Kålltorp

Kålltorp (Kolletorp) omnämns redan 1496 men det är först i jordeböckerna på 1500-talet som vi får veta hur byn såg ut. Det fanns då två hemman i byn med var sin brukare.

NR 1. NEDERGÅRDEN 1/2 MANTAL SKATTE, TIDIGARE FRÄLSE.

Gården låg öster om nuvarande Nedergårdsgatan och var under lång tid en frälsegård bl.a. under Råda säteri. Nedergådren kom att förenas med Övergården under slutet av 1750-talet då Niclas Sahlgren köpte båda gårdarna. Det skedde därefter en del ytterligare handel med delar av gården men från och med att Johan Fredrik Bauer åter skaffat sig fullständig äganderätt till all mark inom Kålltorps by behölls Kålltorp som en samlad enhet. Nedergårdens byggnader användes under 1800-talet åt tjänstefolket på gården. Endast rester av Nedergårdens byggnader återstod för hundra år sedan och idag är den gården utplånad. Endast Nedergårdsgatan minner om denna del av byn. (Lindroth 1927, s. 70-73)

NR 2. ÖVERGÅRDEN 1/1 MANTAL FRÄLSE, VAR SKATTE INTILL 1573.

Huvudbyggnaden (nuvarande Kålltorps fritidsgård med adressen Virginsgatan 13) finns ännu kvar och lär enligt traditionen vara byggd i början av 1700-talet. (Lindroth 1927, s. 70-73) Detta bygger på en muntlig tradition men vid undersökning av skriftliga källor (kartor, brandförsäkringshandlingar) har jag funnit att byggnaden måste vara minst från 1700-talets mitt.
Detta hus kom att bli manbyggnaden på en betydande gård i Örgryte socken men dess intagor i utmarken var begränsade. Omkring år 1800 uppför man de första torpen men de får inte samma omfattning som t.ex. de under Stora Torp.
Efter det laga skiftet får dock Kålltorps båda gårdar en mycket stor del av Delsjöområdet som sin egen utmark men det sker inte någon expansion med nyodling längre in i utmarken trots att möjligheten fanns.
Under början av 1900-talet köper Göteborg gården och anlägger Sanatoriet Renströmska. Under 1930-talet börjar bygget av den nya stadsdelen Kålltorp.

Kålltorp före 1800-talet

Byn Kålltorp bestod av två gårdar, Över- och Nedergården varav endast Övergårdens huvudbyggnad är bevarad idag. Namnet Kålltorp lever dessutom vidare i namnet på stadsdelen, men den omfattar mark inom både gamla byn Kålltorp och inom Härlanda bys (senare landeris) ägor. (Edman s. 7-8) Området har varit bebott sedan förhistorisk tid och en del fynd har genom åren gjorts i Kålltorpsområdet. En skafthålsyxa från stenåldern hittades exempelvis på tomten till Bogärdesgatan 11 år 1938 vilket, inte helt oväntat, visar att det rörde sig människor i området under stenåldern. (www.fmis.raa.se/)

En annan, oregistrerad fornlämning, är den gravhög som finns på åsen mellan Kålltorp och Kärralund, strax nedanför Apslätten. Den omtalades redan 1925 i en artikel av Johan Alin.

”Fornminnena ge oss en antydan om bebyggelsen i Örgryte under äldre tider. Under stenåldern har, som hällkistan vid Kallebäck visar, socknens åkerbrukskultur varit samlad på Kallebäcks terrassen och sandslätten ovan Kallebäcks källa. Sockens bronsåldersgravar finna vi på krönet av Kyrkåsen vid Bagaregården, på Överåsberget och på höjden sydost om gamla kyrkan. Järnålderns gravar träffa vi på Videkärrsåsen, som en gång i tiden bildat en stor sammanhängande gravpalats. Tyvärr äro nu många högar bortodlade. Tydligen har socknens bebyggelse under järnåldern varit samlad i grannskapet, sannolik på Kyrkåsens sluttningar. Enstaka gårdar ha sedan legat spridda åt Kålltorps- och Kärralundshållet. En gravhög på åsen mellan Kålltorp och Kärralund minner nämligen om gammal bebyggelse här.” (Johan Alin i GHT 27 juni 1925)

Alins tolkning av det forntida landskapet förefaller trolig, dessutom har senare utgrävningar både vid nuvarande Ättehögsgatan och Strömmensberg visat att det varit ett viktigt område långt före att Härlanda kyrka uppfördes. Gravhögen nära Apslätten visar också att det någonstans i närheten funnits bostäder då dessa nästan alltid låg nära gravarna – har vi kanske en boplats under Apslättens gräsmatta?

Namnet Kolletorp (Kålltorp) är sammansatt av två delar där förledet är en variant av mansnamnet Köle eller Kule och efterledet torp. (Lindroth s. 70-73) Vem mannen var lär aldrig kunna klarläggas men ”torp” tyder på att bebyggelsen kom till under medeltiden, något som tycks motsägas av att det finns minst en gravhög från förhistorisk tid, troligen järnålder, inom gårdens ägor. Landskap som brukats under lång tid har genomgått många förändringar. Människor bor och lever på en plats i generationer, men av någon anledning överges en gammal gårdsplats och den kan ligga övergiven under lång tid innan den på nytt börjar brukas. Det är troligen också vad som hänt i Kålltorpsområdet. De som bodde i närheten av Kålltorp under järnåldern övergav boplatsen och det kan ha dröjt århundraden innan ”Köle” kom och uppförde sitt torp under medeltiden.

Någon gång under vikingatiden anlände nya föreställningar och vanor till denna trakt i form av kristendomen. Den nya religionen spreds under lång tid och inte vid ett enda besök av en missionär. De senaste årens fynd av kristna gravar från 900-talet (några kanske äldre) i exempelvis Varnhem (Vretemark  s. 59-66) visar att redan då var kristendomen etablerad i inlandet, vid kusten och utmed Göta älv bör detta ha inträffat än tidigare. Vid Härlanda byggdes under 1100-talet en stenkyrka, vilket var en kostbar investering för den tidens jordbrukssamhälle och visar att trakten var förhållandevis rik. (Mer om Härlandas medeltida kyrka finns i Ugglas artikel i GHT 6 februari 1926)

Det medeltida Kålltorp bör ha tillhört Härlanda socken, det är ett antagande då socknens gränser inte finns beskrivna eller karterade. Byns gårdar fick sin plats omedelbart intill den stora gemensamma utmarken, idag kallad Delsjöområdet. Det finns skäl att misstänka att detta torp var anlagt på uppdrag av någon större gård i grannskapet. Kanske låg den gården i Härlanda by, men mer troligt är att det var Sävenäs eller än troligare Kärra som låg bakom etableringen. Kärra var en sätesgård och det vore naturligt att gårdens ägare etablerade ny bebyggelse i takt med att jordbruket expanderade under tidig medeltid. (jämför med Myrdal 25-29)

Det är först i samband med Sävedals ting den 22 juni 1496 som Kålltorp omnämns i skriftliga källor. Åbon Helighæ Nærendson omnämns i samband med att holmen Hvinges tillhörighet till Sverige skulle bevisas (alltså Vinga).

” Alle mæn thettæ breff see eller høre læse Helsse wij
effterscreffne Rammwndh Basse hæretzhøffdingh j Fflwndehæreth
Beynt Andersson j Kiærre hæretzhøffdingh j Aalehæreth Eric
Beyntsson J Giirissaas Brynttæ Bertelsson hæretzhøffdingh j Col landzhæreth Beynt Olsson hæredzhøffdingh j Laskehæreth Ro-
landh Maghensson j Rudh hæretzhøffdingh j Askiemshæreth oc
Joon Basse wepnere kerlige meth wor herræ Oc gøræ alle
witerlicht meth thettæ wort nerwarendes opne breff at aar
effter gutz byrdh Mcdxcexto Odensdaghen nest fore Sanctj Jo-
hanis baptiste dagh tha thingh stodh j Sæwedaal kom pa forne
thingh Erligh oc welbyrdigh mantz Niels Clawessons foget
Axel Gregersson Oc bespwrde sigh meth menæ almwghæ oc
dande mæn som ther til things wore om en Holmæ som kalles
Hwynggæ om noghen hadhe noghen tiidh annet hørth æn at
han haffwer lighet til Sweriges Riighe aff allers tiidh oc be-
gherethe ther dande mentz witnæ oc skiell wpa etc. Til hwilke
forne ærende meneghæ almwgæ swaretde oc endrachteligæ with-
netde pa theres gode tro oc sanningen at forde Hwynggæ meth
flere skiær haffuer liget aff gammel alder oc aff hedhen høøss
til Sweriges Riige oc til Elffuesborg pa cronena wegnæ thet
ingen man kan lenger spøriæ oc ytermere sagde at the som
ther loghe til fiskerij tha silden togx ther the gaffue toll oc
bodeleyæ til forde Elffuesborg som mangæ flere dande mæn wel
witerlicht ær oc ther vpa giorde tesse xij effterne dande mæn
theres helghens edh som ære Trwels Arffuidsson j Skwletorp
Tordh Bergesson j samme stadh Olaff Laurisson j Mielby Thore
Gwnuadsson j samme stadh Niels Gøtzstaffsson j Kahøg Laurens
Beyntsson j Lywesby Helighæ Nærendson j Kolletorp Joon Eskils-
son i Torppæ Bergæ Jonsson j Vdderyth Ascer Olsson j Mielby
Kedel Oop j Kallebeck oc Eric Olsson j Skor At saa endrachte-
ligæ withnet oc sworeth ær for oss j mange dande mentz ner-
ware pa forne thing j alle mathe som forscreffuit staar Thet
withne wij forne meth wore jnciglæ witerligæ hengændes neden
fore thettæ breff Datum vt supra” (Diplomatarium Norvegicum,http://www.dokpro.uio.no/)

I handlingen från Sävedals ting nämns även andra byar och gårdar i närområdet så som Kallebeck och Torppæ. Men detta skriftliga belägg berättar inget om byn där Helighæ Nærendson levde, endast att den fanns.

Endast spridda uppgifter finns i de historiska källorna kring gårdarna från 1500- och 1600-talen. 1697 omnämns Över och Nedergården för första gången och 1701 genomfördes en kartläggning av byns ägor. Åkermarken utgjorde bara en mindre del av byns ägor och gårdarnas tegar låg blandade med varandra. På kartan framträder förförsta gången läget för Över- och Nedergårdarna. Men byn bestod inte bara av två gårdar, Nedergården hade två brukare och Övergården tre, alltså fanns det 1701 fem bönder med familjer i byn Kålltorp. Övergården var den södra av gårdarna, nära beteshagarna som idag kallas Apslätten. Nedergården låg längre norrut, något närmare Härlanda. Gårdarnas placering i landskapet bekräftas även på senare kartor från 1700- och 1800-talen.

Kålltorp_1701

Lantmäteristyrelsens arkiv, Örgryte socken Kålltorp nr 1-3, Geometrisk avmätning, 1701

Nära gränsen till Härlanda låg ”Knechtetorpet” vid Kyrkås, alltså ett soldattorp. Knekten på torpet var en del av en knektrote nummer 120 i Marks andra kompani och Älvsborgs regemente,  som bestod av gårdarna Kålltorp Övergården, Torpa Storegård, Torpa Lillegård och Krokslätt Nolgården. Vid tidpunkten när kartan uppmättes bodde soldaten Bengt Andersson Göök på torpet och efter honom kom torpet att kallas Göketorpet. Efter 1823 var knekttjänsten vakant och det uppförde att vara soldattorp 1853. Under inledningen av 1800-talet skulle ett nytt torp byggas invid Göketorpet och det fick namnet Kyrkås. (Edman s. 20-21)

Utanför den kartbild som visas ovan hade gårdarna i Kålltorp även utjordar i Ranängen, alltså nuvarande Gårdaområdet.

Kålltorp_renritning

Renritning utförd av Per Hallén 2016

Originalkartan är vacker att betrakta men för att kunna hitta jämföra förhållanden med vår egen tid är det en fördel att utföra ett kartöverlägg och rita in en del av informationen från 1700-tals kartan över en modern karta. På kartan har åkermarken markerats liksom den myr som fanns strax söder om Göketorpet. Även bybebyggelsens läge har ritats in liksom gravhögen (som inte finns markerad på 1701 års karta), samt det sandtag som troligen användes gemensamt av Kålltorp och Kärralund men som på 1786 års karta är markerat som om det tillhörde Kålltorp. I norr, nära Intagsgatan, hade Kålltorp en intaga (därav gatunamnet).

Kålltorp_1786

Lantmäteristyrelsens arkiv: Örgryte socken Kålltorp nr 1-3. Storskifte år 1780.

Fram till 1786 ökar åkerarealen inom byns ägor och den delas upp mellan Över- och Nedergårdarna i samband med storskiftet. Denna reform gjorde det lättare att köpa och sälja jord och kunde även öka viljan hos jordbrukare att göra större investeringar i sina jordbruk. 1786 var också året som hela Kålltorp kom att läggas under en ägare, J.F. Bauer. Han visade ett stort intresse för jordbruket och det uppges att började anlägga en park eller åtminstone en parkliknande anläggning vid gården. (Wilhelmsson)

Under 1700-talet hade Kålltorp endast en ganska liten påverkan på utmarken. Den nämna intagan kom att utvidgas med ytterligare en hage lite längre öster ut, men några torp ute på den gemensamma utmarken anlades inte förrän under följande århundrade.

Kålltorp erövrar utmarken

Under den tid som Olof Landtmans var ägare av Kålltorp 1803-1812 inleddes anläggandet av torp och uppförandet av inhägnader på den stora gemensamma utmarken. Landtman var tidigare källarmästaren på Stadskällaren och innehavaren av utvärdshuset Gummero. (Wilhelmsson) Men han hade också ett uppenbart intresse av att förbättra och utöka jordbruksdriften på Kålltorp. De många krigen som härjade Europa efter den franska revolutionen och speciellt under Napoleons tid som härskare över Frankrike drev upp priserna, inte minst på spannmål. (Tiselius) Det var givetvis något som Landtman och alla andra ägare av jordbruk märkte och det gjordes stora investeringar i jordbruken vid denna tid. År 1811 hade två nya torp uppförts under Kålltorps gård, Korpås och Sandhåla. (Husförhörslängder från Örgryte socken och mantalslängd) Det finns alltså en förklaring i den internationella konjunkturen till att dessa två torp kom att uppföras inom nuvarande Delsjöområdet.

Den extrema högkonjunktur eller snarast bubbla som göteborgsområdets ekonomi befann sig i fram till krigsslutet drev upp priserna på jordbruksfastigheterna. När Landtman sålde Kålltorp strax före sin död 1812 fick han 34 393 riksdaler banco i betalning. När gården åter var ute till försäljning 1820 betalade Borgmästare Peter Ulric Ekström 15 000 riksdaler banco för Kålltorp, alltså en halvering av värdet några år efter Napoleonkrigens slut. (Wilhelmsson)

Kålltorps intagor på utmarken fram till 1843.

Kålltorps intagor på utmarken fram till 1843. (Klicka på kartan för att se den i större format)

Peter Ulric Ekström var handels- och politieborgmästare år 1815 och blev en tid senare även lagman. Han ägde gården fram till 1850 och under den tiden kallades Kålltorp ofta för Lagmansgården (Wilhelmsson) I Stenströms ”Örgryte genom tiderna” kan man läsa följande: ”Tar man av på en gångstig från vägen kommer man rätt snart till första beteshagen i Kärralund, kallad Lagmanshagen, och därifrån kan man på Claessons gamla väg över Råbockedalen komma till Stora Bruaremossen”. (Stenström, del II s. 30) Lagmannens spår i namnen på platser fanns alltså kvar 60-70 år efter att Ekström sålt Kålltorp. Den hage som Stenström omnämner utgjordes av området kring nuvarande Skatås som lagmannen lät hägna in under början av 1820-talet och där uppföra torpet Skålmekärr ca 1822-25. Torpet låg nära Härlanda tjärns torvmossar som var en viktig energikälla i det skoglösa Delsjöområdet. Kanske var en av torparens uppgifter att bryta torv. Närmast stugan låg det dock bra marker för odling och där det idag utövas sport och idrott gick torpare fram med plogen under hela 1800-talet.

Utmarkerna var i princip fortfarande gemensamma även om många av gårdarna närmast utmarken fått tillstånd att odla och bygga torp. För att klarlägga ägandeförhållandena och tydligt dela upp utmarkerna inleddes det laga skiftet av utmarken 1843. Den västra delen av området var ganska oproblematisk att dela upp men hela processen fördröjdes av att det var oklart var gränsen gick mellan Örgryte och Partille. Det blev en utdragen tvist och det medförde att skiftet inte var klart förrän 1855. Både Sandhåla och Korpås behölls inom Kålltorps ägor medan Skålmekärr, som vid denna tid hade bytt namn till Skatås överfördes till Kärralunds gård.

”Nr 5. Herr Löjtnanten Wirgin begärde att Skiftes- och Godemännen måtte uti penningar bestämma värdet på den del af torpet Skatås, som nu frångående Kålltorpsgårdarne, tillfallit Kärralund, deruti Herr Claesson, i svaromål för sistnämnde hemman, instämde. I öfrigt hade Löjtnanten Wirgin inga odlingsanspråk att anföra”. (Ur akten till laga skifteskarta över Örgryte sockens utmark, 14-ÖRG-85)

Efter skiftet hade Kålltorp ägor som sträckte sig djupt in i Delsjöområdet, bort mot gränsen till Partille och norr om Lilla Delsjön. Det byggdes inte några fler torp under Kålltorps gård då det fanns ganska ont om odlingsbar jord inom det område som tillfallit gården. Det var endast Terra Nova som uppfördes som ersättning för det förlorade torpet Skatås. Både Sandhåla och Korpås kom att få nya stugor och nya ekonomibyggnader under 1800-talet, men sett till uppodling så ökade den inte nämnvärt i omfattning på utmarken inom Kålltorps ägor efter skiftet.

Kålltorpsutmark_1855

Kålltorps utmarker efter laga skifte 1855. (Klicka på kartan för att se den i större format)

Renströmska sjukhuset

För lite mer än hundra år sedan uppfördes det Renströmska sjukhuset på marker som fram till det laga skiftet tillhört den gemensamma utmarken (Delsjöområdet). Vid 1900-talets början låg denna del av den före detta utmarken under Kålltorps gård och där fanns i huvudsak betesmarker men också några mindre åkrar i det som idag är ett parkområde. Idag skall vi följa sanatoriets historia från dess tillblivelse i hård konkurrens med ett konserthus(!) fram till vår egen tid och början på en ny omvandling av denna del av Kålltorp.

Musik eller sjukvård?

Kring sekelskiftet 1900 var turberkulos en utbredd sjukdom i världen, så även i Göteborg där omkring 20-25 procent av befolkningen var drabbad. Stadens lungsjukhus låg i det före detta Fattighuset vid Stampen och det ansågs som en dålig plats för lungsjuka, allt för nära staden med dess dåliga luft. Lungsjukhuset som etablerats väster om staden i Sandarna 1903 hade uppvisat goda resultat och det ledde till att allt fler stöttade idén om ett stort nytt sanatorium, men varifrån skulle pengarna komma?

Musik

Bilden är hämtad ur Fritz & Linge 2013, s. 39.

Den offentliga kassan var inte stor och kunde inte ensam finansiera projekt av denna storleksordning, pengarna måste komma från privata donatorer och den största av alla fonder var den Renströmska utdelningsfonden. Det var många sökande anslagsåret 1903 och fram till dess att företrädarna för det nya lungsjukhuset offentliggjort sina planer hade den likaså starka gruppen som arbetade för ett nytt konserthus känt sig ganska säkra på att få sina 300 000 kronor. Men när planerna på ett lungsjukhus presenterades fick det snabbt stöd. Den socialdemokratiska tidningen Ny Tid skrev ”valet stod mellan ett musiktempel och lungsotsasyl”, bland allmänheten växte stödet snabbt för sjukhuset. Även den beredning som hade hand om att utse lämpliga mottagare av stipendierna från fonden kom att stödja idén om ett lungsjukhus. I detta skede var det dock inte klart var sjukhuset skulle uppföras. Enligt Renströmska utdelningsfondens stadgar fick pengarna endast användas till projekt som låg inom stadens gräns. Stadsfullmäktige beslutade om tilldelningen av pengar utan någon offentlig debatt, allt hade redan gjorts upp i det som brukar kallas ”skuggfullmäktige”, alltså i slutna rum innan själva mötet. (Fritz & Ling s. 60-67)

Kålltorp blir en del av Göteborg

I april 1903 beslutade major Silfverstolpe att sälja sina egendomar i Kålltorp med några få mindre undantag. Försäljningen sköttes av stadsmäklare Thure Strömbeck och redan samma år hade 162 hektar av Övergårdens och 181 hektar av Nedergårdens marker sålts till Göteborgs stad för 200 000 kronor. Marken var avsedd att användas till det nya sjukhuset. Men införlivningen dröjde till 1908-1909, därefter kunde bygget av sjukhuset komma igång. För att förverkliga anläggningen räckte dock inte pengarna från den Renströmska tilldelningsfonden, det krävdes ytterligare pengar från staden samt ett statligt bidrag. Totalt kostade sanatoriet cirka 815 000 kronor att uppföra, drygt 430 000 kronor kom från den Renströmska fonden. (Wilhelmsson s. 9) Sanatoriet ritades av arkitekt Tengbom & Torulf, som tidigare ritat Göteborgs universitets huvudbyggnad i Vasaparken. När det nya sanatoriets huvudbyggnad öppnade 1913 hade det 190 vårdplatser. Utöver den stora huvudbyggnaden uppfördes två sanatoriepaviljonger för manliga respektive kvinnliga patienter, portvaktsstuga, läkarbostad, sysslomanshus och ett obduktionshus. (Ask s. 16, Edman s. 25)

Sanatoriet_1911

Sanatoriet under uppförande 1911. Foto: Aron Jonasson. Bilden är hämtad ur Edman 2007, s. 24.

Sanatoriet: från tuberkulos till bostadsrätter

Kring sanatoriet fanns stora markområden, vilka även omfattade det som är Studiegången idag. Hela sjukhusområdet var inhägnat och patienterna fick inte lämna området. Det berättas att några upplevt sig som i ett fängelse. Men det lär också ha funnits möjligheter att smita ut genom ”hemliga” öppningar i den yttre barriären. Inom denna inhägnade värld fanns förutom byggnader direkt kopplade till sjukvårdens behov även växthus. De var under en period berömda för vackra blomsterplanteringar och försåg andra sjukhus i Göteborg med blommor. Det finns ännu växthus i området, men det är inte de ursprungliga byggnaderna.

Dagens växthus i parken. Foto: Per Hallén 2016.

Nutida växthus i parken nära den före detta sanatoriebyggnaden. Foto: Per Hallén 2016.

Sanatoriets lokaler räckte inte till under 1920-talet vilket ledde fram till att det 1929 uppfördes ytterligare två vårdpaviljonger i trä, en byggnad för sjukhusets arkiv samt ett andningslaboratorium. Under 1950-talet tillkom även en operationsavdelning.

Sanatoriet var inte kopplat till stadens vattenledning utan hämtade vatten ur en egen brunn. För att fördela vattnet till alla delar av sjukhusområdet fick även ett 23 meter högt vattentorn uppföras. Detta blev ett landmärke för Kålltorp under lång tid och var synligt ända bort mot Kortedala. Tornet var en målat i mörkbrun färg, åttkantigt till formen och försett med ett tak av tegel. Efter att sanatoriet anslutits till stadens nät behövdes inte längre tornet och det revs 1958.

Sanatoriet omkring år 1920. Mitt i bilden syns vattentornet. Foto: Arvid Posse. Bilden är hämtad ur Edman 2007, s. 25.

Sanatoriet omkring år 1920. Mitt i bilden syns vattentornet. Foto: Arvid Posse. Bilden är hämtad ur Edman 2007, s. 25.

Behandlingen av patienterna skedde främst med vädring av sjukhussalarna och man lät även patienterna visats utomhus så mycket som möjligt med liggkurer och promenader. En av de som promenerade omkring i parken omkring 1930 och hoppades på bot från sin tuberkulos var Harry Martinsson, kanske sjukhusets mest kände patient.
Byggnaderna kring sanatoriet utökades med en särskild ligghall 1937 men den revs redan 1959 då antibiotikan gjort att det fanns bättre sätt att bota sjukdomen. Antalet tuberkulossjuka minskade från cirka 500 år 1950 ned till 20 omkring 1970 men sanatoriet fortsatte att användas för andra typer av lungsjukdomar.

Kalltorp_1938_860p

Flygfoto över Kålltorp och Sanatoriet 1938. Foto: Vänersborgs museum.

Ett stort bostadshus för läkare och sjuksköterskor var inflyttningsklart 1945, det ritades av arkitekt RO Swensson och M L Mandelius. Det fick tre våningar och byggdes av tegel och har ännu en mycket välbevarad 1940-tals stil.

Bostadshus från 1945. Foto: Per Hallén 2016.

Bostadshus från 1945. Foto: Per Hallén 2016.

När Kålltorps sjukhem uppfördes 1969 fick området ytterligare en stor sjukhusbyggnad som byggdes i anslutning till ett par av de redan exiserande paviljongerna. Vid mitten av 1990-talet moderniserades sjukhemmet och en ny våning byggdes ovanpå det gamla taket. Verksamheterna i huset avvecklades gradvis och idag är det främst en byggnad som används av förskoleverksamhet och av den närbelägna parkskolan. Hela Kålltorps sjukhem kommer troligen att rivas för att ge plats åt en helt ny skola samt bostäder.

Lungkliniken på Renströmska flyttade först 1993 och huvudbyggnaden blev under en period lokaler för äldrevård och multihandikappade samt en kort tid även skola. Efter 2004 stod huset tomt och 2008 började huvudbyggnaden en ny fas i sin historia i och med omvandlingen till bostäder av de gamla sjukhussalarna. (Ask s 17-18, 31, Edman s. 25-26, Detaljplan för Bostäder och skola i Östra Kålltorp)

Renströmska_översikt

Kartan är hämtad ur Ask 2008.

De bevarade byggnaderna som finns markerade på kartan ovan har fotograferats och visas nedan i nummerordning.

1. Huvudbyggnaden, 1913.

Nr1_Huvudbyggnad

Huvudbyggnaden. Foto: Per Hallén 2016.

3. Portvaktsstugan 1913.

Portvaktsstugan. Foto: Per Hallén 2016.

Portvaktsstugan. Foto: Per Hallén 2016.

4. Obduktionsbyggnad och likbod, 1913.

Obduktionsbyggnad och likbod. Foto: Per Hallén 2016.

Obduktionsbyggnad och likbod. Foto: Per Hallén 2016.

5. Bostad för överläkare, 1910-talet.

Bostad för överläkaren, Gula villan. Foto: Per Hallén 2016.

Bostad för överläkaren, Gula villan. Foto: Per Hallén 2016.

6. Sjukpaviljong avd 6, 1910-talet.

Sjukpaviljong avd 6. Foto: Per Hallén 2016.

Sjukpaviljong avd 6. Foto: Per Hallén 2016.

7. Sjukpaviljong avd 7, 1910-talet.

Sjukpaviljong avd 7. Foto: Per Hallén 2016.

Sjukpaviljong avd 7. Foto: Per Hallén 2016.

8/9. Sjukpaviljong avd 8-9, 1928-29.

Sjukpaviljong avd 8-9. Foto: Per Hallén 2016.

Sjukpaviljong avd 8-9. Foto: Per Hallén 2016.

10. Personalvilla, sysslomansbostad, 1910-talet

Sysslomansbostaden. Foto: Per Hallén 2016.

Sysslomansbostaden. Foto: Per Hallén 2016.

12. Bostadshus för personal, Gröna villan, 1910-tal.

Gröna villan. Foto: Per Hallén 2016.

Gröna villan. Foto: Per Hallén 2016.

14. Bostadshus för läkare och sköterskor, 1945.

Bostadshus för läkare och sköterskor. Foto: Per Hallén 2016.

Bostadshus för läkare och sköterskor. Foto: Per Hallén 2016.

16. Husmodersexpedition och förråd, 1954.

Husmodersexpedition och förråd. Foto: Per Hallén 2016.

Husmodersexpedition och förråd. Foto: Per Hallén 2016.

21. Transformatorhus, 1956.

Transformatorhus. Foto: Per Hallén 2016.

Transformatorhus. Foto: Per Hallén 2016.

24. Röntgen, arkiv och pumphus, det är inte känt när byggnaden uppfördes.

Pumphus. Foto: Per Hallén 2016.

Pumphus. Foto: Per Hallén 2016.

25. Kålltorps sjukhem, 1966-69.

Kålltorps sjukhem. Foto: Per Hallén 2016.

Kålltorps sjukhem. Foto: Per Hallén 2016.

En stor förändring väntar Kålltorp och Renströmska sjukhusområdet

Den gamla sanatoriebyggnaden har redan omvandlats om till bostäder men nu väntar en långt större förändring av hela området. Ett program för att bygga hundratals nya bostäder presenterades 2009. Då omfattades större delen av höjdområdet mellan Kålltorp och sjukhusområdet av den nya bebyggelsen. En uppskattning gjordes att omkring 400 nya lägenheter skulle kunna rymmas inom detta område.

Program_2009

Ur Program för Östra Kålltorp, bostäder m.m. inom stadsdelen Kålltorp och Sävenäs i Göteborg. 2009.

I januari 2014 kom planen ut till granskning och då hade den planerade bebyggelsen på den södra delen av höjdområdet försvunnit från kartan.

Karta_2014

Ur: Detaljplan för Bostäder och skola i Östra Kålltorp inom stadsdelarna Kålltorp och Sävenäs i Göteborg.

När detaljplanen och utställningshandlingen presenterades i april 2015 var planen nästan oförändrad så när som på att den tidigare grindstugan Nedergårdsgatan 24 nu var inkluderad i planen och skulle rivas för att ge plats åt bostäder, nummer 4 på kartan nedan. Den ursprungliga tanken på 400 lägenheter hade i förslaget till detaljplan blivit 570 lägenheter och en ny skola för cirka 360 elever.

Program_april_2015

Ur: Detaljplan för Bostäder och skola i Östra Kålltorp, april 2015.

När planen gick vidare för att bli antagen var det utformningen enligt ovan som gällde. Det påpekades i planhandlingen att om den nya planen inte genomfördes skulle det öppna för att alla de äldre byggnaderna skulle kunna rivas och kanske därmed förverkliga 1970-talets tankar på att istället uppföra stora parkeringsgarage inom området.

Stadsplaner_äldre

Kommunfullmäktige i Göteborg antog planen den 25 februari 2016 men den har överklagats till Länsstyrelsen. Det kan eventuellt medföra några mindre ändringar men det förefaller inte så troligt att hela projektet skulle stoppas. Det händer dock ibland, exempelvis så stoppade Länsstyrelsen ett planerat bygge nära gränsen mellan Partille och Göteborg (se denna länk).

Foto: Per Hallén 2016.

Den vita byggnaden som skymtar bakom träden skall enligt planen rivas liksom Kålltorps sjukhem i bakgrunden. Foto: Per Hallén 2016.

Nedergårdsgatan 24 efter att det nya huset uppförts.

Nedergårdsgatan 24 efter att det nya huset uppförts.

Planområde_2015

Den västra kullen är tänkt att få flera högre hus utmed en helt ny gata.

Promenadväg på "västra kullen" idag, i framtiden är det tänkt att höghus skall stå till vänster om vägen. Foto: Per Hallén 2016.

Promenadväg på ”västra kullen” idag, i framtiden är det tänkt att höghus skall stå till vänster om vägen. Foto: Per Hallén 2016.

Uppfarten till före detta läkare och sköterskebostaden. Foto: Per Hallén 2016.

Uppfarten till före detta läkare och sköterskebostaden. Nya hus är tänkta att byggas på båda sidor av denna väg. Foto: Per Hallén 2016.

Foto: Per Hallén 2016.

Platsen där något över 100 studentlägenheter är tänkta att byggas. Foto: Per Hallén 2016.

Stadsbild

Det lär finnas anledning att återkomma till denna plan i framtiden och följa den eventuella förändringen av detta område.

Kartor

Lantmäteristyrelsens arkiv, Örgryte socken Kålltorp nr 1-3, Geometrisk avmätning, 1701

Lantmäteristyrelsens arkiv: Örgryte socken Kålltorp nr 1-3. Storskifte år 1780.

Lantmäterimyndigheternas arkiv, 14-ÖRG-85, Laga skifte.

Otryckta källor

Göteborgs Häradsskrivare, Mantalslängder, FIa:4-17, 1802-20. Göteborgs Landsarkiv.

Husförhörslängd, Örgryte socken, AI:1-AI:12, 1773-1863. Göteborgs Landsarkiv.

LITTERATUR

Alin, J. i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT) 27 juni 1925.

Andersson, R., Bland Torp och Herrgårdar. Sammanställning av artiklar i Skatåsbladet 1995-98. Utgiven av Roger Andersson i samarbete med Skatås Motionscentral. 1998.

Ask, V., Kulturmiljöunderlag Östra Kålltorp. Göteborg 2008.

Delsjöreservatet. En utredning för Göteborgs Stadskollegium av konsultbyrån GAKO AB. 1969.

Detaljplan för Bostäder och skola i Östra Kålltorp inom stadsdelarna Kålltorp och Sävenäs i Göteborg. Planhandling 2015-04-27/2015-12-01. Diarienummer: 0465/06 (Aktb. 2-5298)

Detaljplan för Bostäder och skola i Östra Kålltorp. Utställningshandling april 2015.

Detaljplan för Bostäder och skola i Östra Kålltorp inom stadsdelarna Kålltorp och Sävenäs i Göteborg. Planbeskrivning 27 april 2015.

Edman, B., Kålltorp en stadsdel berättar. Göteborg 2007.

Fritz, M. & Ling, J., Musiken på Heden: konserthus och orkesterförening i Göteborg 1905, Sävedalen, 2013.

Hallén, P., Storstadens utmark. Delsjöområdets historia under 10 000 år. Göteborg 2007.

Lindroth, Hjalmar. Ortnamnen i Göteborg och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. 1927.

Myrdal, J. Det svenska jordbrukets historia. [Bd 2], Jordbruket under feodalismen : 1000-1700, Stockholm, 1999.

Program för Östra Kålltorp, bostäder m.m. inom stadsdelen Kålltorp och Sävenäs i Göteborg. Samrådshandling oktober 2009.

Stenström F. Örgryte genom tiderna. 1920/24, nytryck 1986.

Tiselius, C.A., Göteborg under kontinentaltiden: perioden 1808-1810, Västra Sverige, Göteborg, 1935.

Ugglas, C.R. ”Härlanda kyrka”. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 6 februari 1926
Wilhelmsson, S.A. Örgrytegårdar samt några Göteborgslanderier. 1972.

Vretemark, M. ”Varnehm före klostrets tid”. I: Hagberg, Markus (red.),Varnhems kloster före Birger Jarl: om klostrets rottrådar i tiden, Skara stiftshistoriska sällskap, Skara, 2011.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: