Stadsplan för Björkekärr 1948

Under 1930-talet köpte Göteborg stad  gårdar och byar norr om Härlanda tjärn av Säveåns Trävaruaktiebolag. Det var landområden som skulle användas för stadens framtida behov. När andra världskriget närmade sig sitt slut började också förberedelserna för helt nya stadsdelar att ta form. Björkekärr kom till samtidigt med bland annat det nya Kortedala. När stadsdelen för Björkekärr skapades hade planerarna övergett mycket av de funktionalistiska idéerna vilket medförde att man sparade en del av terrängen mellan husen. Bostadsområdena uppfördes kring små torg enligt det som brukar kallas ”grannskapstanken”. (Hansson 2003 s. 60-63).

När arbetet med den nya stadsdelen var igång under slutet av 1950-talet försvann stora delar av den utmark som karterades i samband med laga skifte 1843-55. Några gröna stråk sparades och bildar fortfarande korridorer genom området enligt en mycket medveten strategi som det berättas mer om i utdraget ur Stadsfullmäktiges handlingar lite längre ned på denna sida.

Nedan återger jag den första stadsplanen för området, som ändrades en del innan den blev verklighet några år senare.

Bjorkekarr_1948

Till kartan finns i stadsfullmäktiges handlingar också en utförlig text som berättar om planen, jag återger nedan ett utdrag ur texten, men utelämnar den tekniska beskrivningen. I texten nedan berättas om hur ännu tidigare planer hade tänkt sig att låta huvudleden in i Björkekärr ansluta till Delsjövägen via Olbergatan. Det hade inneburit att gång- och cykelvägen upp mot Härlanda tjärn (Härlanda skogsväg) hade blivit huvudled och området bort mot tjärnen hade då sett mycket annorlunda ut, troligen hade det också medfört att Apslätten bebyggts med industrier vilket också var planerat. Det är inte någon djärv gissning att de flesta idag är tacksamma att dessa planer inte blev verklighet!

”Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar, No 240 år 1948.

Yttrande av stadskollegiet över förslag av byggnadsnämnden till ändring och utvidgning av stadsplanen för delar av stadsdelarna Kålltorp och Sävenäs.

Till Stadsfullmäktige i Göteborg.

Uti skrivelse till stadsfullmäktige den 18 maj 1948 har byggnadsnämn­den gjort framställning om antagande av förslag till ändring och utvidgning stadsplanen för delar av stadsdelarna Kålltorp och Sävenäs (område norr Härlanda tjärn).

Efter att hava i ärendet hört kanslichefen Olof Johnsson finner stadskollegiet sig böra förorda bifall till det nu föreliggande förslaget. I enlighet härmed får kollegiet hemställa, att stadsfullmäktige måtte besluta;

l:o) att antaga föreliggande, av stadsplanekontoret i april 1948 upp­gjorda och i maj 1948 reviderade förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för delar av stadsdelarna Kålltorp och Sävenäs (område norr om Härlanda tjärn), sådant detta förslag finnes upptaget å en handlingarna i ärendet bilagd stadsplanekarta jämte tillhörande be­skrivning och stadsplanebestämmelser; och 2:o) att underställa detta beslut Kungl. Maj:ts prövning.

Göteborg den 26 maj 1948.

På stadskollegiets vägnar: A. FAGERBERG. Eric Dunberger.

 

Stadsplanechefen.

Till Byggnadsnämnden i Göteborg.

Angående förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för delar av stadsdelarna Kålltorp och Sävenäs (område norr om Härlanda tjärn).

Kontoret framlägger härmed rubricerade stadsplaneförslag, vilket upp- gjorts i samråd med fastighetskontoret och tidigare under hand demonstre­rats inför nämnden.

En redogörelse för de lokala förhållandena samt förslagets utformning i väsentliga delar lämnas i tillhörande beskrivning. Härutöver vill kontoret anföra följande.

Det har ganska länge stått klart att en del av höjdområdet mellan Torpa- gatan och Härlanda tjärn lämpligen kan utnyttjas för bostadsbebyggelse. En sådan exploatering bör emellertid icke ske i sådan omfattning att den blir störande för fritidsområdena söder därom. Vattendelaren som bildas av bergpartierna norr om Härlanda tjärn har visat sig vara en tillfredsställande gräns ur denna synpunkt, och området föreslås nu i stort sett i sin södra del följa denna. Området har också härigenom fått den maximala omfattning söderut som ett norrut samlat avloppsnät medger.

