrätta spannmålsbodar. Ladugården har loge, lada, stall och fähus samt et wagnskjul av sten, hwaruppå är inrättat redskapshus; altsammans nytt bygt, med bräder och tegel täkt, och i fullkomligt godt stånd. Utom gårdens ägor, är äfwen derwid en kostelig källa, som under warmaste sommaren ej upphörer at aflåta et wåäsmakande watten.

Man bör ock ej förtiga, at en liten Alelund, eller skog, äfwen på ägorna finnes. Alt detta warder til hogade köpares efterrättelse kungjort.” (Götheborgs Allehanda den 2 mars 1779)

1836 köptes Lilla Torp av Isac Claesson, sonen till Lars Claesson som ägde Kärralunds gård. När fadern avled tog sonen över båda gårdarna vid 1800-talets mitt.

I samband med det laga skiftet fick Lilla Torp stora områden på utmarkerna men i praktiken kom de även i fortsättningen att kontrolleras av Kärralunds gård. En stor del av denna utmark kom dock att exproprieras när Göteborg började bygga sitt nya vattenverk i slutet av 1860-talet.

Claesson sålde Lilla Torp 1864 men behöll större delen av utmarken under Kärralund. Det var först 1881 som den nya ägaren av Lilla Torp, Peter Hammarberg, kunde köpa resterande del av den utmark gården blivit tilldelad under 1850-talet. Torpet Sjöbo ingick i köpet.

Efter Peters död 1888 övertogs Lilla Torp av sonen James Hammarberg men han blev knappt 50 år gammal då han avled efter en ridolycka på gården, som du kan läsa mer om via denna länk.

Fenger-Krog ägde efter Peters död Lilla Torps gård fram till att konsul Carl O. Wijk 1908 köpte gården samt en del av Kärralund.

1909 köpte Göteborgs stad Lilla Torp, man hade under en tid bl.a. planer på att anlägga den nya botaniska trädgården där men det blev istället Ängården som fick den äran. Gårdens ägor bebyggdes istället med moderna hus under 1940-talet. Den gamla huvudbyggnaden från 1700-talet revs (läs mer via denna länk) även den för att ge plats åt vårdlokaler för ungdomar med problem. (Lindroth, Wilhelmsson)

Läs mer om Lilla torp:

Övervåldet vid Lilla Torp.

När det var liv i Lilla Torps växthus.

Tidning

Götheborgs Allehanda

Litteratur

Lindroth, Hjalmar. Ortnamnen i Göteborg och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. 1929.

Stenström F. Örgryte genom tiderna. 1920/24, nytryck 1986.

Wilhelmsson, S.A. Örgrytegårdar samt några Göteborgslanderier. 1972