Wattnet (Wättnet) var ett torp som låg nära Boråsvägen i området som syns på bilden ovan.

---

Tätt utmed Boråsvägen uppfördes under slutet av 1750-talet två mindre stugor som var avsedda som hem åt soldaterna Börge Ryttare, på Wättnet, och Anders Lustig på Lycketorpet. Det äldsta omnämnandet av torpet är i mantalslängden för Göteborgs och Bohuslän 1757, men Börge finns med även året innan men då omnämns inte Wättnet. Möjligen kan detta betyda att torpet var uppfört något eller några år tidigare.[1]

Wättnet var allmänt i Västergötland benämningen på en plats där hästarna vattnades.[2] Torpets namn avslöjar att huset bör ha legat nära det område där källvattnet nådde ytan vid sidan av landsvägsliden ovanför dagens källhus och minnessten. Detta antagande stärks av kartan över vägdelningen inom Sävedals härad 1792.[3] På kartan finns en byggnad inritad invid landsvägen mitt emot ”vattenkonsten”. Något namn på byggnaden eller området finns inte med då akten till kartan gått förlorad. Några år senare, när minnesstenen hade blivit rest 1801, avbildade konstnären J.A., Beijer källan och minnesstenen och fick då även med landskapet i bakgrunden.[4] (se bilden ovan som är ett utsnitt ur teckningen med de här omnämnda torpet). Teckningen är gjord omkring 1801 till 1810 och visar tre torp, ett nära landsvägen på samma plats som byggnaden på 1792 års karta, ett omedelbart bakom denna byggnad och längre upp i sluttningen ytterligare en byggnad, sannolikt Kallebäcks högar även kallat Ringshåla. Konstnären har inte noterat några namn för de enskilda byggnaderna men avbildningen förefaller mycket trovärdig vid en jämförelse med förhållandena på platsen. Läget för byggnaderna invid den rika vattenkällan som bekräftas av två, av varandra oberoende, källor gör att det är möjligt att knyta torpen Wättnet och Lycketorpet till denna plats.

Vägdelningskartan från 1792 är den enda kända kartan som visar bebyggelse norr om ”vattenkonsten”. Den äldsta kartan över området, storskifteskartan över Kallebäcks bys inägor, från 1770-71 har inte några byggnader inritade på platsen trots att båda torpen då bör ha funnits enligt mantalslängden. Intagorna på utmarkerna hade lantmätaren mätt upp på uppdrag av några av jordägarna i byn som önskade att eventuellt ta med utmarkerna i relation till skiftet av inägorna när fördelningen av inägomarken skulle genomföras. Storskiftet genomfördes dock utan att man tog någon hänsyn till intagor på utmarken och alla intagor lämnades oskiftade. Därmed granskades inte kartans skildring av utmarkerna närmare av jordägarna i byn. Kartan måste därför betraktas som en skiss där vissa delar säkert stämmer väl med verkligheten, medan annat har utelämnats eller kanske till och med feltolkats av lantmätaren.[5]

Laga skiftet av Kallebäcks by 1831-32[6] (se karta nedan) ger en detaljerad bild av byns utmarker som också omfattades av skiftesförrättningen och därmed granskades noga av alla inblandade och även godkändes av häradsrättens ledamöter. På denna karta finns norr om vattenkonsten en mindre lycka med lite åkermark som enligt delningen i samband med skiftet skulle tillfalla häradsdomaren Sven Hansson som ägde 5/24 mantal av mellangården samt 1/8 mantal i Sörgården. Före skiftet låg denna lycka också under mellangården[7], men det uppges inte i skiftesakten vilken hemmansdel det var som brukade området. Lyckan som markeras på laga skifteskartan sträcker sig inte hela vägen fram till landsvägen, vilket kan tyckas märkligt för den observante granskaren av kartmaterialet. Men förklaringen är givetvis att den lycka, eller intaga, som bönderna i Kallebäck tidigare hägnat in begränsades av de två torpen Wättnet och Lycketorpet.

Även om torpen inte finns utsatta på skifteskartan eller omnämnda med namn i skiftesakten så finns båda torpen ändå med i skiftesakten. Änkan Malena Larsdotter omnämns, och hon bodde enligt husförhörslängden på Wättnet[8], liksom undantagsmannen Petter Andersson som enligt samma källa bodde på Lycketorpet.[9]

Akten till laga skifteskartan ger en beskrivning av husen samt en värdering då både Malena och Petter skulle få viss kompensation för att husen nu skulle rivas. I skiftsakten säga att Malenas hus, det vill säga Wättnet uppfört på följande vis, ”Manbyggnaden 24 alnar lång, 8 alnar bred och 5 alnar hög (14,4 x 4,8 x 3 meter), täckt med tegel på Bräder samt innehåller Stuga med Bak och Kakelugnar samt 2ne fenster, därintill En kammare med ett fenster, förstuga med trappa till vinden samt oinredt kök”. Petters hem Lycketorpet hade samma utformning men var två alnar kortare och en aln bredare jämfört med Wättnet.[10] Lycketorpet försvann tämligen omgående ur husförhörslängderna, vilket tyder på att det rivits, medan Wättnet finns kvar fram till 1840-talets inledning.[11]

Var undantagänkan på Wättnet Tuppe-Lena?

I Fritz Stenströms hembygdsbok Örgryte genom tiderna skildrar han en vandring på och omkring den gamla Boråsvägen. ”Vi ge oss åter upp på landsvägen. Där nya och gamla landsvägen stöta ihop låg förr Nilstorpet, där Tuppe-Lena eller Malena bodde, som odlade och gödde ungtuppar, vilka hon sedan sålde på torget”.[12] När denna Malena skulle ha bott på torpet och varifrån han fått sin uppgift framgår inte av texten, även benämningen Nilstorpet förekommer endast hos Stenström. Det kan misstänkas att benämningen kom av att Malenas far hette Nils, även han var bosatt under lång tid på Wättnet.[13]

Var Malena på Wättnet den Malena som Stenström beskrev? Som konstaterats ovan låg Wättnet nära källan, inte nära den punkt där långt senare gamla och nya landsvägen skulle mötas. Det är inte otänkbart att Malenas minne levde kvar även när Stenström började samla in information till sin kommande bok. Men man måste komma ihåg att Stenström kom till trakten som läkare först 1901. Han hade visserligen varit i Göteborg som student på 1880-talet men då lär han knappast ha samlat material till boken ”Örgryte genom tiderna”. Det hade gått dryga 60 år sedan Malenas död och tidpunkten Stenström hörde talas om henne. Förmodligen fick han höra spridda minnen om att hon födde upp tuppar. Men uppgiftslämnaren hade troligen en ganska vag minnesbild av var torpet låg. Det är inte märkligt då det gått lång tid från händelsen till nedtecknandet. Denna slutsats får dock konsekvenser för platsen där Nilstorpet antagits ligga, av bland annat författaren till denna text. Nilstorpet blir det samma som Wättnet och på platsen där gamla och nya landsvägen möttes fanns inget torp.

Käll- och litteraturförteckning

Litteratur

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 1 Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1923

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1925-1929

Stenström, Fritz, Örgryte genom tiderna: en minnesbok. D. 1 och 2, 2. faks.-uppl., Sällsk. Örgryte odalmän, Göteborg, 1986[1920]

Källor (Arkiv Digital)

Husförhörslängder, Örgryte socken, Göteborgs och Bohuslän (O), AI:1 (1773-1791) till AI:14 (1862-1866)

Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län 1669-1820 (O).

Göteborgs och Bohus läns landskontor (O) 1764-1813.

Kartor

Lantmäteriet (https://historiskakartor.lantmateriet.se/)

Bild

ALVIN plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv (https://www.alvin-portal.org)

Noter

[1] Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län 1669-1820 (O) 60 (1756) Bild 640 / sid 117 (AID: v224222.b640.s117, NAD: SE/RA/5520314), Mantalslängder 1642-1820 Göteborgs och Bohus län 1669-1820 (O) 61 (1757) Bild 680 / sid 119 (AID: v224223.b680.s119, NAD: SE/RA/5520314),

[2] Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar (1925)., s. 67 samt Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 1 Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar (1923)., s. 39.

[3] Lantmäteriet, Göteborgs och Bohuslän, Örgryte socken, 14-örg-47.

[4]Kallebeck Högar, teckning av Johan August Beyer, Uppsala universitetsbibliotek, https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0001&pid=alvin-record:82543. (ALVIN plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv)

[5] Lantmäteriet, Göteborgs och Bohuslän, Örgryte socken, 14-örg-20.

[6] Lantmäteriet, Göteborgs och Bohuslän, Örgryte socken, 14-örg-64.

[7] I skiftesakten (14-örg-64) markeras i en tabell varje område med ”m” för mellangården och ”s” för Sörgården.

[8] Örgryte (O) AI:8 (1831-1835) Bild 55 / sid 97 (AID: v27565.b55.s97, NAD: SE/GLA/13678)

[9] Örgryte (O) AI:8 (1831-1835) Bild 54 / sid 95 (AID: v27565.b54.s95, NAD: SE/GLA/13678)

[10] Lantmäteriet, Göteborgs och Bohuslän, Örgryte socken, 14-örg-64.

[11] Lycketorpet omnämns inte i husförhörslängden 1835-40, men det gör däremot Wättnet, Örgryte (O) AI:9 (1835-1840) Bild 34 / sid 57 (AID: v27566.b34.s57, NAD: SE/GLA/13678). I följande volym av husförhörslängden 1840-1847 finns dock inte heller Wättnet omnämnt.

[12] Stenström, F. (1920)., del II s. 24.

[13] I husförhörslängden 1773-1791 finns arbetskarlen Lars Nilsson, hustrun Brita Jonsdotter, dottern Malena och sonen Anders upptagna under ”Lycketorpen”, Örgryte (O) AI:1 (1773-1791) Bild 49 / sid 85 (AID: v27558.b49.s85, NAD: SE/GLA/13678).