Beträffande förslagets utformning i övrigt bör framhållas att ett mindre område vid Robertshöjd, omedelbart öster om vägen mellan Fräntorp och Härlanda tjärn, eventuellt också kan visa sig lämpligt för exploatering. I avvaktan på projekteringsarbeten för sjukhusområdet vid Smörslottet, vilka möjligen komma att föranleda en omläggning av ovannämnda väg, har emel­lertid detta område icke medtagits i detta sammanhang.

När förslag till stadsplan framlades för område söder om Vidkärrs gård berördes även frågan om tillfarterna för nu ifrågavarande område. Huvudtillfarten tänkes därvid närmast ordnad från Delsjövägen, där den avsågs utgå från Olbersgatan och i övrigt huvudsakligen ha samma sträckning som den befintliga promenad- och cykelvägen till Härlanda tjärn, söder om Renströmska sjukhusets område.

Så som framgår av föreliggande förslag har denna tanke nu övergivits. De närmare undersökningar som nu gjorts ha nämligen visat att en tillfart till området kan ordnas ifrån Torpagatan med fullt godtagbar lutning (max. 1:20). Denna lösning är avgjort mera ekonomisk och även ur andra synpunkter lämpligare än den tidigare tänkta tillfartsvägen.

Gränserna till det ovannämnda sjukhusområdet vid Smörslottet ha preli­minärt fixerats i ett den 5 november 1946 framlagt förslag. En mindre jus­tering av gränsen har nu visat sig erforderlig för att få en med hänsyn till terrängen lämpligare gräns mellan bostads- och sjukhusområdena. Från sjukhusdirektionen har underhand på förfrågan meddelats, att de pågående pro­jekteringsarbetena beträffande sjukhusets utformning ej beröras av en sådan justering. Sjukhusområdets slutgiltiga begränsning kommer att fixeras vid upprättande av stadsplan för detta område.

I detta sammanhang vill kontoret även framhålla önskvärdheten av att sjukhusområdet i sin västra del i stort sett begränsas, som det preliminära förslaget visar, detta med hänsyn till möjligheten att ordna ett samman­hängande promenadstråk mellan bostadsområdena omkring Vidkärrs gård och Härlanda tjärn.

Beträffande i beskrivningen omnämnd busslinje, avses denna få sin ändhållplats inom området c:a 240 meter väster om vägen Fräntorp—Härlanda tjärn. Med tanke på den ovannämnda eventuella framtida utvidgning­en av bebyggelsen vid Robertshöjd har ett område för en busslinga reser­verats även vid matargatans anslutning till nämnda väg.

Beträffande vissa delar av den föreslagna villabebyggelsen har kon­toret med hänsyn till terrängförhållandena och landskaps karaktär efter­strävat, att byggnaderna i större utsträckning än vad förslaget visar måtte uppföras i en våning avsedda för en familj. För att icke binda stadsplanen i för snäva gränser, har det dock ansetts lämpligt att få avgöra frågan om en- eller tvåvånings bebyggelse, respektive en- eller tvåfamiljshus, från fall tillfall i samband med tomtindelning och markupplåtelse. Sedan fastighets­kontoret förklarat sig skola upptaga detta bedömande i samråd med stads- plane- och stadsarkitektkontoren, har kontoret ansett sig kunna upptaga större delen av villaområdet för tvåvåningsbebyggelse, avsedd för två familjer.

I förslagets västra del förutsättes en mindre justering av gränsen för Renströmska sjukhusets område, närmast med hänsyn till matargatans för­läggning men även för att där kunna framdraga en promenadväg som ersätt­ning för den befintliga promenadvägen mellan Vidkärrs barnhem och Härlanda tjärn. Ledningen för Renströmska sjukhuset har på förfrågan meddelat att hinder icke finnes för den föreslagna jämkningen.

Beredningen för natur- och kulturskydd har underhand tagit del i förslaget och härvid förklarat sig icke ha något att erinra mot detsamma varför remiss till beredningen icke erfordras.

