Sjölyckan – från torp till vattenverk

Där det före detta vattenverket Sjölyckan idag ligger – där Sportfiskarna och Friluftsfrämjandet har sin bas idag – låg tidigare två torp, Sjöbo och Yttre Torp.

Sjöbo

Torpet Sjöbo byggdes någon gång mellan åren 1798-1808. Det är då också lätt att inbilla sig att torpet alltid funnits på sin nuvarande tomt, som vi passerade tidigare på vår vandring. Men, det var först år 1870 som torpet flyttades till sin nuvarande plats. Sjöbos gamla tomt låg här vid infarten till det gamla vattenverket. Torpet byggdes utmed en väg som var gammal redan när torpet uppfördes. Den förband torpet med Kärralunds gård samt gav möjlighet att färdas ut mot Boråsvägen och mot Stora Torp.

Torpet Sjöbo idag (Foto: Per Hallén 2012)

Den före detta viken av Delsjön hade torrlagts när dammen uppfördes år 1777 och sakta hade sjöbotten blivit möjlig att bruka. Det krävdes åtskilliga diken och förbättringar av området innan åkrarna där kunde ge avkastning.
Den förste torparen på Sjöbo hette Andreas Thoresson och hade med sig sin fru och sina barn.

Ungefär mitt emellan den röda och den gula byggnaden låg det gamla torpet Sjöbo. På höjden bakom kan man ännu se spåren av en uråldrig hålväg som sträckte sig genom hela Delsjöområdet. (Foto: Per Hallén 2012)

Yttre Torp

Genom en uppgörelse med sina grannar år 1802 fick Stora Torp ge upp ett större område i väster men fick i gengäld ett nytt område till torp, odlingar och skogsplanteringar i söder nära Stora Delsjön. I den östligaste delen av detta område anlades Yttre Torp, det torp som låg längst bort från huvudgården. Kartan från år 1815 visar två byggnader på Yttre Torp, stugan och ladugården med lador, loge och stall. Avståndet mellan dem var cirka tolv meter och de båda byggnaderna var nästan exakt lika stora.

Vid dessa klubblokaler låg torpet Yttre torp (Foto: Per Hallén 2012)

Torpet låg där Näsets paddlarklubb idag har båthus och klubbstuga. Inte långt från torpet fanns fördämningen som reglerade vattenmängderna till Kärralunds kvarnar. Den hade tillkommit redan under slutet av 1700-talet. Det var orsaken till att torpet ibland gick under namnet Dammtorpet.
Den första torparen Lars Jonsson flyttade in i det nybyggda torpet år 1802. Hustrun dog efter endast några år och Lars bodde kvar ensam med sina döttrar. Flickorna lämnade torpet en efter en och det blev troligen svårt för att inte säga omöjligt att driva torpet helt ensam. Därför anställdes torparen Anders Hansson som fick dela Yttre Torp med Lars.
Av torpets stuga och ladugård finns idag inte några lämningar. Det är endast genom brandförsäkringen av Stora Torp och dess torp år 1840 som vi idag bilda oss en uppfattning om hur detta sedan länge försvunna torp såg ut. Själva torpet bestod liksom många andra torp av endast ett rum med förstuga och vedbod. På Yttre torp fanns dessutom ett vindsrum. Huset var cirka tolv meter långt och fem meter brett. På lite över tolv meters avstånd från torpet låg ladugården. Den var lika stor som boningshuset och där fanns två foderlador, en loge samt fähus för tre kor och stall för en häst. Att man hade stall för en häst är viktigt. Det visar att man på torpet faktiskt kunde föda en häst, vilket var dyrt, och att man kunde driva ett eget litet jordbruk. Detta bedrevs på de åkrar som låg norr om torpet, där idag vattenverkets före detta tjänstemannabostäder ligger. En mindre åker låg även mellan torpet och Stora Delsjön. Yttre Torp var ett av de största torpen i Delsjöområdet.

Vattenverket

Kring Sjölyckan kan man ännu se de gamla bostäderna för vattenverkets personal. (Foto: Per Hallén 2012)

Diskussioner kring det nya vattenverkets utformning och kring olika tekniska lösningar hade förts sedan 1850-talet men det var först under 1860-talets slut, som arbetet kunde inledas. En detaljerad arbetsplan och ritningar var färdiga den 30 april år 1867 och arbetet kunde starta. Arbetet med vattenledningen inleddes vid Pustervik. Kanalen där var torrlagd på grund av att man reparerade den och därmed fanns möjligheten att snabbt lägga ned rör samtidigt som arbetet med kanalen pågick. Men det var inte enkelt att snabbt skaffa arbetare och arbetsledning samt rätt material till detta bygge. Dessutom hade man problem med några av expropriationerna. Det dröjde därför ända till år 1869 innan arbetet var i full gång. Då inledde man stora schackningsarbeten i Örgryte utmed rörledningens sträckning förbi Lilla och Stora Torp. Man byggde dessutom två filter vid Delsjön samt dammen jag har beskrivit ovan. Kortvariga problem uppstod även under fransk-tyska kriget åren 1870-71, då man fick problem med leveranserna av järnrör. Trots problemen lyckades man i maj månad 1870 släppa på vattnet i huvudröret inom stadens första distrikt.

Titta noga i kanten på dammarna vid Sjölyckan, då kan du se vilket år de olika dammarna byggdes. (Foto: Per Hallén 2012)

Under de följande åren fram till år 1877 byggdes vattenverket ut med ytterligare tre filter. På 1880-talet tillkom också den röda byggnad som idag kan ses vid ändan av de två äldsta filtren. Under 1900-talet byggdes vattenverket ut med nya och förbättrade reningsmetoder. Den största satsningen var marmorfiltret. Ett större pumphus tillkom också vid infarten till det gamla vattenverket. Pumphuset är till det yttre en ganska oansenlig byggnad men den går djupt ned i marken. Byggnaden innehåller inte längre några pumpar utan används som träningslokaler för personalen vid några kommunala bolag. Ombyggnaden skedde endast ett år efter att vattenverket vid Sjölyckan stängdes 1969. På baksidan av pumphuset fanns tidigare en fotbollsplan som användes av Korpen. Men den har sedan mitten av 1990-talet använts av IFK Göteborg, som där byggt en stor inomhushall för fotbollsträning. Vintern 2009-2010 kom det stora snömängder och hela anläggningen rasade samman!

I mars 2010 såg det ut så här på platsen, hela hallen hade rasat! (Foto: Per Hallén 2010)

Därefter har en ny hall byggts upp, och taket ser ut att vara bättre anpassat för snörika vintrar.

Den nya stora inomhushallen som ersatt den som raserades under snömassorna! (Foto: Per Hallén 2012)

Det dånade ett sprängskott i Fräntorpsbergen
Med denna rubrik beskrev Handelstidningen den 13 december år 1963 inledningen på det arbete som skulle innebära att vattenverket vid Sjölyckan stängdes. Det man börjat bygga var en omkring nio kilometer lång tunnel från Alelyckan till Lilla Delsjön. Detta var en del i ett gigantiskt projekt, som skulle lösa stadens vattenförsörjning. Vid Härlanda tjärn byggdes en stor pumpanläggning som för vattnet vidare mot Kotången i Lilla Delsjön. För att vattnet skulle kunna passera mellan Stora och Lilla Delsjön breddades och fördjupades kanalen mellan sjöarna. Vattnet stannar i Delsjöarna under cirka 30 dagar, innan det passerar häverten vid Brattklevs udde för vidare färd mot Lackarebäcks reningsverk.
Delsjöarna blev genom denna ombyggnad en reservvattentäckt för Göteborgs stad i händelse av att det skulle ske till exempel ett oljeutsläpp i Göta älv. Dessutom har Delsjöarna numera en förbindelse med Rådasjön. När den byggdes fördes förutom vatten även kräftpest över till Delsjöarna. Därmed var det slut på kräftfisket i sjöarna som varit ett verkligt folknöje.
Sjölyckan som fiskodling
Idag är de gamla filterdammarna en stor fiskodling som drivs av Sportfiskarna. De har sitt kontor på den plats där tidigare den stora marmorfilterbyggnaden låg. Den brann ned och fick ersättas med en ny byggnad i nästan samma stil som den gamla. De före detta tjänstebostäderna utnyttjas fortfarande som bostäder.
Vid infarten till dagens Sjölycka skär vägen ned genom en mindre ås. Före den tid då dammar reglerade Delsjön gick sjöns vatten ända fram till åsen innan det rann ut via Delsjöbäcken öster om åsen. Där vägen idag skär igenom åsen låg före år 1870 torpet Sjöbo.

Källor och litteratur

Andersson, R. Bland Torp och Herrgårdar. Sammanställning av artiklar i Skatåsbladet 1995-98. Utgiven av Roger Andersson i samarbete med Skatås Motionscentral. 1998.

Bjur, H. Vattenbyggnadskonst i Göteborg under 200 år. Göteborg 1988.

Brandförsäkrings handling över Stora Torps gård, Örgryte socken 1840. Försäkringsnummer: 17826.

Nejstgaard, L. Upptäck Delsjön : fyra vandringsslingor om natur och kultur. Göteborg 1988.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: