Apslätten

Är Apslätten en sevärdhet? Ja, kanske kan platsen placeras in under den rubriken. Det är en populär plats i östra Göteborg där man dagligen kan se människor promenera, jogga, spela fotboll eller rasta sin hund på Apslättens gräsmattor. Där har även under senare år organiserats ett mycket populärt nationaldagsfirande.

Apslätten utnyttjades för jordbrukets behov under många århundraden. På kartor från 1700-talet markeras området som en stor betes- och ängsmark men under 1800-talet odlades den upp och Aplätten var en del av Kålltorps övergårds åkermark.

Apslätten och Kålltorp år 1780. Mitt i bilden markerat med nr 61 ligger det vi idag kallar Apslätten, då benämndes platsen ”beteshagen”. (Storskifteskarta 1780)

Ur akten till kartan ovan, nr 61 ”Beteshagen”.

Namnet Apslätten är numera officiellt fastslaget av Kulturnämnden enligt ett beslut från 2012-08-23.

Många har nog funderat över det märkliga namnet. Slår man upp Apslätten i Lindroths ortnamnsundersökning från 1920-talet blir man inte mycket klokare.
”Kålltorps apa även blott Apan, en träddunge, namnets betydelse och ursprung är dunkelt”. (Lindroth, H. Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. s. 188.)

Apslätten hösten 2012 (Foto: Per Hallén)

Frågetecknen kring namnets ursprung har under åren uppmärksammats i några artiklar i Göteborgs Posten. Den 14 augusti 1982 kunde man läsa följande under ”tal ve Kal”.
”Telefonkalare: Hej, Kal. Det finns en slätt eller äng som heter Kålltorps Apa har du någon aning om vad det ordet betyder? – Inte en aning och det har inte ortnamnslitteraturen heller. Men jag har en teori. Det kan vara ett uttryck som man hämtat från sjön. Det finns ju två segel som kallas apa: gaffelapa och stagapa. Kanske har området samma form som ett sådant segel”. (Göteborgs-Posten 14 augusti 1982.)

Denna förklaring finner jag ganska märklig, och det är jag inte ensam om. Några dagar efter att GP publicerat artikeln hörde en äldre man av sig till tidningen. Oscar Lorentson, född Olsson, lämnade en förklaring, som verkar plausibel, därför att den bygger på en muntlig tradition från far till son och sonson och uppger en verklig händelse som namngivare. Jag återger det korta brevet med detaljer: I G-P:s bilaga fanns nyligen en artikel om Kålltorps Apa. Jag tror det icke har så mycket med Kålltorps herrgård att göra, utan med Kärralunds herrgård. Som min farfar Lorents Olsson, född den 17/5 1841 och hans hustru, min mormor Sabina Olsson, född den 25/10 1835, berättat återger jag den episod som sägs ha gett upphov till namnet. Min farfar var rättare eller statare, som det visst kallas på Kärralunds herrgård. Mina farföräldrar talade om ett resande sällskap som reste omkring och visade sina konster, bl.a. hade ett positiv som de spelade på och en apa som gjorde vissa konster. Så en dag var apan försvunnen. Man sökte överallt efter henne. Efter några dagar fann man henne just på den plats som nu kallas Kålltorps Apa. Vi var barn när de talade om det. När själva episoden utspelades kan jag inte ange. Min far Sven Olsson föddes 1867 på Kärralunds herrgård. Ungefär vid den tiden torde händelsen ha utspelat sig. Det var folket på Kärralunds herrgård som hittade på namnet Kålltorps Apa. Jag har skrivit mina farföräldras namn och födelseår, så man kan kontrollera att det inte är några påhittade grejer. Vännen Oscar Lorentson”. (Göteborgs-Posten 11 september 1982).

