Delsjöarna – världens bäst undersökta insjöar

Veckans söndagsläsning tar oss tillbaka till 1947 då det för första gången i Sverige genomfördes en undersökning av insjöar med hjälp av ekolod, allt för att försöka klarlägga om det skulle gå att tillåta badning i Delsjöarna.

”Vattenverket håller på att ekoloda Delsjöarna – den första sjö i landet som ätes på detta sätt och enligt ingenjör Bertil Steen i firma C.M. Hammar, som har sin hand med i spelet, torde Delsjöarna nu bli ”världens bäst undersöka insjöar”. Tidigare har man i landet ekolodat i en del hamnar och floder, men metoden har som sagt inte förut tillämpats i insjöar. Stora Delsjön skall avverkas i dag och i varje fall vara klar till på söndag, då friluftsfolkets dag går av stapeln och man kan inte riskera att de utsatt landmärkena kan bli förstörda vid invasionen i delsjöterrängen. Någon gång i nästa vecka kommer också Lilla Delsjön att ”lodas”.

– Orsaken till att vi satt i gång med det här är helt enkelt at vi önskar få en noggrann uppmätning av bottenförhållandena – inte bara djupet utan också avlagringar etc. – detta i sin tur dikteras av den pågående utredningen om eventuella reningsåtgärder för den händelse att badning skulle bli tillåten i dessa sjöar, omtalar driftsingenjör E. Hultman vid Vattenverket, då HT:s medarbetare gör ett besök på ort och ställe.

Beträffande möjligheterna till badning – och kanske också till fiske – bestämmer ju inte vattenverket om den saken utan verkställer endast den begärda utredningen. Ing. Hultman påpekar emellertid att det finns åtskilliga badningsalternativ att välja på: fri badning i båda sjöarna, begränsning till en av sjöarna eller till viss del av en sjö etc.

Ekolodsutrustningen har vattenverket fått låna av hamnstyrelsen och en del kompletterande saker har kommit från firma Hammar, som också svarar för den tekniska skötseln. Förutom ingenjör Steen medföljer också en annan export, nämligen Mr. G.H. Stow, och ingenjör Hultman har som medhjälpare från Vattenverket inspektör Stjerneman. Utrustningen har monterats på en kraftig jolle och det hela fungerar perfekt.

HT:s medarbetare var på förmiddagen med på en kortare tur, då man fick klart för sig att det finns större djup i Stora Delsjön, än man kanske egentligen trott. En ’håla’ på 20 meter visste experterna av tidigare, men där har djupet i själva verket visat sig vara 23 meter, vartill kommer ett dylager på omkring 7 meter. Bottenkurvan avtecknade sig mycket tydligt på apparatens pappersremsa, och djupen prickas så in på en särskild karta. För att underlätta arbetet har utsatts ett 50-tal landmärken samt 20 flytbojar, varigenom man lätt får klart för sig baslinjernas sträckning. Skulle man söka utföra en sådan här mätning ’för hand’ – den skulle dock inte kunna bli så noggrann – finge man nog räkna med ett års arbete, men med de här anordningarna klars saken alltså av på ett par dagar.

Delsjön hårt ansträngd av Vattenverket

Delsjöarna är f.n. hårt ansträngda och vattenståndet är ju ganska lågt efter den här regnfattiga sommaren, påpekar ingenjör Hultman. Under normala år brukar man till 1 oktober ta ut ungefär 3 milj. Kbm. Från denna vattentäkt, men i år har man fått nöja sig med 800.000 kbm. Detta är ändå ganska mycket med hänsyn till den dåliga tillrinningen, men vattenverket har behövt tillskottet, ty vattenförbrukningen har varit stor i Göteborg. Detta beror i viss mån på de många läckor i ledningarna, som orsakades av den stränga vintern.

– Även om badning skulle bli tillåten i Delsjöarna kan vi knappast avstå dem som vattentäkt – absolut nödvändiga är de i varje fall fram till hösten 1948, då det nya reningsverket i Alelyckan beräknas bli färdigt. Men det är ytterligt önskvärt att även efter denna tidpunkt få vatten från Delsjöarna för att driften vid Alelyckan skall bli rationell. Vattnet från Delsjöarna går ju med självtryck till stan under det att vi får pumpa från Alelyckan. En stor fördel är om pumpningen kan hållas jämn och även själva reningsanläggningen mår bäst av så enhetlig drift som möjligt.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfatstidning 10 oktober 1947.

Bilden i sidhuvudet visar den lilla jollen med aktersnurra. Hämtad ur Göteborgs Handels- och Sjöfatstidning 10 oktober 1947.