Delsjöområdets viktiga gränser

Den 8:e januari berättade jag om planerna på skola och bostäder vid Härlanda tjärn, den planen är just nu ute på samråd (se denna länk). Den skola för 550 elever som presenteras i planen är tänk att byggas innanför gränsen för riksintresset för friluftsliv och det är av betydelse för hela Delsjöområdet. Naturreservatet Delsjöområdet omfattar endast de östligaste delarna samt själva Delsjöarna. De västra delarna av området omfattas av riksintresset för friluftsliv ”FO 07 Delsjöområdet”. Anledningen till att området fått status som Riksintresse är att det är ett område med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter, även vattenanknutna, och därmed berikande upplevelser. I beslutet från 14 mars 2016 listas även en lång rad stödkriterier som ytterligare höjer områdets värde. Området har en tilltalande landskapsbild, lämplig terräng, aktiviteter är möjliga året om, det finns markerade leder och informationsskyltar, det är lätt att nå området med kollektivtrafik. Områdets värde beskrivs på följande sätt:

”Delsjöområdet utgör genom sin storlek och omväxlande natur och centrala läge ett ytterst värdefullt friluftsområde i en storstadsregion. Området är en av de viktiga ”gröna kilar” kring Göteborg som pekats ut och som sträcker sig ända fram till stadsdelen Örgryte. Området är överlag omgivet av stora bostadsområden och ansluter i norr till Sävedalen och Partille. Centrala delar av området är skyddade som naturreservat.  Stora delar av området har i stor utsträckning lämnats orörda genom åren och har sedan gammalt haft rangen av ett förstklassigt strövområde. Det senare bekräftas av de mycket höga besökssiffror som uppmätts där, speciellt under vinterhalvåret. En mängd leder och stigar av olika karaktär och kvalitet genomkorsar området. Vissa leder är särskilt anpassade för ridning respektive cykling. Vildmarksleden och Bohusleden går genom området.  I området ligger Göteborgs kommuns stora motionscentral Skatås, vilken fungerar som en viktig utgångspunkt för friluftsaktiviteter. Skatås är en naturlig start- och/eller målpunkt för många motionsspår, promenadleder och andra aktiviteter som fotboll på närliggande planer, volleyboll eller mountainbike. Delsjöbadet är en populär strand både för bad på sommaren och skid- och skridskoåkning kalla vintrar. Vid Brudaremossen finns en liftanläggning för utförsåkning, och kullen är en viktig målpunkt för fågelskådare. Flera koloniodlingar och stugbyar finns inom Delsjöområdet. Området nås med lätthet med bil eller allmänna kommunikationsmedel, från en mängd entréer. Vid flera av dem finns närhet till spårvagn, busshållplats och stora parkeringar.  Golfbanor finns i sydväst vid Kallebäck och i söder vid Öjersjö. Kåsjöområdet i östra delen är ett mycket populärt bad- och utflyktsområde.  I öster fortsätter skogsområdet i Härskogsområdet (FO19).” (FO 07 Delsjöområdet)

Riksintresset för friluftsliv i Delsjöområdet. Källa: Skyddad natur.

Riksintresset för friluftsliv i Delsjöområdet. Källa: Skyddad natur.

Entrén till Härlanda tjärn 2017

Entrén till Härlanda tjärn 2017. En skola och idrottsbyggnad på denna plats skulle få stor inverkan på hur besökare uppfattar entrén till friluftsområdet och badplatsen. Foto: Per Hallén 2017.

De besökare som använder grus 8:an kommer också att uppleva

De besökare som använder 8:ans motionsspår kommer också att uppleva en stor förändring om grusplanen bebyggs och en del av skogsmarken förvandlas till skolgård och en annan del till vändplats. Foto: Per Hallén 2017.

I tre punkter listas åtgärder för att bevara området, åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden och utveckling av områdets värden. Punkt 2 är här av särskilt intresse.

”Åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden: Hänsynstagande till friluftslivet vad gäller skogsbruk är en nödvändighet. Ingen bebyggelse, inga upplag och dylikt bör tillkomma. Förorening och reglering av sjöarna bör undvikas. Sjöarna regleras idag på grund av sin funktion som reservvattentäkt, vilket i viss mån påverkar möjligheten att använda isarna för rekreation. ” (FO 07 Delsjöområdet)

Jämför texten ovan med hur Stadsbyggnadskontoret beskriver och motiverar att bygga en skola innanför riksintressets gräns.

”Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att de värden som definierar riksintresset inte påverkas negativt av planförslaget. Tillgängligheten till friluftsområdena bedöms också kunna öka genom föreslagen detaljplan med utbyggnad av gång- och cykelvägar samt möjliggörande av att trafikera området med kollektivtrafik. Detta beskrivs också som en förutsättning för utvecklingen av områdets värden.” (Samrådshandling, dec 2016)

Det är riktigt att under punkt 3 i beskrivningen av Riksintresset anges att det är viktigt att bibehålla och utveckla kollektivtrafiken, men Stadsbyggnadskontoret nämner inte i planen att bebyggelse kan påtagligt skada Riksintresset. Det finns inte heller i samrådshandlingen något som tyder på att Stadsbyggnadskontoret fått löften av Västtrafik att det skall bli en busslinje till Härlanda tjärn.

Riksintressets gräns reviderades och godkändes förra året, den är alltså i högsta grad aktuell och det är uppseendeväckande att Stadsbyggnadskontoret med sådan lätthet kan avfärda gränsens betydelse och bebyggelsens inverkan på värdet av Riksintresset.

Planen för den nya skolan har betydelse för hela Delsjöområdet. Det gäller inte enbart några träd och en grusplan i områdets ”norra utkant”. Godkänns planen innebär det att Riksintressets gräns saknar all betydelse och de västra delarna av Delsjöområdet i praktiken öppnas upp för exploatering. Vad blir nästa steg? ”Småhus kring Skatås för att öka tryggheten för motionärerna”? ”500 nya gröna bostäder på Apslätten”?  ”Bo vackert på 15:e våningen med utblickar över Delsjö golfklubb”?

Gränser har betydelse och Delsjöområdet är en angelägenhet för långt fler än enbart de närmaste grannarna, det är faktiskt ett Riksintresse, och ett område som brukats som friluftsområde sedan åtminstone mitten av 1800-talet.

Delsjöns naturreservat. Källa: Skyddad natur.

Delsjöns naturreservat. Källa: Skyddad natur.

En historisk tillbakablick

Försök och förslag till att skapa säkra gränser för det populära rekreationsområdet vid Delsjöarna har pågått sedan 1940-talet men oviljan från Göteborgs stads beslutsfattare har varit påtaglig. Det är lätt att misstänka att oviljan i att skydda området har varit kopplad till en önskan om att i en framtid kunna bebygga den.

  • Fritiof Olof Kogges motion till Stadsfullmäktige 1945 (GSH 1948:437) skrevs mot bakgrund av den snabbt växande bebyggelsen utmed Delsjövägen. Kogge ville skydda någon liten del av detta område, inte minst den lilla skidbacken som låg nära Stora Torp. Den låg länge inom Radio- och TV-husets område men har under hösten till stora delar grävts bort för att ge plats åt nya hus inom Örgryte Torp. Kogges motion behandlades först tre år senare (!) 1948 och fick då svaret: ”I enlighet härmed är kontoret av den åsikten, att en exploatering av området tillsvidare bör anstå och i planerna för exploateringsverksamheten har kontoret för närvarande icke räknat med någon bostadsbebyggelse här. Å andra sidan är fastig­hetskontoret icke nu berett förorda, att området genom stadsplan eller på annat sätt i en mera bindande form helt frilägges från bebyggelse. Då nu staden äger den i området ingående marken och sålunda har förutsätt­ningar att disponera området efter sina önskemål, är fastighetskontoret av den åsikten, att frågan om områdets friläggande bör anstå till dess att en stadsplaneläggning aktualiseras, vilket såvitt man nu kan bedöma icke torde komma att ske under den närmaste tiden.” (GSH 1948:437) Samma år som Kogge (1945) motionerade även det blivande kommunalrådet Torsten Henrikson tillsammans med Strömberg om Delsjöområdets gränser, resultatet blev att det beslutades att ”låta verkställa erforderlig utredning för bestämmande av gränserna för ett ifrågasatt fritidsområde inom det s.k. Delsjökomplexet”. (GSH protokoll 13 februari 1947, motion 22 mars 1945)
Skidbacken som

Skidbacken som Kogge önskade skydda har idag grävts bort och tre nya huskroppar håller på att uppföras. Foto: Per Hallén 2017.

  • Delsjöreservatets framtid var en stor utredning som staden tillsatte 1966 och som skulle resultera i bland annat boken ”Delsjöreservatet” tre år senare. Utredningen innehöll den första historiska översikten av området och detaljerade genomgångar av natur och geologi. Dessutom lämnades förslag på en gränsdragning för området. Inför behandlingen av utredningen skrev kommunalrådet Torsten Henrikson följande ”Under årens lopp har vid skilda tillfällen mark belägen i reservatets yttre delar tagits i anspråk för bostadsbebyggelse m.m. Då ytterligare intrång i reservatet ej synes kunna ske utan avsevärt men för detsamma finner jag det vara av stor vikt att dess gränser nu blir definitivt fastställda.” (GSH 1970:496) Men Henrikson lyckades aldrig med att få något beslut om att göra Delsjöområdet till reservat. När han 1974 uttalade sig för GT var han givetvis besviken över att efter 29 års väntan och kamp inte fanns något skydd för Delsjöområdet (GT 2 januari 1974)
  • Länsstyrelsen för Västra Götalands län fick 2002 uppdraget att arbeta fram ett program för skyddsvärda naturområden i länet. En del i detta program var en utökning av naturreservatet Delsjöområdet (etablerat 1984). När staden först uttalade sig 2003 fanns det inga invändningar mot att exempelvis Härlanda tjärn och Skatås skulle ingå i ett utökat naturreservat. När de olika remissinstanserna sedan uttalade sig så ansåg fastighetsnämnden att det inte var motiverat med ett utökat naturreservat ”kärnområdet är inte berört av några hot om exploatering” ansåg nämnden. Förvaltnings AB Framtiden ansåg att en ”utökning av Delsjöreservatet kan genomföras under förutsättning att det inte hindrar fortsatt expansion av bostäder och den trafik det medför i området”. Inte heller Kulturnämnden och Lisebergs Gäst AB var positivt inställda till att etablera ett reservat. Miljönämnden och Park- och naturnämnden var däremot angelägna om ett stärkt skydd och SDN Härlanda framhöll att förslaget borde omarbetas så att även Renströmska parken och området norr om Härlanda tjärn fram till bebyggelsen vid Träringen och Smörslottsgatan.
  • Det samlade svar som sedan kom från Göteborgs stads stadskansli är intressant:
    ” Det finns en svårighet i att redan idag bedöma framtida behov i ett område som det nu aktuella, med centralt läge, av stor vikt för invånarnas friluftsliv och delar av kommunens tekniska försörjning. Detta, i kombination med den begränsning i kommunens rådighet över området som en statlig reservatsbildning innebär, gör att stadskansliet förordar ett annat skydd för området än statlig reservatsbildning.
    Det finns olika typer av skydd som kan komma ifråga för att skydda tätortsnära naturområden. Bildande av kommunalt reservat och genom plan- och bygglagens bestämmelser om översiktsplan, områdesbestämmelser och detaljplaner är t ex instrument som kommunen själv råder över. ” (KS Handling 20071017.2.1)

Allt sedan 1945 har alltså företrädare för Göteborg önskat att staden skall ha rätten att besluta över området – alltså bebygga. Så länge det inte finns ett starkare skydd för området lär denna gradvisa minskning av Delsjöområdet också fortgå. Det är en nästan oemotståndlig markyta för byggbolagens företrädare och en möjlig inkomstkälla för staden. Samtidigt är det stadens populäraste rekreationsområde med minst 1,5 miljoner besök varje år. Varför skall det vara så svårt att skydda detta område? Beslutet om ett skydd av Delsjöområdet skulle bli populärt bland Göteborgs friluftsintresserade invånare! I exempelvis Änggårdsbergen utökades förra året naturreservatet (http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/handlingar/rest/dokument/241151)med hänvisning till att området behövde bevaras som ett rekreationsområde. Borde inte samma skydd vara lämpligt även för Delsjöområdet?

Källor

Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar (GSH)

Göteborgs stad: KS Handling 20071017.2.1 (diarienummer 0519/07)

Litteratur

Delsjöreservatet. Konsultbyrån GAKO. Göteborg 1969.

Tidningar

Göteborgs Tidningen (GT)

One Comment on “Delsjöområdets viktiga gränser

  1. Superbra information, märkligt att det inte går att få ett ordentligt skydd med gränser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: