Luftvärn och bunkrar

Nära Park- och Naturförvaltningens stugor vid Brudaremossen finns ett par oansenliga små berg som döljer ett stycke tämligen okänd historia från andra världskrigets dagar.

De inringade områdena är där man påträffar spåren efter luftvärnet.
Den lilla höjden till vänster om stugan var hem åt luftvärnsstyrkor under kriget. I bakgrunden ser man bilvägen upp till Brudaremossen och bron som för joggare på motionsspåret över vägen.

Det går en övervuxen väg upp mot berget. Till höger om vägen, ganska nära dagens stuga kan man se stora betongfundament.

Var detta grunden till någon byggnad som användes av luftvärnet?

När man når toppen av berget ser man flera stora ”kullar”, man skulle lätt kunna tro att det är gravhögar från järnåldern – men det är igenfyllda och övervuxna bunkrar.

Likt gravhögar tornar krigslämningarna upp sig på bergets topp.

Runt om anläggningen finns det vallar uppförda. Dessa markerar den yttre gränsen, kanske har det funnits staket på vallarna. Eller var de tänkta som primitiva värn för försvaret av luftvärnspjäserna?

En av vallarna som omgärdar anläggningen.

Från och med hösten 1939 och framåt byggdes luftförsvaret ut i och omkring Göteborg. I Delsjöområdet placerades et 7,5 cm luftvärnsbatteri med centralinsturmet m/36 som kompletterades med 40 mm kanoner nere i Kallebäcksområdet. Norr och söder om centrum fanns stora pjäser på 10,5 cm samt starka strålkastarsystem. (Källa: Bennegård, H., Göteborgs Luftförsvar) Hur vapnen såg ut kan ni se via denna länk.

En strålkastare lär även ha varit placerad inom Delsjökolonins område (Roos, O., 1927-2002 Delsjöns koloniförening under 75 år), men i övrigt är uppgifterna kring de militära aktiviteterna i Delsjöområdet få. Det skulle behövas en genomgång av handlingar från 1940-talet. Det kanske ännu finns någon/några som har minnen av vad som hände här under kriget, tveka inte att höra av er i så fall!

På toppen av berget eller åsen finns flera ytor där man kan se att det stått luftvärnspjäser. Den längst i söder har även ett tydligt fundament bevarat.

Förmodligen stod här en luftvärnspjäs.

Den västra sidan av berget är brantare och där finns flera spår efter bunkrar och värn.

Ett av de förstörda värnen på västsidan av berget.

Tar man sig över dalgången mot nästa berg i väster hittar man snart en igensatt port i berget!

Vad döljer sig här inne? För något år sedan kunde man se att någon/några gjort ett försök att bryta igenom betongen, det hålet är idag ordentligt igensatt. Området bevakas trots att vad det nu än är som döljer sig i berget sedan länge förlorat allt värde för militären.

På toppen av berget finns ytterligare två igenfyllda bunkrar.

För 20-25 år sedan minns jag att denna bunker, på toppen av det västliga berget, ännu var öppen. Det var ett enkelt fyrkantigt rum av betong, fyllt av klotter på väggarna. Någon kontakt med eventuella underjordiska anläggningar gick då inte att se.

Luftförsvaret behövde aldrig användas, men hotet var verkligt och allvarligt under dessa år. Under senare år har dokument hittats i Tyskland som visar att det planerades ett angrepp mot Sverige där massiva luftangrepp mot Göteborg var en del av strategin.

Några dagar efter det tyska nederlaget vid Stalingrad insåg den finska ledningen att Tyskland förmodligen skulle förlora kriget. Därför började landet att göra upp planer för hur man skulle kunna dra sig ur kriget och lämna sin allierade Tyskland. Givetvis fick den tyska ledningen snart höra talas om dessa planer och började skissa på hur man skulle kunna tvinga Finland att vara kvar på tysk sida i kriget. Ett alternativ man gjorde upp planer för var att invadera Sverige och på så sätt hålla Finland ”inlåst”. Om den planen hade genomförts skulle luftförsvarsanläggningarna i bland annat Delsjöområdet fått ett elddop. Generallöjtnant Rudolf Bamler som var stabschef för tyska 21 armén i Norge utarbetade tillsammans med generalmajor Adolf von Schell angreppsplanen.

Den största styrkan skulle gå mot Norrland och Bodens fästning samt mot Östersundsområdet. Samtidigt skulle två divisioner gå in i Värmland, förstärkta av luftlandsättningar i Sunne och Kil. En tredje anfallskil skulle marschera söderut genomn Bohuslän och erövra Uddevalla, därefter skulle Borås angripas. Göteborg räknade man med var bättre försvarat än övriga delar av Västsverige, därför skulle det inte bli något frontalangrepp på staden. Göteborg skulle kringgås och skäras av från övriga delar av landet. När det var genomfört skulle Luftflotte 5 sättas in mot Stockholm, Malmö och Göteborg. ”Ett sånt litet skitland som Sverige kan vi trampa ihjäl”, lär Göring ha sagt! (Den tyska invasionsplanen mot Sverige. Bergström, C. SMB)

One Comment on “Luftvärn och bunkrar

  1. Hej
    På 1960- talet fanns på det västra berget två grå eller grönfärgade militära träbyggnader som stod på plintar. Det kan hända att de stod kvar något senare också. På den östra sidan av berget fanns en insprängd hålighet i berget som man kunde gå in i. Det såg ut som om man kunde kört i något fordon där. Strax norr om byggnaderna fanns en anordning i berget för något slags artilleri.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: