Pigedansen

Idag är platsen inte speciellt sevärd, endast personer med stort intresse för asfalterade parkeringsytor trivs här idag! Men, för att vara en parkeringsplats så har den en minst sagt spännande historia.

Idag är det nog få som känner till platsens gamla namn, Pigedansen. Men så kallades området under gångna århundraden men det är ytterst oklart varför platsen fått detta namn. Den enklaste förklaringen skulle kunna vara att man haft danstillställningar på platsen. Den förklaringen är kanske inte så trolig när man upptäcker att namnet har en hög ålder och påträffas i domböckerna redan vid mitten av 1770-talet. Redan år 1765 skrev man i domböckerna om ”varpet” som låg på denna plats. Detta har fått ortnamnsforskaren Hjalmar Lindroth att på 1920-talet spekulera kring en annan, mer spännande förklaring än att Heden användes som dansplats. Lindroth tänkte sig att ”varpet”, alltså en hög av stenar, var en rest av en Trojaborg, det vill säga en labyrint byggd av stenar. Ofta uppstod myter kring Trojaborgarna att de används vid rituella danser, därav namnet Pigedansen. När man under 1700-talet började använda området för bete, sandtag samt marknadsplats röjdes stenarna undan och man fick istället ett ”varp”.(Lindroth, H. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II. s. 191-92.) År 1786 uppläts Pigedansen till allmän marknadsplats. Normalt skulle varor köpas och säljas inne i Göteborg men bönderna i Örgryte lyckades få till ett undantag. Skrivelsen till riksdagen som bad om lov att hålla marknad var undertecknad av nästan alla jordägare i Örgryte socken. (Dombok för Sävedals häradsrätt 1787) Under 1800-talets slut förvandlades området till en sandtäkt och en stor håla skapades. Den stora sandgropen är idag igenfylld, men i omgivningarna kan man ännu se större och mindre hålor som numera är övervuxna.

På 1908 års karta över Örgryte finns sandtäckten utsatt. På kartan ovan är en inringad med röd linje.
1908 års karta över Örgryte finns sandtäkten utsatt. På kartan ovan är en inringad med röd linje.

Inte långt från den nuvarande parkeringsplatsen ligger en hällkista och inom gångavstånd finns även andra fornlämningar, det kan knappast uteslutas att det funnits ett ”varp” eller någon annan form av fornlämning på platsen. Även om så inte var fallet är det spännande nog att här har funnits en marknadsplats!

Idag en parkeringsplats, men under 1700- och 1800-talen en marknadsplats och långt innan dess kanske en grav eller en "trojaborg".
Idag en parkeringsplats, men under 1700- och 1800-talen en marknadsplats och långt innan dess kanske en grav eller en ”trojaborg”. Foto: Per Hallén 2013.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.