Uppgifterna som Oscar Lorentson lämnat till GP visar sig också stämma vid en jämförelse med uppgifterna i husförhörslängden för Örgryte socken 1871-76. Då återfinns Lorens Olsson som torpare på torpet Skatås (han var alltså varken rättare eller statare), hustrun Sabina Svensdotter och barnen Sven Peter (född den 10 oktober 1867), Johan August, Carl Alfred och dottern Charlotta. De hade kommit till torpet under år 1872. Tidigare hade de bott några år på torpet Nybygget under Sävenäs och innan dess i Göteborg. Familjen stannade på Skatås fram tills dess att huset revs 1878. Händelsen med apan inträffade därmed någon gång mellan 1872 och 1878. När jag för några år sedan höll en guidad vandring i området medverkade släktingar till Oscar Lorentson och de bekräftade också att de hade hört denna berättelse och uppskattade att hans namn lyftes fram i samband med besöket på Apslätten.

Samma år som jag publicerade ”Storstadens utmark” gav Björn Edman via Forsstena förlag ut boken ”Kålltorp en stadsdel berättar”, även där berörs frågan om platsens namn och en helt annan tolkning än min presenteras.

”I detta sammanhang skall också nämnas Apslätten – trots att det inte är något gatunamn. Första gången vi möter namnet är på kartan från 1796 i from av ”Apan”, vilket är en åker med omgivande hagmark. Boken om ortnamnen i Göteborgs stad konstaterar lakoniskt att betydelsen är ”dunkel”. Fritz Stenström skriver i sin Örgrytebok att det finns strax i närheten av Kolltorp en dunge, som har det rätt egendomliga namnet Kolltorps apa, obekant av vad anledning. Någon har föreslagit ett resande sällskap hade en apa, som rymde och återfanns på denna plats. Detta skulle ha skett på 1860-talet. Denna teori motsäges alltså av namnets ålder enligt kartan. En annan förklaring, som lanserades av Göteborgskännaren Sven Schånberg i Göteborgs-Posten 1982 var att området hade samma form som ett apsegel. Ett sådant segel var trekantigt eller trapetsformat. Denna teori verkar mer trovärdig, även om vi sannolikt aldrig får veta det underliga namnets egentliga ursprung.” (Edman, B. Kålltorp en stadsdel berättar. 2007. s. 86)

Även jag har tittat på kartan från 1796 i Landsarkivets kartsamling. Något man måste vara medveten om när man arbetar med den kartsamlingen är att materialet till stor del består av kopior utförda på 1920-talet. På flera av kartorna finns tillägg i modern stil med namn på platser som användes när kopian producerades. Det är förklaringen till att namnet finns på kartan, men ”apan” hade inte varit bekant för invånarna i Kålltorp år 1796.

2 Comments on “Apslätten

  1. Det är väl ingen absolut omöjlighet att tillfälligheternas spel blandar sig i verkligheten ,som så många gånger förr! Eller?
    Även om det redan finns ett ställe som heter ”Apan” kan det inte bara räknas som ett rent lögn och saga att även ett”resande och teatersällskap” har råkat en gång i tiden ha passerat där och förlorat sin lilla apa just på samma plats!?
    Vad gör det helt omöjligt i era sinnen att detta inte skulle kunna hända på platsen som därmed fick ett ytterligare starkt skäl att kallas just ”Apslätten” och ingenting annat,när en liten apa just där råkade se sin chans efter sitt naturliga begär att vara fri och försvinna bland all grönska som stod framför dess ögon!?
    Mycket mer förunderliga saker och sammanträffanden än detta,har hänt i världen än vad Oscar Lorentson berättar att har hänt på Apslätten utan att dem kan avvisas och tänkas bara vara en saga och påhitt i människors hjärnor. Tack för ordet.
    Tess Margaux Helén

    • Den troligaste förklaringen till namnet finns i Lorentsons ”apjakt”, hittills har jag inte kunnat få fram några belägg för att namnet skulle ha funnits i före Lorentsons tid på Skatås.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: