Den åldriga körvägen till Härlanda tjärn

Johan Friedrich Bauer, ägare av Kålltorpsgårdarna, begärde 1788 att få inhägna en del av den stora kronoallmänningen i Örgryte mellan sina inägor och sjön Härlanda tjärn.[1] Domstolens ledamöter kallades till platsen för att på ort och ställe granska markerna som Bauer begärt att få hägna in. I protokollet från mötet den 3 juni påträffas det hittills äldsta skriftliga belägget för användande av ortnamnet Härlanda tjärn.[2]

När ägorna synades var man mycket noga med att den ”åldriga körvägen” till Härlanda tjärn skulle hållas öppen för allmän trafik. Vägen kom att bilda gränslinjen för Kålltorps nya ägor på utmarken från Vidkärrs inägor till Härlanda tjärn och det är denna gamla väg som skall följas i ord och bild i denna månads artikel här på Delsjöområdets historia.

Den första bilden visar gångvägen invid kvarndammen nära Vidkärrs huvudbyggnad. Härifrån kan vi följa den gamla vägen uppför den slingrande gångvägen och sedan vidare ut på Lindhultsgatan.

Vid cirkulationsplatsen där Lindhultsgatan möter Torpagatan och Rosendalsgatan bryts den gamla sträckningen men man kan ana den till vänster om husen vid Stenungsundsgatan. Där gångvägen börjar står en sten som förr var grindstolpe till torpet Rosendal.

När vi nästan nått krönet är det dags att korsa Rosendalsagatan och gå in i det lilla grönområdet, omedelbart till vänster om det gröna staketet. Den gamla vägen är här möjlig att se som en fördjupning i marken, men bitvis är spåren utplånade. Stigen mynnar ut på Törvedsgatan. Den gamla vägen följde sedan Kärnvedsgatan, men inte lika rakt som dagens gata utan den slingrade fram i huvudsak på vänster sida av den moderna gatan.

Moderna hus blockerar vår väg och för att följa den gamla vägen får vi gå ut mot Rosendalsgatan och sedan vidare till Barkspadesgatan. Där går det åter att följa den äldre vägsträckan utmed Hyvelmästaregatan där vägen förr gick något till höger om dagens gata för att sedan vid de två sista husen på gatan vika av mot Härlanda tjärn, ut i Delsjöområdet.

I höjd med Björkekärrs Scoutkår, på den lilla höjdryggen, går det ännu att gå på vägen som sträckte sig över berghällarna för att undvika de blöta markerna som annars dominerar i denna trakt.

När stigen går nedför sluttningen i riktning mot Härlanda tjärn kan man på flera platser se hur generationer av bönder och torpare nött ned stigen så att den bildar en mindre hålväg.

Slutligen når vi fram till stugan och bryggan vid tjärnen. I mossmarkerna kring Härlanda tjärn tog man upp torv som användes till bränsle. Trakten var helt skoglös och det var stora öppna ytor som bredde ut sig kring Härlanda tjärn. Torven fick sedan läggas upp på tork innan den kunde användas och fraktas på den ”åldriga körvägen” tillbaka mot bebyggda trakter kring Vidkärr och Torpa. Det går givetvis inte att utesluta att folket i trakten även använde vägen för att besöka tjärnen även för att fiska och kanske bada varma sommardagar.

Källor och litteratur

Arkiv

Riksarkivet, landsarkivet i Göteborg

Kart- och ritningssamlingen

Charta öfwer frälse hemmanet Kålltorp uti Säfwedahls härad, Örgryte sockn. Författad år 1796.

Sävedals häradsrätt (O) AIa:41 (1788), protokoll från den 3 juni.

Litteratur

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 3 Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, Dialekt- och ortnamnsarkivet, Göteborg, 1932

---

[1] Sävedals häradsrätt (O) AIa:41 (1788), protokoll från den 3 juni.

[2] I Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 3, s. 132, anges det första omnämnandet vara från 1789.