Badbussar till Delsjön och spårväg till Råda

På Göteborgs stads hemsida kan man läsa om den badbuss som skall gå från Bögatan till parkeringen vid Delsjöbadet 16 juni – 10 augusti.

Detta är inte första gången som det ordnas bussförbindelser in i Delsjöområdet. Troligen första gången detta skedde var 19 juli till 15 september 1930 då det gick en busslinje på försök till Delsjökolonien. Trafiken gick med en betydande förlust och upphörde 24 januari 1931. Efter att staden avslutat sitt försök med busstrafik kom det en privat aktör, handlare G.F. Bergqvist som under några år ordnade en busslinje till Delsjökolonien, men även han avvecklade trafiken då det var allt för få passagerare och busstrafiken gick med förlust. En ny förfrågan om att få tillstånd att bedriva busstrafik till Delsjökolonien kom 1935 från omnibusägaren Oscar Johansson.[1] Det kom att startas en busslinje 1935 som gick under perioden 5 juli till 4 september samt under sommaren 1936, men den drevs av staden, inte av Oscar Johansson.[2]

Nästan tio år tidigare, 1924, var ett annat förslag om kollektivtrafik till Delsjön uppe till diskussion, en spårvägslinje från Stora och Lilla Torp upp mot Delsjön och vidare söder om Delsjöarna till Råda. Hela området söder om Delsjöarna skulle bebyggas med villor och en spårväg sågs som viktig för att kunna börja sälja tomter i området. Här följer ett utdrag ur en artikel i Göteborgs-Posten 1924 som berättar om det tänkta projektet.

”Spårvägsstyrelsen har på sitt program även en annan östlig linje, för vilken Härlandastumpens byggande skulle innebära ett steg framåt – det är linjen Korsvägen–Lilla Torp. Göteborgs införlivande av Örgryte för att vinna utvecklingsmöjligheter mot öster. Delsjöbäckens dalgång är bästa tänkbara plats för en villastad och kommunen har också med blicken öppen härför köpt stora arealer därute, som dock få ligga för fäfot. Sträckan Korsvägen–Lilla Torp skulle göra det möjligt att exploatera dessa områden. Redan nu sträva villorna utåt, men det skulle bli en annan fart om spårvägen gick i teten och det skulle med de intresse för egnahemsbyggande som bostadsnöden framtvingat förmodligen icke dörja länge förrän också denna linje bar sig.

Men även denna linje är första ledet i en mera vittsyftande anläggning. Organisationsplanen på stadsplaneutställningen upptog en spårvägslinje i fortsättning på denna sträcka mellan Stora och Lilla Torp, söder om Delsjöarna fram till Rådasjöns norra strand. Man har i denna fagra sydsluttning velat se den bästa tänkbara platsen för ett göteborgskt Djursholm – var och en som vandrat fram vägen förbi Kallebäck mot Landvetter måste ha fäst sig vid dessa liders på en gång leende och vida utsikter. Man vill möjligen invända, att tanken är för vittsvävande, att området ligger för långt borta – i själva verket är avståndet icke större än till Långedrag, där många i staden verkande vågat bygga. Allting hänger på spårvägen. Dessutom behövde hela linjen icke dras ut med en gång. Hela området söder om Delsjöarna är ämnat till villabebyggelse, och man kan låta spårvägslinjen växa i takt med den sammanhängande villastaden inifrån utåt, om man icke finner det görligt att i samverkan med den enskilda företagsamheten dra ut en spårvägslinje med en gång – såsom det drogs ut en bana till Djursholm vid en tidpunkt då Stockholm icke var nämnvärt större än vad Göteborg är nu eller som man vid Kristiania byggt Ekebergslinjen och banan långt förbi Holmenkollen.

En sådan Örgryte–Råda spårväg – naturligtvis byggd med friliggande banvall för snabbtrafik – skulle också i sina olika byggnadsstadier för stadens ungdom och frilufsfolk kunna få en betydelse jämförlig med dessa förstadsbanor. Delsjöarnas uppgift som vattenledningsfödare är på upphällningen – däruppe skall Göteborg få en idealisk bad- och idrottsjö. Och de stora, öde tassemarkerna norr om sjöarna komma möjligen att skonas för all framtid. Därute ligger ibland skidföre när det är barmark eller tö inne i staden.”[3]

Karta hämtad ur: Göteborgs-Posten 19 november 1924.

Källor:

Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar

N:o 289 år 1930 ” Yttrande av drätselkammarens första avdelning över förslag av styrelsen över stadens spårvägar till anordnande av automobilomnibustrafik mellan S:t Sigfrids plan och Kärralunds villasamhälle resp. Redbergsplatsen m. m.”

N:o 527 år 1930 ” Yttrande av drätselkammarens första avdelning över förslag av spårvägsstyrelsen om fortsättande tillsvidare med den provisoriskt anordnade omnibustrafken från S:t Sigfrids plan till Kärralunds villasamhälle resp. Delsjökoloniens område samt utsträckning av omnibuslinjen S:t Sigfrids plan—Kärralund till Redbergsplatsen”.

N:o 249 år 1935 ”Yttrande av stadskollegiet över framställning av spårvägsstyrelsen om tillstånd till omnibusstrafik mellan S:t Sigfrids plan och Delsjökolonien.

N:o 150 år 1936 ”Styrelsen över Göteborgs spårvägar får härmed överlämna berättelse rörande spårvägarnas förvaltning under år 1935.

N:o 26 år 1937 ”Nytt utlåtande av stadskollegiet över motion av herr Thorslund m. fl. om ändring av taxebestämmelserna för stadens spårvägar och omnibuslinjer”.

Tidning

Göteborgs-Posten 19 november 1924, ”Spårvägsbyggande och bostadspolitik”.