Hästhagen

Texten nedan är hämtad ur: Hallén, P., Storstadens utmark. Delsjöområdets historia under 10 000 år. Göteborg 2007.

Sedan lång tid fanns det en hage på Stora Torps utmarker, som kallades för Hästhagen. Den sträckte sig utmed Korpbergets sydsluttning ned mot dagens golfbana, som förr var mossmark. I det sydligaste hörnet av denna hage kom det första Hästhagen, som var en backstuga, att uppföras.
Idag finns det bara en liten husgrund kvar som minnesmärke över stugan. I GAKO:s inventering av området beskrivs platsen på följande sätt.
”10. Husgrund, belägen på golfbanans område intill gångväg och gärdesgård. Husgrunden, vars Ö vägg sluter intill stenmur, är ca 4 X 7 m stor. Starkt raserad och i mycket dåligt skick”. (Delsjöreservatet. Konsultbyrån GAKO. s.41.)
Huset byggdes omkring år 1840 och de första invånarna var Anders Larsson och hustrun Johanna Eriksdotter. Under de första åren delade de stugan med en dräng från Stora Torp. Men efter några år fick de döttrarna Anna och Augusta och trängseln i stugan ökade. Att leva fyra personer på 28 kvadratmeter var säkert inte alltid lätt.
I omkring femton år låg huset på denna plats innan en omfattande ombyggnad av torpet påbörjades. Det var effekterna av det laga skiftet som gav Hästhagen möjlighet att utvecklas. Att huset räknades som backstuga, inte torp, visar kartorna vid det laga skiftet. De tar endast upp gårdar och torp, inte backstugor och Hästhagen är inte infört på kartorna, men huset fanns bevisligen i husförhörslängderna och lämningarna går ännu att återfinna.
Det laga skiftet av utmarken gav Stora Torp nya stora områden söder om den gamla Hästhagen. Denna förändring av gränserna gjorde det möjligt att flytta torpet någon gång efter mitten av 1850-talet. Det placerades vid södra ändan av ”Östra Gunnela gärde” som vid 1800-talets mitt fått namnet ”Hästhagen”, en av de stora åkrarna. Idag utslagsplats för hål nr 10.
Det blev ett stort torp med sina åkrar placerade inom det, som förr hade varit gemensam betesmark invid mossen. Ett omfattande system av diken grävdes för att få jorden tillräckligt torr för odling.
Anders och Johanna lämnade Hästhagen den 25 oktober 1867 för att flytta in till Göteborg. Huset stod därefter tomt till några dagar in i november innan torparen Johan Peter Petersson med hustru Anna Greta Olofsdotter samt barnen Olivia, Clara och Axel flyttar in. De hade flyttat från Carl Johans församling i Göteborg. Den nya familjen stannade i elva år och under den tiden ökar barnaskaran från tre till sju. Därefter flyttade Alexander Andersson, Maria Börjesdotter samt deras 5 barn in på Hästhagen.
När Alexanders och Marias son Frans Oskar blivit gammal nog, fick han ta över torpet. Alexander hade då fått erbjudandet att skriva kontrakt på torpet Kolmaden, även det under Stora Torps gård.
Frans Oskar med hustru Amy Maria Carlsson och tre barn bodde kvar på torpet till mitten av 1930-talet. Torpet med dess lilla jordbruk var då inte längre den viktigaste inkomstkällan för familjen. Frans Oskar hade då blivit åkare. Barnen växte upp och flyttade efterhand hemifrån. Det gick ett flertal flyttlass från Hästhagen år 1935, 14 april, 14 juni och 8 november. Frans Oskar själv lämnade Hästhagen ungefär ett år senare den 19 december år 1936 för att flytta in till Vasastaden. Därefter fick torpet inte några nya invånare, men byggnaderna stod kvar in på 1940-talet. (Uppgiften om att husen vid Hästhagen fanns kvar in på 1940-talet är hämtat ur artikeln ”Stora Torp” av Nils Boström den 24 april 1961 i Göterborgs Handels och Sjöfartstidning (GHT).)