Kontoret föreslår, att nämnden, skolstyrelsen, gas- och elverken, vattenverket, sjukhusdirektionen, brandchefen, telegrafverket, Trollhättekraftverk samt vägförvaltningen för skyndsamt yttrande, samt

dels låter utställa förslaget för granskning under fjorton dagar.

Göteborg den 20 april 1948.

TAGE WILLIAM-OLSSON.

Stadsplanechef.

Gottowt-Gesang.

 

BESKRIVNING

till förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för delar av stads­delarna Kålltorp och Sävenäs i Göteborg (område norr om Härlanda tjärn) uppgjort å stadsplanekontoret i Göteborg i april 1948.

Förslaget, som är utmärkt på utdrag av grundkartan, är avfattat å karta i ett blad (stadsplanekarta) och i särskild handling (stadsplanebestämmelser).

Förslaget åtföljes av bilaga: Terräng- och illustrationskarta i ett blad visande planen anbragt å grundkartan.

Gällande stadsplan har fastställts av Kungl. Maj:t den 26 april 1946.

Förslaget omfattar ett område, som är beläget norr om Härlanda tjärn och det begränsas i nordväst av Torpagatan—Ellösgatan, i väster av Ren­strömska sjukhusets område, i söder i stort sett av vattendelaren, som bil­das av bergpartierna norr om Härlanda tjärn, i öster av den befintliga vägen mellan Fräntorps egnahemsområde och Härlanda tjärn, och slutligen i nord­ost av för bebyggelse olämpliga bergsluttningar, vilka bilda en naturlig av­skärmning mot ett längre österut projekterat sjukhusområde vid Smörslottet.

Området som, bortsett från viss samfälld vägmark, äges av staden, är obe­byggt, bortsett från torpställena Kristiania och Lindekulla i områdets östra del. Området utgöres av kuperad skogsmark, delvis med framträdande bergpartier samt mossmark. Kultiverad ängsmark förekommer omkring de ovannämnda torpställena samt vid tvenne ställen i områdets nordöstra del, där tidigare även funnits torpställen.

Området avses utnyttjat för bostadsbebyggelse, huvudsakligen bestående av villor och radhus. Det föreligger stort behov av områden för sådan bebyg­gelse, särskilt i östra delen av staden. Detta område har ansetts lämpligt för ändamålet ur flera synpunkter. I stort sett är detta det sista större område, som gränsar mot fritidsområdena kring Delsjön och Härlanda tjärn och som ansetts böra bebyggas.

Då området såsom nämnts utgöres huvudsakligen av skogsmark med inslag av berg ha grundundersökningar i stort sett inskränkts till sådana ställen, där man kunnat misstänka att marken icke skulle lämpa sig för avsedd bebyggelse eller för framdragande av områdets huvudväg.

Det har härvid särskilt gällt mossmarken och där ha provborrningar gjorts i erforderlig omfattning. Borrningarna ha överlag visat relativt ringa djup till fast botten och de ha endast i vissa detaljfrågor varit till ledning för planläggningen. Några svårigheter ifråga om grundläggningen synes icke uppstå och särskild utredning beträffande grundförhållanden för området i har icke funnits anledning att göra.

I avloppshänseende har såsom nämnts området begränsats söderut av vattendelaren mot Härlanda tjärn. Hela området avvattnas alltså mot norr med anslutning till avloppssystemet för områdena norr om Torpagatan.

Vattenförsörjningen avses ske genom ett tidigare projekterat pumpverk vid Torpagatan, med vattenreservoar preliminärt föreslagen å bergshöjden sydost därom.

Vidare genomkorsas området av en högspänningsledning tillhörande Trollhätte kraftverks ledningsnät, och en större telefonledning, landskabeln Göteborg—Partille, den senare förlagd under mark. Vid förslagets utformning har största möjliga hänsyn tagits till de båda ledningarna. Kraftled­ningen har kunnat bibehållas oförändrad och ett skyddsområde, sträckande sig minst 10 m. från de yttersta ledningstrådarna åt ömse sidor, har frilagts från bebyggelse. För telefonkabeln ha vissa smärre ändringar visat sig nöd­vändiga, för att den skall få läge i gata eller park.

Området har planerats med huvudtillfart från Torpagatan, där från en punkt omedelbart öster om Vidkärrs barnhem en matargata framdragits ge­nom området. Denna går först söderut, svänger sedan i en vid båge mot öster och fortsätter därefter i en tämligen rak sträcka fram till den befintliga vägen mellan Fräntorps egnahemsområde och Härlanda tjärn. Matargatan har givits ett sådant läge i terrängen att lutningen maximalt uppgår till c:a 50 %<). I gatan avses framdragen busslinje, som utgår från spårvägshåll- platsen vid Torpagatan—Munkebäcksgatan, där bussvändslinga tidigare pro­jekterats. Gatan föreslås utformad med en normalsektion av 7 m. körbana och 1,5 m. gångbana på ömse sidor samt föreslås fri från tomtutsläpp. Par­kering avses ej få förekomma i gatan. Vid lokalgatornas anslutningar med matargatan, där i flertalet fall även busshållplatser ordnats, har gatubredden Ökats. Antalet korsnings- och anslutningspunkter för bostadsgatorna med matargatan och avståndet mellan dessa punkter har även avvägts med hän­syn till att få en snabb och säker framkomlighet för trafiken i matargatan.

Beträffande Torpagatan föranleder förslaget vissa ändringar av gällande plan, dels vid matargatans anknytning, där en trafikplats ordnats, dels i gatans nordöstra del, där en jämkning gjorts i planläget med hänsyn till ett föreliggande förslag till gatans vidare framdragning till projekterat sjukhusområde. Förslagets gatunät i övrigt innefattar endast bostadsgator, som anpassats med hänsyn till terräng och föreslagen bebyggelse på lämpligaste och mest ekonomiska sätt.

Bebyggelsen är uppdelad i grupper skilda åt av grönbälten som förmedla kontakten med den omgivande terrängen och i vilka lek- och bollplaner tänkas förlagda. Dessa grönbälten komma även att tjäna som genomgångstråk till fritidsområdena vid Härlanda tjärn och Delsjön för de boende inom angränsande bebyggelse.

Ungefär i förslagsområdets mitt har utbildats ett centrum med byggnader för affärer, hantverk, tvättstuga m. m. samt med närliggande områden för folkskola, lekskola och annan allmän byggnad. Ytterligare ett område för lekskola samt ett område för allmän byggnad föreslås i förslagets nord västra del. Särskilda byggnader för affärs- och bostadsändamål ha förut vid centrum även upptagits å fyra andra härför lämpade lägen intill matargatan.

Cirka 70 % av bostadsbebyggelsen föreslås som villor, medan rest utgöres av radhus med undantag för ett kvarter västerut från områdets centrum, där en tvåvånings lamellhusbebyggeglse föreslagits, som närmast” avsedd för pensionärshem. Övervägande delen såväl villor som radhus för slås få uppföras i två våningar, men inom vissa högt belägna delar har med hänsyn till konturverkan byggnaderna begränsats till en våning med inredd vind. I några kvarter söder om centrum och i ett kvarter i västra delen vid matargatan föreslås villorna få uppföras fristående eller såsom två och två kopplade hus. Tidigare fastställd plan för områdena å ömse sidor om matar gatans anslutning till Torpagatan har nu omarbetats. Detta har visat sig nöd­vändigt huvudsakligen på grund av den nu föreslagna trafiklösningen där Kvarteren mellan Torpagatan och Ellösgatan ingå i förslaget med väsentligen samma planering som i gällande plan. Vissa justeringar av gatuhöiderna i Ellösgatan ha föreslagits.

Garage avses beträffande villorna få inredas i huvudbyggnaden eller uppföras fristående eller sammanbyggt med huvudbyggnaden. För radhusen avses garagefrågan ordnad genom med radhusen sammanbyggda garage­längor. I närheten av matargatans anslutning till Torpagatan har vidare upp- tagits ett område för garage och bilservice. Parkeringsplatser ha föreslagits i erforderlig omfattning.

I och med fastställelse av förslaget skall förut fastställd stadsplan upp­höra att gälla.

Göteborg den 20 april 1948.

TAGE WILLIAM-OLSSON.

Stadsplanechef.

Olaf Gottowt-Gesang.

Gäller även för det i maj 1948 reviderade förslaget.

Göteborg den 18 maj 1948.

ENAR A. WERNER.

T. f. stadsplanechef.”

Källa

Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar, No 240 år 1948

Litteratur

Hansson, Einar. Göteborg: att bygga staden. Göteborg 2003.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: