Virginsgatan 13 är Kålltorp Övergården

Flertalet som ägnat lite tid och möda åt att studera Kålltorps historia har kunnat konstatera att Kålltorp Övergårdens huvudbyggnad ännu står kvar och har adressen Virginsgatan 13. Gatan fick 1929 namnet efter släkten Virgin som under 1800-talet var bosatt på gården. (Lindstam 1986, s. 304) Ibland framförs dock den felaktiga idén att det är Nedergårdens huvudbyggnad som idag står kvar på adressen Virginsgatan 13. Nyligen drevs denna tes åter i ett kåseri som publicerades i ett lokalt reklamblad. Kåseriet innehåller många felaktigheter och misstolkningar av historiska källor som tillsammans skapar en helt felaktig bild av förhållandet mellan Neder- och Övergårdarna i Kålltorp.

Kåsören med informanter hävdar att gatunamnen Nedergårdsgatan och Övergårdsstigen visar på betydelsen av respektive gård (med Nedergården som den viktiga då den fick en gata medan Övergården endast tilldelades en stig) och att den kände ortnamnsforskaren Hjalmar Lindroth, professor vid Göteborgs dåvarande Högskola och ledamot av gatunamnsberedningen, skulle ha förespråkat dessa gatunamn utifrån gårdarnas betydelse.

Nog var det så att Lindroth hade god kännedom om förhållandena i Kålltorp. Det var därför som Övergårdens huvudbyggnad fick adressen Virginsgatan, inte Nedergårdsgatan. Den som läser Lindroths text i Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II där Lindroth skildrar Kålltorp upptäcker snabbt följande, under rubriken Nr 1 Nedergården:

”Manbyggnaderna ha legat strax NV om Övergårdens: ett par smärre byggnader kvarstå där än.” (Lindroth 1927, s. 72)

Nr 2 Övergården:

”Det är Ö:s huvudbyggnad som står kvar (bild Stm 1, mell. s. 78 och 79).” (Lindroth 1927, s. 72)

Den som slår upp Stenströms bok Örgryte genom tiderna och tittar på bilden mellan sidorna 78 och 79 ser denna byggnad - alltså Övergården.

Den som följer Lindroths hänvisning ovan och slår upp Stenströms bok Örgryte genom tiderna och tittar på bilden mellan sidorna 78 och 79 ser denna byggnad – alltså Övergården.

Lindroth hävdade alltså med bestämdhet att det är Övergårdens huvudbyggnad som står kvar, då som nu. Det var viktigare för gatunamnsberedningen att lyfta fram en av traktens starka familjer, Virgin, och hedra både familjen och för den delen även Övergården, med att ge gatan fram till den anrika Övergården och dess byggnader namnet Virginsgatan.

I kåseriet hävdas också att barnen och ungdomarna vid fritidsgården aldrig uppfattade gården som något annat än Nedergården, det är dock inte något bevis för ett historiskt förhållande. Alla barn och ungdomar som vuxit upp med denna fritidsgård är nog inte eniga med kåsörens informanter, då det i boken ”Kålltorps Ungdoms- & Fritidsgård 1944-1994” av Ulla B. Ericson framgår att hon ansåg att fritidsgårdens byggnad var den samma som Kålltorp Övergården. (Ericson 1996, s. 16-18) I kåsörens desperata försök att förvränga vår historia används den sedan flera år avlidna förläggaren Karin Westerlund, ägare av Forstena förlag, som slagträ. Vid flera tillfällen hade jag möjlighet att träffa Karin Westerlund, hon hade inga invändningar när jag i föredrag och stadsvandringar i Kålltorp, under stadsdelens dag och för MiK (Människan i Kålltorp), berättade var Nedergården låg och att det är Övergården som finns kvar idag. Det var dessutom Karin som var förläggare åt Björn Edman författare till boken ”Kålltorp en stadsdel berättar”, som också nämns i kåseriet, men vad kåsören helt väljer att dölja för sina läsare är att Björn Edman är mycket tydlig med att dagens bevarade huvudbyggnad var Övergården, han skriver; ”Pontus Virgin bodde själv på Övergården med sin hustru” (Edman 2007, s. 20) och under bilden som visar huvudbyggnaden, nuvarande fritidsgården anger bildtexten ”Huvudbyggnaden på Kålltorp Övergården, vanligen kallad Kålltorps Herrgård”. (Edman 2007, s. 17).

Utöver redan nämnda forskare och författare kan nämnas att även Maja Kjellin i ”Göteborg-Örgryte Rotaryklubb 1949-1959” skrev en text med rubriken ”Örgryte förr och nu” där hon noterar följande om Kålltorp:

”Där fanns de två stora gårdarna Övergården och Nedergården, vilka på 1750-talet förvärvades av den bekante göteborgsmecenaten Niclas Sahlgren. Av dessa kvarstår ännu Övergården, som användes för ungdomsverksamhet.” (Kjellin 1959, s. 21)

Kåsören med informanter har ytterligare argument i sin kamp, bland annat en artikel i Göteborgs Posten från en 10 december 1998 där signaturen Olle i Björkekärr hade ställt en fråga till GP: ”Är Kålltorps nedergård samma byggnad som idag heter Kålltorps herrgård”. G-P:s svar blev: ”Javisst är Kålltorps nedergård, belägen på Virginsgatan 13”. (GP 1998-12-10), någon källa till detta svar anger inte G-P, och det går därmed inte att närmare kommentera på annat sätt än att svaret tidningen gav Olle var fel.

Kåsörens informanter lyfte fram ett annat argument i sin kamp, ett historiskt källmaterial: Jordeböckerna. Under Virgins tid som ägare står det i jordeböckerna, år efter år, att Övergården brukades under Nedergården. Det är en fullt korrekt uppgift som jag också sett i originalhandlingar vid Landsarkivet i Göteborg, men jordeböckerna kan inte användas i detta sammanhang, det är en källa som inte berättar något om bebyggelsen läge, endast om vilka skatter och avgifter som skall betalas av en viss gård. Det finns en utmärkt bok för den som vill få en introduktion i historiska källor och dess användbarhet till olika forskningsuppgifter: ”Hembygdsforska! Steg för steg” av Per Clemensson och Kjell Andersson. Om jordeböckerna kan man där läsa följande:

”Uppgifter om gårdarna, och framförallt om befolkningen är knapphändiga. Ofta anges skattskyldigheterna för ett helt hemman, även om detta är delat på flera hemmansdelar, dvs i praktiken flera gårdar och familjer. Det personnamn som anges kan dessutom vara felaktigt, man kan helt enkelt ha fört över det från en tidigare jordebok bara för att identifiera gården. Huvudsaken var inte person- och gårdsuppgifterna utan att skattebeloppen var de rätta.” (Clemensson & Andersson 1990, s. 238) När det gäller jordeböckerna från 1800-talet är de egentligen inte pålitliga som källa vid en undersökning av bebyggelsens läge i landskapet. Se vidare Riksarkivets information om jordeböcker. Samma problematik kan påträffas även i Mantalslängderna under 1800-talet som också upprättades för att driva in skatt, inte skildra gårdarnas byggnader eller om en gård var viktigare än en annan, det enda viktiga för staten var att den totala skattesumman var den rätta och att den betalades.

Det är inte möjligt att använda en uppgift från jordeboken, eller mantalslängden, för att klarlägga förhållanden mellan gårdarna i Kålltorp, det krävs bättre och säkrare källmaterial, nämligen de historiska kartorna. I kåsörens världsbild är kartorna osäkra. Men där avviker kåsören med informanter påtagligt från den gängse bilden av kvaliteten hos det historiska kartmaterialet i Sverige. Det har skrivits och forskats kring kartor som historisk källa under lång tid och jag kan här bara ge några exempel ur ett omfattande forskningsläge, Örback 1990, Tollin 1991, Jansson 1993, Frisk 2000, Rentzhog 2002. I detta sammanhang bör Ulf Sporrongs konstaterande i Sveriges Nationalatlas lyftas fram: ”Våra äldre lantmäterikartor måste i allmänhet åsättas ett högt källvärde. Skälet härtill är i första hand att såväl de juridiska som de praktiska förhållandena vid förrättningen fyller stora anspråk på tillförlitlighet” (Sporrong 1990, s. 136)

Kålltorp framträder i kartmaterialet vid fyra tillfällen, 1701, 1780, 1796 och 1898 samt på senare tiders ekonomiska kartor och fastighetskartor från 1900-talet. Från åren 1701, 1780 och 1898 finns kartorna tillgängliga via Lantmäteriets karttjänst, fritt för alla via: Lantmäteriets hemsida – Historiska kartor.

Den första kända kartan över Kålltorp upprättades 1701 och den finns i två varianter, en förvaras i Lantmäterimyndighetens arkiv (14-ÖRG-46) och en i Lantmäteristyrelsens arkiv (Örgryte socken Kålltorp nr 1-3) Kartorna över Kålltorp från denna tid är goda exempel på den omfattande verksamhet som bedrevs av lantmäteriet vid denna tid. Det var första gången som hela byarealer började redovisas och det var viktigt att tydliggöra ägandet inom byn. (Sporrong 1990, s. 138) De två geometeriska kartorna över Kålltorp har ett högt källvärde. Båda varianterna av denna geometriska karta visar entydigt att den södra gården var Kålltorp Övergården.

Geometriskkarta_1701_hela

Geometrisk karta över Kålltorp 1701 Lantmäterimyndighetens arkiv (14-ÖRG-46)

 

Utdrag ur kartan ovan som visar den förklarande texten.

Utdrag ur kartan ovan som visar den förklarande texten, gården B på kartan är Övergården. Se även förstoringen nedan.

Geometriskkarta_1701

Utdrag ur: Geometrisk karta över Kålltorp 1701 Lantmäterimyndighetens arkiv (14-ÖRG-46) som visar A, Nedergården och B, Övergården.

Geometrisk karta 1701 ur

Geometrisk karta 1701 ur: Lantmäteristyrelsens arkiv (Örgryte socken Kålltorp nr 1-3) . Denna karta visar att gårdarna var uppdelade på flera brukare, men fortfarande med husen endast återgivna som symboler. Söder om Kålltorp, mitt i kartans beskrivning har gården Kärra markerats, alltså den gård som senare bytte namn till Kärralund.

År 1780 upprättades nästa karta över Kålltorp, det var en storskifteskarta (Lantmäteristyrelsens arkiv, Örgryte socken Kålltorp nr 1-3, 1780). Storskiftet var en viktig uppgift för en lantmätare och skulle tjäna som underlag för en uppdelning av jord mellan gårdarna. De som ägde andelar i byn hade därmed stort intresse av att det hela blev rätt utfört och lantmätarens arbete bevakades därför noga av invånarna. Att man skulle ha lyckats förväxla Neder- och Övergården på denna karta är därför otänkbart, framförallt då 1780 års karta helt överensstämmer med 1701 års karta när det gäller gårdarnas läge.

Storskifteskartan från år 1780. Lantmäteristyrelsens arkiv, Örgryte socken Kålltorp nr 1-3, 1780.

Storskifteskartan från år 1780. Lantmäteristyrelsens arkiv, Örgryte socken Kålltorp nr 1-3, 1780.

Utdrag ur kartan ovan som visar

Utdrag ur kartan ovan som visar A, Övergården och B, Nedergården. På denna karta går det att känna igen vissa drag i det moderna landskapet. Vägen mellan gårdarna följer nästan exakt det som idag kallas Nedergårdsgatan.

Kartan från 1796 tillhör inte lantmäteriet utan förvaras i Kart- och ritningssamlingen vid Göteborgs Landsarkiv. Den återges ibland annat Edman 2007, s. 11. Den visar samma inbördes förhållande mellan gårdarna som lantmäteriets kartor men med fler detaljer kring bland annat trädgårdsanläggningarna.

Laga skifte genomfördes i Kålltorp 1898-99 och redovisas på en karta i Lantmäterimyndighetens arkiv, 14-ÖRG-218 år 1899. På den kartan är all bebyggelse inom det område som tilldelats Övergården, någon tomt för Nedergården fanns då inte kvar, endast några av Nedergårdens äldre byggnader som vid denna tid tillhörde tjänstefolk och tjänade som förråd åt jordbrukets behov på Övergården.

Laga skifte 1898-99

Laga skifte 1898-99, Lantmäterimyndighetens arkiv, 14-ÖRG-218 år 1899. Kartan visar hela Kålltorp med dess utmarker, byggnaderna visas i detaljkartan nedan.

Detalj ur kartan ovan.

Detalj ur kartan ovan, laga skifte 1898-99. Den halvcirkelformade planen vid Kålltorp Övergården finns ännu kvar och framträder tydligt på denna karta vid nr 150. Resterna av Nedergården återges vid nr 161, 162, 171.

Kartan nedan visar Kålltorp 1935, mycket har förändrats och den nya stadsdelen håller på att växa fram. Men Kålltorp Övergården finns kvar, åtminstone huvudbyggnaden och några av uthusbyggnaderna.

Den ekonomiska kartan från 1935

Den ekonomiska kartan från 1935 visar hur området förändrats efter att Renströmska sjukhuset uppfördes. Övergårdens huvudbyggnad är lätt att känna igen på den halvcirkelformade gårdsplanen. En mindre byggnad, en rest efter Nedergården med en liten trädgård ligger norr därom invid den nya Nedergårdsgatan som är bygd på den gamla vägen genom byn. Även den nya Virginsgatan har kommit till och den leder ned mot Delsjövägen och Munkebäcksgatan. Ur kartan: 11 Göteborg NO

Den som så önskar kan dessutom gå ett steg längre och jämföra kartorna med de brandförsäkringshandlingar som upprättats vid Kålltorps gård. Även dessa är numera fritt tillgängliga på nätet för alla intresserade. Det är inte omöjligt att det här på Delsjöområdets historia kommer en uppföljning med en detaljstudie av gårdens byggnader och en jämförelse med kartmaterialet.

Det finns alltså fyra kartor upprättade vid fyra olika tillfällen med olika lantmätare och olika ägare till Kålltorp och alla visar exakt samma sak, Kålltorp Övergården har alltid (1701-idag) legat på den tomt där fritidsgården på Virginsgatan 13 idag finns. Därom kan det inte råda minsta tvivel.

Käll- och litteraturförteckning

Kartor

Rikets allmänna kartverks arkiv:

Ekonomiska kartan, Västra Götalands län, 11 Göteborg NO, Ekonomiska kartan, 1935.

Lantmäterimyndighetens arkiv:

Geometrisk avmätning:  14-ÖRG-46.

Laga skifte: 14-ÖRG-218.

 

Lantmäteristyrelsens arkiv:

Geometrisk avmätning, Örgryte socken, Kålltorp nr 1-3, 1701.

Storskifte, Örgryte socken, Kålltorp nr 1-3, 1780.

 

Litteratur

Clemensson, Per & Andersson, Kjell, Hembygdsforska!: steg för steg, Stockholm, 1990.

Edman, B., Kålltorp: en stadsdel berättar, Göteborg, 2007.

Ericson, U.B., Kålltorps ungdoms- & fritidsgård 1944-1994, Göteborg, 1996.

Frisk, M., Historiska kartor: begrepps- och informationsanalys inför en anpassning till GIS, Stockholm, 2000.

Jansson, U., Ekonomiska kartor 1800-1934: en studie av småskaliga kartor med information om markanvändning, Stockholm, 1993.

Kjellin, K., Göteborg-Örgryte Rotaryklubb 1949-1959., Göteborg, 1959.

Lindroth, H. Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg. Andra häftet 1927.

Lindstam, C. S., Göteborgs gatunamn, 3. uppl., Göteborgs kommuns namnberedning, Göteborg, 1986.

Rentzhog, S., Digitala historiska kartor: tillämpningar i GIS för kulturmiljövården, Stockholm, 2002.

Sporrong, U., ”Lantmäterikartorna som historisk källa”, Sveriges nationalatlas. Sveriges kartor. Red. Sporrong, U. och Wennström, H-F. Höganäs 1990.

Stenström, F. Örgryte genom tiderna. Del I-II. Göteborg 1920-24.

Tollin, C., Ättebackar och ödegärden: de äldre lantmäterikartorna i kulturmiljövården, 1991.

Örback, A. ”Lantmäteriet och dess äldre kartarbeten”, Sveriges nationalatlas. Sveriges kartor. Red. Sporrong, U. och Wennström, H-F. Höganäs 1990.

One Comment on “Virginsgatan 13 är Kålltorp Övergården

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: