Kalvmossen

Texten nedan är en förkortad version av texten i: Hallén, P., Storstadens utmark. Delsjöområdets historia under 10 000 år. Göteborg 2007.

Enligt domboken gavs år 1772 tillstånd till bönderna i Kallebäck att uppföra ett nytt torp på utmarken. (Lindroth, H. Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteck ningar. s. 77.) Det är oklart om det verkligen byggdes ett torp eller om man nöjde sig med att odla upp ett stycke mark intill landsvägen. Först år 1828 nämns Kalvmossen i husförhörslängderna som ett torp under Kallebäcks Södergård. Det var då torparen Erik Johan Andersson, hustrun Anna Andersdotter samt deras tre barn, en piga och Johan Anderssons pappa som brukade torpet. Vid mitten av 1830-talet flyttade samtliga invånare ut från huset och torpet var öde fram till cirka år 1840.

Torpet bestod av ett boningshus och en ladugård som låg i vinkel på landsvägens östra sida. Det fanns alltså inte några byggnader på andra sidan av landsvägen. Omkring år 1848 flyttade torparen Anders Johansson med hustru Johanna Johansdotter och barn in på torpet.

Anders stannade kvar på torpet till sin död år 1875. Därefter tog torpare Olof Bentsson med familj över huset. Olof brukar Kalvmossen fram till sin död år 1888. Går vi något längre fram i tiden till sekelskiftet då bodde torpare Karl Johan Kling med hustru Ella Johansson och sonen Karl Oskar samt en dräng vid Kalvmossen. Kling arbetade hårt med att dika ut mossmarkerna kring Kalvmossen för att få mer åkerjord samt att minska risken för frostskador på åkermarken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: