Korpås jordkällare. Foto: Per Hallén 2016
Jordkällaren med en tillhörande förrådsbyggnad som man idag bara ser grunden efter finns inte utsatta på några av kartorna, de kan vara från 1811 men de kan också vara från en senare tid.
Korpås ca 1843 inplacerat på den moderna Open Street map-kartan. Torpet låg mitt på den väg som gick från Kålltorp ned till Härlanda tjärns mossar där det fanns en viktig resurs i form av torv. Norr om torpet syns bebyggelsen vid Studiegången och längst ned till höger i kartbilden skymtar Härlanda tjärn. Kartöverlägg utfört av Per Hallén 2016.
Den första kartan över Korpås upprättades i samband med laga skifte av utmarken 1843-55, där är torpets åker, äng och byggnader (utom jordkällaren) utsatta. Ladugården låg invid kalvhagen och denna hage finns ännu kvar ute i skogen vid torpets gamla plats.
Korpås kalvhage. Foto: Per Hallén 2016
Torparens stuga är däremot svårare att hitta, där finns idag endast en samling stenar upplagda på ett område med berghällar. Givetvis placerade man stugan på obrukbar mark, god åkermark användes inte till bebyggelse om det gick att undvika.
Några stenar är allt som idag återstår av den äldsta stugan vid Korpås. Foto: Per Hallén 2016
Skiftet innebar inte några förändringar för torpet Korpås då dess ägor inte berördes av de annars mycket omfattande gränsändringarna som genomfördes i hela Delsjöområdet. Vid mitten eller slutet av 1880-talet revs den gamla stugan och ladugården och helt nya byggnader uppfördes närmare det som idag är Studiegångens område. (1884-90 var torpet öde och det är möjligen då som ombyggnaden skedde)
Där bänkarna står låg tidigare Korpås torpets stuga. Foto: Per Hallén 2016
Det fanns även planer att flytta torpet Kyrkås till Korpås i samband med skiftet av byn Kålltorp 1899, men den planen genomfördes aldrig. (14-ÖRG-218)
År 1905 såldes Kålltorps gård till Göteborgs stad som uppförde ett nytt Sanatorium. Torpen under gården följde med i försäljningen liksom hela Kålltorps stora utmarker i Delsjöområdet. Inget av torpen var sedan tidigare brandförsäkrade. Det dröjde drygt tio år innan staden lät försäkra byggnaderna inom Kåltorps ägor, från 1916 finns en försäkringshandling för Korpås som ger den första detaljerade beskrivningen av torpet. Torpet Korpås beskrivs var timrat och klätt med brädor. Stugan var målad med oljefärg, alltså inte rödfärg. Det är troligt att man valde en ljusare gul färg på huset. Taket var täckt av tegel.
Korpås omkring år 1905, se även bilden nedan. Bilden är hämtad ur Gamla Redbergspojkars arkiv, foto: Roger Andersson.
Korpås omkring år 1905, arrenderades av Magnus Olsson 1905-12. Personer från vänster: James som håller i hästen, Anna Svensson, Karl Svensson, Arvid, Signe Hedström, Droskägare Carlssons jungfru, fru Maria Olsson, Elin Johansson, Magnus Olsson, Olene Carlsson, Sara Forsberg (stående), Julia Forsberg, Otto Forsberg, ritare hos Davy Robertsson, Gerda Sundvall, åkare Carlsson samt på kuskbocken Lindgren i tjänst hos droskägare Carlsson. Bilden är hämtad ur Gamla Redbergspojkars arkiv, foto: Roger Andersson.
Stugan hade en förstuga och tre rum och kök samt vind. Väggarna i alla rum var tapetserade och hade paneltak, som var oljemålade. I huset satt totalt nio fönster och sex dörrar. Till uppvärmningen av hemmet fanns två kakelugnar och i köket stod det givetvis en spis. Torpstugan var nio meter lång, sex meter bred och två och en halv meter hög. Några få meter från huset låg hemlighuset, det var byggt av resvirke och var brädklätt. Denna byggnad var inte målad i dyrbar oljefärg utan man hade valt den något billigare rödfärgen. Taket på hemlighuset var, liksom för stugan, av tegel. Hela byggnaden var tre meter lång, två meter bred och lika hög som stugan. Ett stycke bort från boningshuset låg ladugården. En del av ladugården var av trä och en del av sten. Där fanns utrymme för kreatur, lada och loge i en tolv meter lång och sex meter bred byggnad. (Brandförsäkringshandling Fnr: 46681)
Korpås ägor 1935 inlagda över den moderna Open Street map-kartan. Norr om torpet syns bebyggelsen vid Studiegången och längst ned till höger i kartbilden skymtar Härlanda tjärn. Boningshuset och ladugårdens nya placering visas här. Kartöverlägg utfört av Per Hallén 2016
Korpås strax före rivningen 1949. Foto: Göteborgs Stadsmuseum
Korpås ladugård strax före rivningen 1949. Foto: Göteborgs Stadsmuseum
Den sista torparfamiljen på Korpås blev Nilssons som flyttade in 1912. Torparen Nils avled 1927 men hans änka Augusta bodde kvar fram till 1937. Därefter ville inte staden och Sanatoriet Renströmska inte förlänga arrendet. Stugan och ladugården stod kvar till 1949 då det beslutades om rivning. (Andersson samt beslut om rivning av stadsägorna 8632 och 10665 år 1949)
Den som är uppmärksam kan ännu se spåren av Korpås i marken, här några tegelrester. Foto: Per Hallén 2016
Källor
Brandförsäkringshandling över Kålltorps gård, Örgryte socken 1916. Fnr: 46681.
Göteborgs Häradsskrivare, Mantalslängder, FIa:4-17, 1802-20. Göteborgs Landsarkiv.
Husförhörslängd, Örgryte socken, AI:1-AI:12, 1773-1863. Göteborgs Landsarkiv.
Kopia av ”Byggnadslov har av byggnadsnämnden meddelats för rivning av bostadshus på stadsägorna 8632 och 10665, fastigheterna benämnda Korpås och Lindesberg belägna i stadsdelarna Kålltorp och Sävenäs resp., viket meddelas intendenten, fil.dr Stig Roth för den åtgärd som kan ankomma på stads fullmäktiges beredning för ärenden angående natur- och kulturskydd. Göteborg den 10 januari 1949.” Förvaras hos Göteborgs Stadsmuseum, Faktarummet.
Lantmäterimyndigheternas arkiv, 14-ÖRG-85, Laga skifte av utmarken.
Lantmäterimyndigheternas arkiv, 14-ÖRG-218, Laga skifte av Kålltorps by.
Litteratur och vidare läsning
Andersson, R., Bland Torp och Herrgårdar. Sammanställning av artiklar i Skatåsbladet 1995-98. Utgiven av Roger Andersson i samarbete med Skatås Motionscentral. 1998.
Hallén, P., Storstadens utmark. Delsjöområdets historia under 10 000 år. Göteborg 2007.
Wilhelmsson, SA., Örgrytegårdarna samt några göteborgslanderier. Inbundna stenciler vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Delsjöområdets historia 