2.12 Intervjuundersökning

En från utredningen fristående intervjuundersökning har hösten 1968 utförts som exa­mensarbete vid A-sektionen på Chalmers. Syftet med undersökningen har bl. a. varit att studera reservatets influensområde och färdsättet till detsamma, de besökandes åldersfördelning, uppehållstider inom området, besöksvanor samt önskemål om kompletteringar och förbättringar. Undersökningen har gjorts som direktintervju. Inter­vjuplatsen har varit teknikbacken vid Stora Delsjön. 150 personer har tillfrågats, 75 på vardagar och 75 på söndagar. Intervjuerna har skett mellan kl. 13.00-15.00.

Omkring 70% av besökarna kommer från angränsande stadsdelar, de flesta till fots och ej sällan med betydande gångavstånd inom stadsområdet, innan de når reservatet. De övriga 30% kommer i huvudsak från innerstaden, de flesta per bil, ett fåtal med allmänna kommunikationsmedel och till fots. Ett mycket begränsat antal kommer från andra ytterstadsdelar, företrädesvis med bil. Söndagsbesökarna kommer mest till fots, vardagsbesökarna mest per bil.

Alla åldersgrupper finns representerade, men med en klar övervikt för personer i 20- 30 år respektive 50 år och äldre. Åldersgruppen 40-50 år är svagt representerad. Barn och ungdom förekommer sparsamt – deras friluftsdagar ligger på förmiddagen och sällan på promenadvägar. Av vardagsbesökarna överväger männen i de lägre och kvinnorna i de högre åldersgrupperna. På söndagarna, då man mest promenerar, är det tvärtom. Könsfördelningen är jämn, lika många män som kvinnor.

Vardagsbesökarna stannar omkring en timma, söndagsbesökarna 1 1/2. En tredjedel av besökarna stannar 2 timmar eller mera. Två tredjedelar använder gångvägarna, prome­nerar vanligtvis utan mål, men väljer inte samma väg hem. Vinterhalvåret är mest frekventerat.

Många anser, att det under söndagarna är för många människor i terrängen – under tiden 13-15 inträffar förmodligen också toppbelastningen. Många känner inte ter­rängen, och uttalar önskemål om ett bättre gångvägsystem med orienteringstavlor och vägvisare. Man önskar också upplysta gångstråk för kvälIsutnyttjande under vinter­halvåret. De flesta vill inte ha flera anläggningar inom området. De som uttalar önske­mål vill ha badplats, kaffestugor, barnlekplatser, sittplatser och hygienlokaler.

Den genomförda studien, vars omfattning och metodik ej påverkats av utredningen, gör inte anspråk på att vara en fullständig kartläggning av reservatets utnyttjande och intressenter. Den ger dock visst stöd för tidigare erfarenheter och vissa ledtrådar för planeringen av reservatet och dess omedelbara omgivning. Då besökare från intill- liggande stadsområdet ofta går långa vägar till fots innan de når reservatet, bör gång­vägsystemen i stadsdelarna anslutas till reservatet. Man bör sträva efter att öka antalet entréer, och att bygga ut vägnätet inom området för att sprida utnyttjandet, öka vägvalsmöjligheterna och minska känslan av trängsel vid toppbelastning. Man bör observera att reservatet tydligen är attraktivt för äldre människor och öka de anläggningar, som kan tillgodose deras intressen.

 


Ur: Delsjöreservatet: en utredning för Göteborgs stadskollegium, Gako AB, Göteborg, 1969

 

%d bloggare gillar detta: