Byn Torp (Torpit) omnämns för första gången i jordeboken 1550. Det är inte mycket som är känt från den tiden mer än att gårdarna då var frälsegårdar under Kärra gård (den gård som senare heter Kärralund). Fram till mitten av 1700-talet ägdes Stora och Lilla torp av en och samma ägare men därefter går de båda gårdarna under skilda ägare.
Läs mer om den ”försvunna byn”.
Stora torp var ett 1/2 mantal frälse, alltså en ganska stor gård. Gården låg under hela sin kända historia under en och samma ägare. Man var tidigt mycket aktiv när det gäller att skaffa sig god åkermark inom Delsjöområdet. Redan 1775 fick man tillstånd att odla upp ett område som kallades Kolmaden. Detta område motsvaras av den golfbana som idag ligger mitt emot torpet Kolmaden. Men vid denna tid fanns inte torpet, man hade inte ens rätt till det markområde där torpet idag ligger. Stora Torp fortsatte att expandera med nya intagor under sent 1780-tal då bl.a. de områden där torpet Kolmaden (d.v.s. Trefligheten! Eller Lyckan som det också kallades) senare skulle byggdes. Dessa nya intagor blev dock så stora att Skårs och Kallebäcks byar protesterade. Genom en uppgörelse i början av 1800-talet avstod Stora Torp ett stort område ”Dymle Säv” och tilldelades istället marken närmast Stora Delsjön, däribland Stora Torps tånge.
Flygfoton över Stora Torp
Under 1780-talet byggdes även ett nytt imponerande boningshus på Stora Torps gård. Det kom att stå kvar till år 1847 då det revs och ersattes med ett ”modernare” hus åt Oscar Ekman. Detta är en tidigare okänd del av Stora Torps byggnads historia som jag lyckats få fram genom noggranna studier av bl.a. brandförsäkringshandlingar. Han fick dock inte behålla huset längre än till 1871 då det brann ned. Därefter ersattes det med dagens stenslott.
Läs om de nutida ägarna av arrendatorsbostaden / förvaltarbostaden i en artikel i GP (24/6-08).
Läs mer om Sekelskiftets Stora Torp.
Läs annonsen i Götheborgs Allehanda 1783 där gården beskrivs utförligt.
LITTERATUR:
Lindroth, Hjalmar. Ortnamnen i Göteborg och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. 1929.
Stenström F. Örgryte genom tiderna. 1920/24, nytryck 1986.
Wilhelmsson, S.A. Örgrytegårdar samt några Göteborgslanderier. 1972
Delsjöområdets historia 