Ringshåla

Torpet Ringshåla tillhörde Nordgården i Kallebäck, den så kallade Frälsegården. Det första kända omnämnandet av att det fanns ett torp som kallades Ringshåla återfinns i en annons i samband med att Nordgården skulle säljas 1785. ”Twänne Torp är under Frälse-Gården, det ena större, Höga eller Ringshåla kalladt, ligger midt för Kallebäcks källa, består af flere tunnelands jord, alt med Sten-Gärdesgård inhägnadt, och wäl upodladt, men i anseende til Torpställe sämre bebygdt.”[1] Två torp under Nordgården omnämns även vid en tidigare försäljning av gården 1780 men då omnämns varken Höga eller Ringshåla, men det är inte orimligt att utgå från att det var samma torp som 1785.[2] Annonsens uppgift om att torpet var sämre bebyggt bekräftas i husförhörslängden där det inte finns någon torpare som bor på Kallebäcks högar under Nordgården, endast en dräng och några pigor.[3] Då huset beboddes av drängar och pigor som inte betalade mantalsskatt så finns torpet inte med i mantalslängderna och husförhörslängderna över Örgryte under sent 1700-tal och fram till början av 1800-talet har betydande luckor. När Nordgården åter skulle säljas 1789 berättas i annonsen ”Likaledes är en stor utmark närmast intill den med stengärdesgård instängda och uppodlade Frälse-lyckan, Höga eller Ringshåla kallad, som ännu icke medhunnits uppodla”.[4] Det som benämns Frälse-lyckan går ännu att se i landskapet invid Ringshåla, men i dag inte odlad utan brukad som golfbana. Den enda kända avbildningen av Ringshåla är från 1800-talets inledning. Det var konstnären J.A., Beijer som besökte Kallebäck och avbildade Kallebäcks källan och minnesstenen och fick då även med landskapet i bakgrunden.[5]

Ringshåla, i husförhörslängderna benämnt Kallebäcks högar, kommer att genom de många försäljningarna av Nordgården att bli ett hus som ägdes av nämndemannen Ljungberg i Kallebäcks Sörgård. Huset hyrdes ut till arbetarfamiljer.[6] Den sista av dessa familjer var smeden, ursprungligen smedsarbetaren, Henrik Lundqvist med familj som flyttade till huset 1868.[7] Familjen Ljungqvist stannade kvar fram till 1893 då de flyttade och i husförhörslängden berättas det att huset sedan hade rivits.[8] Huset Ringshåla och smeden får ett omnämnande i Stenströms hembygdsbok över Örgryte socken, ”utefter gärdesgården med alla sina vildhallon, komma vi fram vid tomten för torpet Ringshåla, där smed Lundqvist vid Tyggården bodde. Torpet fick sitt namn av den bredvid belägna hällkistan, som folket i trakten kallat dels jättekonungens grav, dels Ringshåla.”[9]

Käll- och litteraturförteckning

Litteratur Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 1 Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1923 Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1925-1929 Stenström, Fritz, Örgryte genom tiderna: en minnesbok. D. 1 och 2, 2. faks.-uppl., Sällsk. Örgryte odalmän, Göteborg, 1986[1920] Tidningar Götheborgs Allehanda Götheborgska Nyheter Hwad Nytt Källor (Arkiv Digital) Husförhörslängder, Örgryte socken, Göteborgs och Bohuslän (O), AI:1 (1773-1791) till AI:26 (1890-1897) Uppsala universitetsbibliotek Kallebeck Högar, teckning av Johan August Beyer, ALVIN plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv (https://www.alvin-portal.org)

---

[1] Götheborgs Allehanda 1785-07-26, [2] Hwad Nytt 1780-12-15. [3] Örgryte (O) AI:1 (1773-1791) Bild 64 / sid 115 (AID: v27558.b64.s115, NAD: SE/GLA/13678) [4] Götheborska Nyheter 1789-06-13. [5]Kallebeck Högar, teckning av Johan August Beyer, Uppsala universitetsbibliotek, https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0001&pid=alvin-record:82543. (ALVIN plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv) [6] Ännu 1863låg Kallebäck Högar under nordgården, Örgryte (O) AI:12 (1852-1863) Bild 140 / sid 257 (AID: v27569.b140.s257, NAD: SE/GLA/13678), men 1862 anges Ljunbgerg som ägare, Örgryte (O) AI:14 (1862-1866) Bild 79 / sid 73 (AID: v27571.b79.s73, NAD: SE/GLA/13678) [7] Örgryte (O) AI:15 (1866-1871) Bild 47 / sid 41 (AID: v27572.b47.s41, NAD: SE/GLA/13678) [8] Örgryte (O) AI:26 (1890-1897) Bild 100 / sid 346 (AID: v27583.b100.s346, NAD: SE/GLA/13678) [9] Stenström, del II, s. 23.