När det moderna Kallebäck planerades och byggdes

Kallebäck, den gamla byn invid Delsjöområdets södra gräns, genomgår en dramatisk förändring. Nyligen revs butikerna vid Mjölktorget och den låga bebyggelsen där har nu ersatts med två höghus med 140 lägenheter. Men förändringarna i Kallebäck är inte över. Den 13 september godkände kommunfullmäktige en plan för omkring 1800 bostäder inom det som tidigare var industriområde, men i planen ingår även en del naturmark upp mot berget som gränsar till Börjes fjäll och fornborgen, men den senare berörs inte av byggplanerna. Om planen kan genomföras är ännu osäkert då många av bostäderna planeras nära motorvägen och det är inte säkert att Länsstyrelsen godkänner planen.

Stadsdelen Kallebäck kom till efter ett beslut under våren 1958. Då var Kallebäck en by med åkrar, ängar och betesmarker mellan Delsjöområdet och Mölndalsån. Den stadsdel som då planerades skulle få 1400 lägenheter, alltså färre än vad som idag planeras på industriområdets mark. Genomförs planen i sin helhet innebär det mer än en fördubbling av antalet bostäder i Kallebäck. I dag är dock inte huvudämnet den nutida planen utan en presentation av 1958 års plan.

”Kyrka, skola, 1400 lägenheter i stadsplaneförslag för Kallebäck

En ny stadsdel med ungefär lika många invånare som Kungsbacka planeras i Kallebäck, där LMC och AB Eol får industriområden i anslutning till ett bostadsområde som rymmer såväl skola för högstadiet som småskola och småkyrka. Stadsplaneförslaget utställes fn av byggnadsnämnden för granskning.

Förslaget omfattar ett område av ca 54 har. Detta begränsas i norr av Kallebäcksvägen. I öster av Boråsvägen, i väster av den planerade södra infartsleden till Göteborg samt i söder i huvudsak av stadens gräns mot Mölndal. I området ingår bl a en ravin, i vars nedre del finns ett synnerligen vackert bokbestånd.

Nedanför bergssluttningen föreslås en bebyggelse med 9 våningars lamellhus med ett husdjup av 12 m och en längd av 60 m. I anslutning till redan fastställd stadsplan för två punkthus i 9 våningar vid områdets norra gräns föreslås ytterligare två punkthus i 11 våningar. Vid centrum föreslås en byggnad i 15 våningar och med 15 m husdjup. En förutsättning för denna är att den utföres som ett kollektivhus med små lägenhetsytor och i övrigt så utformad, att den ej kommer att bebos av barnfamiljer. Den kan också ev användas för kontors- och butiksändamål. Detta intensiva utnyttjande av marken motiveras av områdets belägenhet mindre än 4 km från stadens centrum.

I sluttningen närmast Boråsvägen föreslås en bebyggelse av 3-vånings lamellhus med 11 m husdjup. Det lägre markutnyttjande i denna del av området motiveras av en önskan att ej skärma av den storslagna utsikten över staden från den högre belägna Boråsvägen.

Det totala antalet normallägenheter på 75 kvm uppgår till ca 1400. Av dessa fördelar sig 1000 i höghusen och 400 i 3-våningshusen.

1 bil per lägenhet

I planen har redovisats uppställningsplatser för bilar motsvarande 1 bil per normallägenhet ordnade på kvartersmark på så sätt att på varje tomt ges plats åt det antal bilar, som svarar mot den tillåtna bruttovåningsytan på tomten ifråga. Härutöver ordnas på gatumark uppställningsplatser för besökande bilar. Vid höghusen förutsätter planen att ett betydande antal uppställningsplatser ordnas under gårdsbjälklag så utformade att hinder ej uppstår för områdets användning som lekplats. I två fall, vid centrum och vid de två 11-vånings punkthusen, har uppställningsplatserna föreslagits ordnade i tre plan med två våningar delvis under mark och med öppen parkering på taket.

Att uppställningen av fordon ordnas på detta sätt är en förutsättning frö den höga byggnadsrätten inom dessa kvarter. I annat fall skulle an allt för stor del av den knappa kvartersmarken tas i anspråk för uppställningsplatser och parkerade bilar skulle på ett icke önskvärt sätt dominera miljön. Det i byggnadsstadgan uttalade kravet på lekplatser och planteringar skulle ej heller bli möjligt att uppfylla.

Motell får vänta

Utöver område för småkyrka, lokaler för samlingssalar, ungdomsgård och sjukvårdsändamål upptar förslaget ytterligare fyra områden för allmänt ändamål. Två av dessa är skoltomter, varav den större omfattar 24500 kvm och är avsedd för mellan- och högstadiet med 10 respektive 19 klassavdelningar. Dessa lokaler är avsedda att täcka ett underskott av skollokaler för Skår-området.

Den mindre skoltomten omfattar 8500 kvm och är avsedd för 13 klassavdelningar i lågstadiet. Skolbyggnaden på denna avses även inrymma lokaler för ett daghem på ca 300 kvm, så ordnade att daghemmet erhåller en avskild lekplats på ca 900 kvm.

Av de återstående två områdena för allmänt ändamål ligger det ena på södra sidan av Kallebäcksvägen och det utgör till vidare ett reservområde. Det andra området ligger på västra sidan av Boråsvägen i södra delen av förslagsområdet. Möjligheterna att här förlägga ett motell har diskuterats, men med hänsyn till konsekvenserna vad beträffar trafikanslutningar till Boråsvägen har sådan användning ej tills vidare ansetts böra fixeras i planen.

Bygglekplats

Den mindre skolans bollplan är avsedd att vara tillgänglig för allmänt bruk efter skolans slut. Härutöver föreslås bollplaner bliva anlagda dels på lekfältet norr om centrum och dels i ravinen. Allmänna lekplatser bör anordnas i parkområdet omedelbart norr och söder om centrum samt i ravinen. I dennas övre del, där trädbeståndet är av ringa värde och markens beskaffenhet mycket lämplig härför, föreslås en sk bygglekplats på ett inhägnat område med en yta av ca 0,5 ha.

Området nås av Kallebäcksvägen och av en tillfartsgata, som utgör gräns mellan de delar som avses för bostad- respektive industriändamål. Dessa gator och Boråsvägen omsluter så när som på ett mindre kvarter i söder, all mark som är avsedd för bostadsändamål, allmänt ändamål och park. Gatorna står dock ej i förbindelse med Boråsvägen, som avses erhålla motorvägsstandard. Vägarna inom området föreslås bilda stommen i ett system av gångvägar, som förbinder bostadshusen med butiker, skolor och andra allmänna byggnader. Industriområdet avses att genom stickspår förlagda på kvartersmark erhålla järnvägsförbindelse.” (Ur: GT 2 april 1958)

Bilden nedan visar hur det såg ut i Kallebäck några år senare, 1963 då GT beskrev det nya området, ”Hårdexploaterat i Kallebäck. Höghusen står tätt packade i Kallebäck, men fortfarande byggs det i området. Nu uppförs fyra trevåningshus och därtill kommer studenthotellet. Det är vanskligt att beräkna exploateringstal, men så mycket kan sägas att den tätbebyggda delen av Kallebäck är ett av de hårdaste exploaterade bostadsområdena i landet. I stadsdelen fanns 1960 432 lägenheter, 1961 726 och 1962 726 och 1962 873 motsvarande 2700 rumsenheter. Prognosen för 1965 är 3450 rumsenheter och för 1970 4100. Invånarantalet var 1960 1852 personer.” (Ur: GT 26 september 1963)