Vid den nuvarande adressen Kallebäcksvägen 11 a och b låg Kallebäcks Mellangård och en tidig industriell anläggning i form av ett garveri. Många hembygdsintresserade har säkerligen läst i Fritz Stenströms ”Örgryte genom tiderna” där han skriver; ”I den s.k. gamla Kallebäcksgården lär man ännu för några år sedan kunnat se spåren efter en annan industriell anläggning från 1800-talets början, nämligen märken efter platserna för de stora karen i Kallebäcks garveri, anlagt på 1820-talet av Carduansmakaren Casper Dymling. En av de gamle i Kallebäck, nu 77 år gammal, (1915) minns, när han körde hästen, »när de malde bark» därstädes”.[1]
Caspar Dymling köpte ¼ av Mellangården för 2500 rdr rgs år 1821.[2] Dymling var sedan tidigare ägare av ett garveri som låg på Gårdas ägor.[3] Brandförsäkringen över Mellangården 1826 visar att det fanns 7 stycken mindre garvkar, 2 alnar höga, 2 alnar vida (två alnar motsvarar 1,2 meter) samt 6 stycken större garvkar 2 ½ aln höga och 2 ½ aln vida (2 ½ aln motsvarar 1,5 meter). De mindre garvkaren hade alltså en rymd av 1,36 kubikmeter och de större 2,65 kubikmeter. Garveriet låg i en byggnad där det även fanns hemlighus, svinhus och ett redskapsskjul. Till garveriet hörde även två brunnar.[4] I husförhörslängden för Örgryte socken finns garveriet med 1828–1835.[5] Dymling hade råkat på obestånd och gården såldes vid en konkursauktion 1832. Mäklarebokhållaren Erland Clancey hade då köpt gården med garveriet som han två år senare sålde vidare till sin bror Samuel Clancey. Då tycks även garveriet återuppstått under en kortare tid 1841-45.[6]
I sidhuvudet visas en bild från 1958 av Kallebäcks mellangård där garveriet låg, men vid denna tid hade samtliga av de äldre byggnaderna rivits och ersatts av nya från 1800-talets slut och 1900-talets början. Foto: Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.
Litteratur
Bodman, Gösta, Fabriker och industrier i det gamla Göteborg: kulturhistoriska bilder från Sveriges fabriksliv under 1600-, 1700- och början av 1800-talen, Wettergren & Kerber, Göteborg, 1925
Stenström, Fritz, Örgryte genom tiderna: en minnesbok. D. 1 och 2, 2. faks.-uppl., Sällsk. Örgryte odalmän, Göteborg, 1986[1920]
Wilhelmsson, Sven Alrik, Örgrytegårdar samt några göteborgslanderier., Göteborg, 1960-talet.
Källor
Arkiv Digital
Husförhörslängder, Örgryte socken, AI:3 till AI:10.
Centrum för näringslivshistoria, digital läsesal
Brandförsäkringsverket, Örgryte socken, Kallebäcks mellangård
[1] Stenström, F. (1920)., del I, s. 27.
[2] Wilhelmsson, S. A. (1960)., ”Kallebäcksgårdarna”.
[3] Bodman, G. (1925)., s. 279 uppger att det låg på Tegelbruksängen, i Örgryte (O) AI:3 (1815-1820) Bild 39 / sid 69 (AID: v27560.b39.s69, NAD: SE/GLA/13678) anges garveriet ha legat på Gårdas ägor, Örgryte (O) AI:5 (1822-1825) Bild 55 / sid 100 (AID: v27562.b55.s100, NAD: SE/GLA/13678).
[4] Brandförsäkring nummer 14008, Örgryte socken 1826.
[5] Örgryte (O) AI:7 (1828-1830) Bild 28 / sid 34 (AID: v27564.b28.s34, NAD: SE/GLA/13678) samt Örgryte (O) AI:9 (1835-1840) Bild 33 / sid 55 (AID: v27566.b33.s55, NAD: SE/GLA/13678).
[6] Wilhelmsson, S. A. (1960). ”Kallebäcksgårdarna”, Bodman, G. (1925)., s. 277. Att garveriet åter var aktivt styrks av att det under Mellangården bodde en garverilärling, Lars Göransson, Örgryte (O) AI:10 (1840-1847) Bild 29 / sid 49 (AID: v27567.b29.s49, NAD: SE/GLA/13678).
Delsjöområdets historia 