Kallebäcks by

img_61531

Kallebäck 2007 – spåren av forntiden. Foto: Per Hallén

När det gäller områdets förhistoria behöver vi inte längre gissa oss till att området var bebott, det har med stor tydlighet kunnat visas i samband med den stora arkeologiska utgrävningen som genomfördes 2007 inför byggandet av den nya ”tornstaden” mellan gamla Kallebäck och motorvägen mot Borås. Text och bilder från utgrävningen hittar du via denna länk.

Byn Kallebäck omnämns i skrift för första gången redan under sen medeltid, år 1496. Dokumentet handlar om en man i Kallebäck, Kedel Oop, vilket lär betyda skränfock! Nästa gång byn omnämns är på 1550-talet då samtliga tre gårdar omnämns i den första svenska jordeboken över området.

  • Mellangården 1 mantal skatte.
  • Sörgården 1 mantal skatte.
  • Nordgården 1 mantal frälse.

Under 1600-talet omtalas byn åter i samband med tvister och rättegångar. De gällde bl.a. utmarksområden där Kallebäck och gården Underås inte kunde komma överens om en lämplig fördelning. Andra tvister berörde en kvarn som Kallebäcks by var delägare i. (Lindroth, Wilhelmsson & Stenström)

Under 1700-talet börjar vi få en ökad kunskap om byn. Det finns dels mer skriftligt material men det finns också två detaljerade kartor över Kallebäck. Den första upprättades redan vid 1765 års storskifte. Man försökte då komma till rätta med de komplicerade ägandeförhållandena. Jord och ängar låg blandade med Skår och Krokslätts byar. Vid detta skifte bröts Kallebäcks nordgård ut från byn och fick sina ägor samlade inom ett väl avgränsat område. Nästa karta är från 1770-71 då man genomförde storskifte mellan Skår och Kallebäck. Båda byarna är på denna karta noggrant utritade. Varje hus finns utsatt vilket är ovanligt på 1700-talet då man oftast använde sig av enkla symboler för att visa var gårdarna låg.
Under 1800-talet och 1900-talet finns det mycket skriftligt källmaterial kring gårdarna i byn och man kan följa hur trakten omvandlades från en bondby till ett industrisamhälle. Tidiga företag, om än inte industrier, var garveriet i Kallebäcks mellangård samt tegelbruket på nordgårdens ägor. Något senare etableras storindustrier så som Levanten på de gamla åkerfälten nere vid Mölndalsån. (Lindroth, Wilhelmsson & Stenström)

Göteborgs minsta folkskola

Kallebäcks_skola_1925

Kallebäcks skola 1925

”Det är i allmänhet ståtliga kunskapens tempel, som göteborgarna rest åt sina småttingar. Nordhemsskolan skäms ju inte för sig. Den står sig gott vid jämförelse med högskolan och latin och andra förnämiteter. Frågar man göteborgarna vad den största folkskolan i staden heter, svarar också åtminstone femti procent rätt. Men ändrar man frågan så här: Gissa, vilken som är vår minsta skola, ja, då gissas det not, men för det mesta galet.

Nu kan det naturligtvis inte kallas för dålig insikt i vårt kommunala liv, att bli bet i det fallet. Men eftersom den minsta folkskolan råkar vara en liten trevlig stuga ha vi gått och förälskat oss i den. Som motiv betraktat är den som synes av teckningen ovanligt tilltalande för att vara en skola och på läget är inte heller något att anmärka. Den klänger sig fast på sluttningen vid Kallebäcks lider och med sina rödmålade knutar ser den ut som en lantlig och idyllisk stuga, som glömt sig kvar där ute. Den utgör också en påminnelse om, hur staden grenar ut sig. Här var verkligen landet förut, men genom införlivningen fick Göteborgs folkskolestyrelse denna lilla puttskola under sitt beskydd, fastän undervisningen går i sina gamla fotspår därute.

Märkvärdig är Göteborgs minsta folkskola dock inte på något sätt. Den ser bara så rar och vänlig ut med en lärarinna, som går i stil med det hela och ett tjugotal små gossar och flickor utgörande hela skolans elevgrupp. Det inre av skolan är lika hemtrevligt som exteriören. Så värst stora fordringar på komfortabel inredning får man inte ha i Kallebäcksskolan. Den innehåller bara en enda sal, men för fröken och den lilla skolklassen finns det alldeles tillräckligt utrymme under deras små utflykter till lärdomens höjder.

Men det dröjer väl inte så länge, förrän den lilla Kallebäcksskolan sopas bort för att ersättas med en komfortablare byggnad. Så är nu en gång tidens lösen.” (Göteborgs Tidningen 24 oktober 1925)

Tidningar

Göteborgs Tidningen

Kartor

(Bild i sidhuvud) Lantmäterimyndigheternas arkiv. 14-ÖRG-13. Kallebäck 1765.

Litteratur

Lindroth, H. Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg. Utgiven i 3 häften 1925, 1927, 1929.

Nejstgaard, L. Upptäck Delsjön : fyra vandringsslingor om natur och kultur. Göteborg 1988.

Stenström, F. Örgryte genom tiderna. Del I-II. Göteborg 1920-24.

Wilhelmsson, SA. Örgrytegårdarna samt några göteborgslanderier. Inbundna stenciler vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Ygge, B. Källorna i Kallebäck. Göteborg 1976.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: