Fånge bytte kläder nära Delsjökolonin

För 83 år sedan rymde en straffånge från Härlanda fängelse och sökte sig upp mot Delsjöområdet. I Göteborgs-Posten kunde göteborgarna läsa följande text den 9 december.

”Fånge bytte kläder nära Delsjökolonin, befinner sig alltjämt på fri fot.

Den förrymde straffången från Härlanda Axel Uno Eugen Nilsson-Österberg gäckar ännu polisen. Hans chanser att kunna hålla sig undan ha ju avsevärt förbättrats i och med att han skaffat sig ”civila” kläder. Fångdräkten kom i går till rätta. Den hittades vid middagstiden av söndagspromenerande i terrängen öster om Delsjökolonien. Det var samtliga persedlar utom mössan. Kriminalpolisen tog hand om fyndet, som givetvis inte var av större värde för de fortsatta spaningarna, men det tyder på att rymmaren haft hjälp av någon person utom fängelset.

Polisen har även under söndagen haft åtskilliga påringningar från personer som trott sig kunna igenkänna fången, men hittills har intet uppslag lett till positivt resultat.

Det fullständiga signalementet på honom är följande: Han är 29 år gammal, men verkar äldre, är omkring 175 cm. lång har mörkbrunt hår, blå ögon, ovalt ansikte, rak näsa och ordinär kropp. Han är tatuerad med en fyruddig stjärna på vänstra handen och numera iklädd mörk, smalrandig enradig kostym, grå sportmössa, skjorta med krage och slips samt bruna skor.” (G-P 9 december 1935)

Axel Uno Eugen Nilsson-Österberg, bild i G-P 10 december 1935.

Referens

Göteborgs-Posten (G-P)

Död kvinna funnen vid Västra Långvattnet

Idag (6 december 2018) kom en rapport i G-P och SVT Väst om att en död kvinna i övre medelåldern hittats vid Västra Långvattnet i Delsjöområdet. Polisen har inlett en förundersökning om ett misstänkt grovt brott, men dödsorsaken är ännu inte fastställd. Kvinnan är inte heller identifierad.

73 meter TV-torn göts på 23 dygn

Betongtornet på vilket 250 meter TV-mast skall resas blev färdigt i går och ingenjör G Österberg och verkmästare Ove Henriksson kan nöjda pusta ut ett tag. Foto: G-P.

Alla som har besökt Delsjöområdet lär ha sett radio- och TV-masterna. De tillför inte någon naturupplevelse, men kan kanske vid en välvillig tolkning ses som gigantiska skulpturer! Den första masten restes 1957 men under 1960 uppfördes en ny mast med ett rejält fundament av betong. Göteborgs-Posten rapporterade i november 1960 att det nya tornet var uppfört på rekordtid.

”På rekordtid har Göteborgs Industribyggnader uppfört ett TV-torn i betong på Brudaremossen i Göteborg. Tornet blev färdigt i går och det betyder att det på 30 cm när 72 meter höga betongpelaren gjutits på 23 dygn. Men så har 27 mannar och arbetsledare jobbat i treskift och betongblandarna har praktiskt tagit inte stått stilla.

Omkring 500 kubikmeter betong har gått åt och åtskilliga hundra meter gjutjärn. Utvändigt är omkretsen 770 cm och inne betongpelaren löper en spiraltrappa av stål. Det betyder 360 trappsteg upp till toppen och ett 20-tal gånger om dagen har t.ex. verkmästaren Ove Henriksson löpt det loppet. Det är till att ha fin kondition….

Ett annat rekord, som arbetsledaren ingenjör Gunnar Österberg, är stolt över, är att arbetet genomförts utan det allra minsta lilla olycksfall.

Från terrassen uppe på tornet har man en underbar utsikt i klart väder. Till sju sjöar man kan räkna och Vinga siktas lätt. Och ännu ståtligare blir utsikten när TV-masten av stål har rests ovanpå denna betongpelare. Masten blir 250 meter hög och följaktligen hela TV-länken 320 meter hög, dvs en av landets högsta.

Innan TV-masten reses återstår en del betongarbeten. En balkong skall löpa runt tornet 53 meter upp och golv för åtta våningar skall gjutas. En stationsbyggnad intill tornet skall också byggas. Sammanlagt rör sig byggnadskostnaderna för betongtornet omkring miljonen kronor.” (Ur: G-P 24 november 1960)

Referens

Göteborgs-Posten (G-P)

Kallebäcks Nordgård 1789

I tidningen Götheborgska Nyheter kunde läsarna den 13 juni 1789 läsa att Nordgården i Kallebäck bjöds ut till försäljning. Det var löjtnanten Johan Adam Carlberg som var ägare till både Nordgården och Mellangården sedan 1781. Han var stadsingenjör och son till översten Bengt Wilhelm Carlberg som bland annat ägde Kärralunds gård. (Wilhelmson) I kungörelsen om försäljningen framhölls den rika skörden av hö som gårdens ägor kunde ge, det tycks ha varit viktigare än skörden av spannmål. Kanske kan det tyckas märkligt, men förklaringen ligger i att hö var eftertraktat som foder till djuren som behövdes för stadens många dragdjur och andra kreatur. Spannmål var inte lika viktigt att producera vid denna tid då stora mängder kom som returvaror från de nordtyska områdena och Baltikum, dit mycket av exporten av salt sill gick under sillperiodens dagar. (Andersson s. 228)

Säljaren, Löjtnant Carlberg, verkade inte helt säker på att få gården såld. Det anges flera alternativ till att sälja gården som helhet, den skulle också kunna delas upp och arrenderas ut till flera personer. Kungörelsen innehöll en ganska omfattande beskrivning av gården och dess marker. Bland annat sägs att många av byggnaderna är nyuppförda för 8 år sedan då de gamla var fallfärdiga.

”Som Lieutnant Carlberg ämnar i slutet af sommaren skilja sig wid orten, så utbjudes dess fasta egendom til salu, Kallebäck Norrgården kallad, bestående af et helt hemman förmedladt till hälften, purt Frälse, ¼ mil ifrån Götheborg nära wid stora landswägen, med tämel. stora inegor, som gifwa ansenligt hö, men ännu mycket större utegor, inhägnade med stengärdesgård, som i flera lyckor och intagor wisar sig, och, i anseende til dess uppodling af åker, gifwer wacker afkastning af flere sorter spannemål, utom halmfodret. Likaledes är en stor utmark närmast intil den med stengärdesgård instängda och uppodlade Frälselyckan, höga eller Ringshåla kallad, som ännu icke medhunnits upodla, utom dess blef utaf en god utmark, efter begäran den 24 Oct. 1787 utsynt et stort stycke land af utmarken, som igenom loflige Häradsrättens resolution wann laga kraft under den 14 Junii 1788. Således då en landtmätare blifwer anmodad att hela denna landsträcka af utmarken emillan åboerne af Kallebäcks by tillfaller en tredjedel deraf till Kallebäcks Frälsegård.

En större och en mindre lycka med sten inhägnade äro i år uppsådde, och twänne torpare göra dagswerken. Utom alt detta finnes en stor och wacker trädgård med många frugtbärande träd och buskar, indelt i regulare qvarter. Likaledes en stor manbygnad af många wäl inredda och tapetserade rum, jämte en stor apart instängd och comode inrättade ladugård, som jämte manhusen för 8 år sedan i det närmaste blef å nyo upbygd, då mycket litet af den förfallna byggningen kunnat bibehållas. Den, som har lust att tilhandla sig denna wackra egendom, kan den samma med ögonen bättre bese, än här beskrifwes.

Betalningswilkoren låfwas ganska billiga, och en del af köpesumman kan innestå emot säkerhet, om så åstundas. Tillträdet kan ske om Michaelis eller nästa höst, alt som man bäst öfwerenskommer. Ifall ingen köpare till egendomen snarligen skulle anmäla sig, wore man nögd, att den samma förarrendera och dela uti twänne delar, på följande sätt, nämligen: 1:a alla man- och uthusen jämte den stora widlyftiga trädgården, inhägnaden på östra sidan samt et åker- och ett ängsstycke på södra sidan. 2:a All åker och äng som tillhör gården med de af stengärdesgård inhägnade lyckor och intagor.

Skulle nu så hända, at ingen arrendator infinner sig til alt gårdsbruket, wore man nögd det samma sjelf behålla, i hänseende til det hö derpå wanligen faller, besynnerligen då wäl upgödda åkern läggas till äng.”

Gården såldes till Carlbergs måg färgaren Fredrig Signeul, som knappt hann tillträda som ägare innan han avled och gården övergick då till änkan Johanna Dorothea. (Wilhelmsson)

Nordgården 1920, men detta är inte samma byggnad som den omnämnda i samband med försäljningen 1789. Foto: Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Kallebäcks Nordgård 1955, strax före rivningen. Detta var dock inte samma byggnad som den beskrivna i kungörelsen 1789.

Tidning

Götheborgska Nyheter

Litteratur

Andersson, B., Göteborgs historia: näringsliv och samhällsutveckling. 1, Från fästningsstad till handelsstad 1619-1820. Stockholm 1996.

Wilhelmsson, SA. Örgrytegårdarna samt några göteborgslanderier. Inbundna stenciler vid Göteborgs universitetsbibliotek. Artikeln om Kallebäcksgårdarna.

Upptäck Skatås under julen! Finns som bok & e-bok

Boken ”Upptäck Skatås” visar dig vägen till drygt 20 platser i Delsjöområdet, perfekt att ta med på vandringen under julledigheten! Bokens format gör den lätt att ta med ut. ”Upptäck Skatås” finns dessutom i e-bok format ifall du vill ha den i telefonen eller plattan.

Skatås i Delsjöområdet är Göteborgs mest välbesökta friluftsområde där människor från stadens alla delar möts under promenader, jogging, cykling eller andra friluftsaktiviteter. I boken Upptäck Skatås finns tips på omkring 20 intressanta platser att besöka i området. Alla ligger inom två kilometers gångväg från motionscentralen. Friluftslivets tidiga genombrott skildras då människor från staden fiskade i områdets sjöar, ibland med livet som insats. Dramatiskt var det också när tyskt stridsflyg lågsniffade över Skatås och Delsjöarna under andra världskriget och när torparfamiljen på Sandhåla blev brutalt överfallna 1847. Drama av ett helt annat slag inträffade 1978 då sändningarna från VM i fotboll stoppades på grund av en ekorre! Allt detta och mycket mer kan du läsa om i boken ”Upptäck Skatås”.

Boken kan köpas hos exempelvis:

E-boken finns bland annat hos dessa återförsäljare:

 

Vilka platser berättar boken om? Kartan nedan är hämtad ur ”Upptäck Skatås” och visar vilka platser och områden som finns med i texten.