Kälkbackar vid Härlanda tjärn?

1942 behandlade Göteborgs stadsfullmäktige frågan om det skulle iordningställas två Kälkbackar vid Härlanda tjärn. Ärendet hade behandlats sedan 1936 då frågan väcktes. Motionen som var upphovet till utredningen såg ut enligt följande.

”Härlanda tjärn har vintertid blivit en mycket omtyckt utflyktsplats för den idrottande ungdomen. Under sistförflutna vinter hade skolungdomen i stor utsträckning förlagt sina skridskolov dit. Härlanda tjärn har blivit livligt frekventerad även av den skridskoåkande allmänheten. Styrelsen för Göteborgs stads idrottsplatser ombesörjer därstädes utlåning av skridskor och har för ändamålet låtit uppföra en utlämningskiosk. Denna utlämning kan, om vintern blir snörik, utvidgas att omfatta även skidor. Stadsfullmäktige ha för övrigt redan beslutat iordningställa tvenne skidbackar i närheten av Härlanda tjärn.

Någon utlåning av kälkar i likhet med vad fallet är i Slottsskogen har styrelsen däremot icke kunnat ombestyra vid nu ifrågavarande utlämningsställe, enär det icke finnes några kälkbackar i trakten. När nu Härlanda tjärn och området däromkring vintertid blivit alltmera populärt bland ungdomen i de östra stadsdelarna, vore det önskvärt, om ett par kälkbackar anlades i denna trakt. Det skulle därefter bli möjligt för idrottsstyrelsen att till barn och andra låna ut både skidor, skridskor och kälkar, varigenom Härlandatjärnsområdet skulle få samma betydelse för ungdomen i de östra stadsdelarna, som Slottsskogen har för dem i de västra.

Med hänvisning till vad ovan anförts få vi hemställa till stadsfullmäktige att besluta att uppdraga åt drätselkammarens andra avdelning att efter genom skogsnämnden verkställd utredning till stadsfullmäktige inkomma med förslag om iordningställandet av tvenne kälkbackar i terrängen vid Härlanda tjärn.

Göteborg den 8 oktober 1936.

SVEN ERICSON.

GUSTAF CARLSON.”

”Till Stadsfullmäktige i Göteborg.

Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 8 oktober 1936 väckte fullmäktiges ledamöter herrar Ericson och Gustaf Carlson motion om iordningställande av tvenne kälkbackar vid Härlandatjärn, vilken motion samma dag remitterades till stadskollegiet, för yttrande.

Sedan med anledning härav stadskollegiet den 14 oktober 1936 remitterat ärendet till drätselkammarens andra avdelning, för yttrande, har drätselkammaren, å andra avdelningen, sedermera besvarat nämnda remiss, på sätt framgår här nedan.

Under ärendets utredning å drätselkammarens andra avdelning har stadens fastighetskontor genom ingenjören Arnold Torell den 31 januari 1941 kammaren avgivit följande promemoria:

»Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 8 oktober 1936 väckte herrar Sven Ericson och Gustaf Carlson motion om iordningställande av tvenne kälkbackar i närheten av Härlanda tjärn.

Sedan ärendet remitterats till drätselkammarens andra avdelning över sändes det den 20 oktober 1936 till skogsnämnden för upprättande av kostnadsförslag. Skogsnämnden har med skrivelse den 28 januari 1941 överlämnat det begärda förslaget till avdelningen.

Fastighetskontoret får i anledning härav anföra följande.

Av motionen framgår att motionärerna ansågo områdena kring Härlanda tjärn och Delsjön vara livligt frekventerade under vintertiden av sportande ungdom, och att utmärkta tillfällen funnos att idka både skridsko- och skidsport. Genom stadsfullmäktiges beslut den 5 februari 1936 att iordningställa tvenne skidbackar i närheten av Delsjökolonien norr om Stora Delsjön kunde förväntas att områdena skulle bliva ännu mera anlitade än tidigare. Motionärerna ansågo att det skulle vara mycket värdefullt, om även ett par kälkbackar anlades i närheten av skidbackarna.

Efter att ha verkställt undersökning i samråd med styrelsen över stadens idrottsplatser har skogsnämnden nu framlagt förslag till anordnande av en kälkbacke om c:a 250 m:s längd, belägen omkring 100 m. söder om de anlagda skidbackarna. Terrängen är här lämplig och då idrottsplatsstyrelsen vid skidbackarna har en redskapsbod. kan styrelsen uthyra disponibla kälkar. Styrelsen har vidare vaktbod med telefon och förbandsartiklar, vilket är värdefullt.

Skogsnämnden har alltså endast föreslagit anordnande av en enda kälkbacke. Motionärerna hade föreslagit två stycken, men den föreslagna torde tillsvidare kunna tillgodose behovet. För den händelse ytterligare en backe skulle visa sig önskvärd torde frågan om dess anordnande framdeles kunna upptagas.

Skogsnämndens kostnadsförslag för kälkbacken slutar på 15,400 kronor. Utom själva kälkbacken, som till större delen föreslås 3 m. bred med erforderliga skyddsvallar i kurvor skulle även anläggas en mindre väg utmed backen för uppdragning av kälkar. Av kostnaderna beräknas omkring 53 %, eller så ledes omkring 8.300 kronor, belöpa å manuellt arbete. I allt beräknas arbetet kräva omkring 650 dagsverken, varför 10 man skulle kunna sysselsättas under c:a 2% månader.

Fastighetskontoret anser för sin del att ifrågavarande arbete har ett relativt stort behov att fylla. Den valda platsen är lämplig med hänsyn till idrottsplatsstyrelsens ovannämnda anläggningar vid skidbackarna.

Skall arbetet utföras, torde det, såsom skogsnämnden även räknat med, böra utföras som kommunalt beredskapsarbete. Fastighetskontoret föreslår att avdelningen översänder ärendet till stadskollegiet. Kollegiet kan därefter om förhållandena så påfordra och arbetstillfällen behöva skapas, framlägga ärendet för stadsfullmäktige. Kostnaderna för arbetet torde böra gäldas genom uttaxering. men det synes vara önskvärt att hos statens arbetsmarknadskommission söka utverka största möjliga statsbidrag.

För arbetet erforderlig mark är i stadens ägo samt omedelbart disponibel. Då arbetet bör utföras som kommunalt beredskapsarbete torde arbetslöshetskommittén på sedvanligt sätt bemyndigas att till i staden hemortsberättigade arbetslösa lämna hänvisning om arbetet samt att fastställa såväl arbetsvillkor som bestämmelser i övrigt för arbetet.

För den händelse kollegiet skulle framlägga ärendet för stadsfullmäktige, torde kollegiet böra föreslå fullmäktige att besluta:

1:o) att uppdraga åt drätselkammaren, å andra avdelningen, att genom skogsnämnden. i huvudsaklig överensstämmelse med handlingarna i ärendet bilagt kostnadsförslag, anordna en kälkbacke söder om befintliga skidbackar inom stadens skogars Delsjökomplex;

2:o) att för ovan angivna arbete beräknad kostnad, 15 400 kronor, skall, till den del den icke täckes av statsbidrag, utgå av uttaxerade medel och upp tagas i drätselkammarens förslag till utgiftsstat för år 1942 under rubriken 16. D. 2. ‘Andra kostnader för arbetslösheten’, men emellertid i mån av behov förskotteras av för drätselkammaren tillgängliga medel;

3:o) att nämnda arbete skall utföras som kommunalt beredskapsarbete:

4:o) att bemyndiga stadens arbetslöshetskommitté att till ifrågavarande kommunala beredskapsarbete hänvisa i Göteborg hemortsberättigade arbetslösa samt att fastställa arbetsvillkor och bestämmelser i övrigt för arbetet;

5.:o) att uppdraga åt arbetslöshetskommittén att hos statens arbetsmarknadskommission söka utverka största möjliga statsbidrag; samt

6:o) att herrar Ericsons och Carlsons den 8 februari 1936 väckta motion om anordnande av tvenne kälkbackar inom stadens skogars Härlanda tjärn- och Delsjökomplex icke skall föranleda någon fullmäktiges ytterligare åtgärd.

Med hänvisning till det ovan anförda får fastighetskontoret hemställa, att avdelningen måtte besluta:

att med åberopande av denna promemoria jämte därtill hörande handlingar i skrivelse till stadskollegiet meddela, att avdelningen härmed överlämnar utredning rörande anordnande av kälkbacke inom stadens skogars Delsjökomplex.»

Till svar å stadskollegiets ovannämnda remiss har drätselkammaren, å andra avdelningen, den 4 februari 1941 till kollegiet avlåtit följande skrivelse:

»Uti ärende rörande ifrågasatt iordningställande av kälkbacke inom stadens skogars Delsjökomplex har stadens fastighetskontor till drätselkammarens andra avdelning ingivit en den 31 januari 1941 dagtecknad promemoria.

Avdelningen får härmed översända kopia av ovannämnda promemoria jämte till ärendet hörande handlingar för att bereda stadskollegiet möjlighet att, därest kollegiet med hänsyn till frågan om arbetsuppgifter för arbetslösa med hemortsrätt i Göteborg så skulle finna lämpligt, till stadsfullmäktige av giva förslag till beslut i ärendet.»

Sedan stadskollegiet vid behandling av ärendet den 5 mars 1941 och den 17 november samma år bordlagt ärendet, har kollegiet den 18 juni 1942 beslutat att återremittera ärendet till drätselkammarens andra avdelning, för förnyat yttrande.

Under ärendets fortsatta utredning å drätselkammarens andra avdelning har fastighetskontoret genom ingenjören Arnold Torell den 17 november 1942 till avdelningen avgivit en ny promemoria i ärendet av följande innehåll:

»I anledning av en av herrar Sven Ericson och Gustaf Carlson väckt motion i stadsfullmäktige den 8 oktober 1936 om anordnande av tvenne kälkbackar i närheten av Härlanda tjärn, beslöt drätselkammarens andra avdelning den 4 februari 1941 att till stadskollegiet översända en av fastighetskontoret den 31 januari samma år avgiven promemoria i ärendet. Häri hade kontoret angivit, att möjligheter funnes för ordnande av en kälkbacke strax söder om de befintliga skidbackarna i Delsjöterrängen samt ifrågasatt ett ordnande av backen som kommunalt beredskapsarbete.

Från avdelningens sida lämnades ej förslag om ett omedelbart utförande av arbetet, utan kontorets utredning överlämnades till kollegiet för att bereda kollegiet möjlighet att föreslå stadsfullmäktige att besluta om arbetets utförande, därest kollegiet så skulle finna lämpligt med hänsyn till frågan om beredande av arbetstillfällen för i staden hemortsberättigade hjälpsökande.

Kollegiet beslöt den 18 juni 1942 att återremittera ärendet till avdelningen för förnyat yttrande, och fastighetskontoret får i anledning härav anföra följande.

Motionärerna framhålla, att Härlandatjärn- och Delsjöterrängen vinter tid livligt frekventeras av sportande ungdom samt att det är önskvärt, att idrottsplatsstyrelsens utlåning av skridskor och skidor även lämpligen borde omfatta kälkar och att ett par kälkbackar behöva anordnas. 1 samråd med idrottsplatsstyrelsen hade skogsnämnden funnit att en c:a 250 m. lång kälkbacke kunde anläggas i lämplig terräng omedelbart söder om befintliga skidbackarna, vilken plats var förmånlig med hänsyn till att idrottsplatsstyrelsen där hade redskapsbod, som kunde användas för kälkar samt även vaktbod med telefon och förbandsartiklar. Enligt skogsnämndens kostnadsförslag skulle den 3 m. breda kälkbacken med skyddsvallar i kurvor och en mindre väg vid sidan för uppdragning av kälkar draga en kostnad av 15,400 kronor. Av kostnaderna beräknades något mer än hälften komma på manuellt arbete, mot svarande c:a 650 dagsverken. Fastighetskontoret ansåg för sin del, att backen skulle ha ett visst behov att fylla och delade skogsnämndens och idrottsplats styrelsens synpunkter ifråga om val av plats för backen. Kontoret ifrågasatte att, om backen skulle utföras, detta borde ske som ett kommunalt beredskapsarbete.

Avdelningen har ånyo hört skogsnämnden i ärendet, och nämnden fram håller i skrivelse av den 8 augusti 1942, att kostnaderna väsentligt ökats sedan ursprungliga förslaget utarbetades. Nämnden har därför omräknat kostnadsförslaget, som nu slutar på 18,500 kronor. Härvid har räknats med att anläggningen utföres som kommunalt beredskapsarbete med en timförtjänst vid ackord för fullgod manuell arbetskraft av kr. 1:90. Utföres däremot arbetet som statskommunalt reservarbete med icke konkurrensduglig arbetskraft mot av statens arbetsmarknadskommission föreskriven timlön av kronor 0: 96, har totalkostnaden för backen beräknats till samma belopp. Antalet dagsverken ha i förra fallet beräknats till 650 st. och i senare till 1,300 st.

Eftersom kostnadsökningen, 3,100 kronor, är betydande, anser fastighetskontoret det numera vara tveksamt om arbetet bör komma till utförande, och det kan ifrågasättas om den nytta man vinner av backens ordnande är värd denna kostnad. Ett visst behov av att ordna en kälkbacke synes visserligen finnas, och platsen är väl vald med hänsyn till de goda möjligheterna för utlåning av kälkar m. m. Backen bör emellertid ej enbart ordnas med tanke på stadens utlåningsmöjligheter av kälkar. Som platsen ligger c:a 2 1/2 km. fågelvägen räknat från centrum av större bostadsområden i Kålltorp och Örgryte, torde man kunna befara, att ungdomen anser det för besvärligt att medföra egna kälkar. Vidare är det uppenbart att skidsporten utvecklats av sevärt, sedan motionen väcktes, varför denna sportgren nu är mera populär än kälkåkningen. Ifråga om skidsporten är det framför allt ‘teknikåkning’ (slalom), som blivit särskilt uppskattat, varför det torde få anses bättre att anordna här för lämpliga skidbackar än kälkbackar. Motionen synes därför icke böra föranleda någon stadsfullmäktiges vidare åtgärd. Fastighetskontoret har emellertid för avsikt att vid senare tidpunkt, när man kan påräkna att erhålla arbetskraft för anläggningar av här ifrågavarande art, framlägga förslag till arbeten inom Delsjöterrängen, som i likhet med motionen syfta till förbättrade möjligheter till idkande av vintersport.

Under hänvisning till det anförda hemställer fastighetskontoret, att av delningen måtte besluta:

att med återställande av remisshandlingarna i ärendet i skrivelse till stadskollegiet hemställa, att kollegiet på grund av i denna promemoria anförda skäl måtte hemställa hos stadsfullmäktige att besluta, att herrar Sven Ericsons och Gustaf Carlsons den 8 oktober 1936 väckta motion om ordnande av kälkbackar i närheten av Härlanda tjärn och Delsjön icke skall föranleda någon fullmäktiges vidare åtgärd.»

Till svar å stadskollegiets sistnämnda remiss har drätselkammarens andra avdelning uti skrivelse till kollegiet den 17 november 1942 anfört följande:

»Med resolution av den 18 juni 1942 har stadskollegium till drätselkammaren rörande motion av den 8 oktober 1936 av herrar Sven Ericson och Gustaf Carlson om iordningställande av tvenne kälkbackar vid Härlanda tjärn.

I anledning av återremissen får avdelningen, som från stadens fastighets kontor i ärendet mottagit bilagda promemoria av den 17 november 1942, hem ställa att stadskollegium, på de i promemorian anförda skälen, ville föreslå stadsfullmäktige att besluta, att ovannämnda motion icke skall föranleda någon fullmäktiges vidare åtgärd.»

Efter att hava tagit ärendet under förnyat övervägande anser sig stadskollegiet, som i ärendet, hört kanslichefen, böra förorda bifall till drätselkammarens, å andra avdelningen, hemställan i ärendet. I enlighet härmed får kollegiet föreslå, att stadsfullmäktige måtte besluta: att ifrågavarande motion icke skall föranleda någon stadsfullmäktiges vidare åtgärd.

Göteborg den 25 november 1942.

På stadskollegiets vägnar:

AXEL A. DAHLSTRÖM. Eric Dunberger.”