Skolbygget vid Härlanda tjärn – nu rivs garagen

Nu har rivningen av garagen invid grusplanen vid Härlanda tjärn inletts. Dessutom har det satts upp markeringar för den tomt där den nya skolan skall byggas. Större delen av skolan kommer inte att stå på den nuvarande grusplanen utan i det som idag är skogsmark, för drygt 10 år sedan tänkt att bli naturreservat men det fanns inget hot mot området så skydd var inte nödvändigt, så argumenterade företrädarna för Göteborg den gången. Nu har alltså första steget mot att exploatera området tagits.

Foto: Per Hallén 2019.

Istället för skog vid sidan av 8:an kommer 5-6 våningar höga byggnader att uppföras hela vägen ned mot grusplanen. Foto: Per Hallén 2019.

Skolan kommer inte att stå på grusplanen utan i skogen in till höger, grusplanen blir troligen skolgård m.m. Foto: Per Hallén 2019.

Ouppklarat mord i Delsjöområdet utreds igen

Det har förflutit 30 år sedan en kvinna som var ute med sin hund i Delsjöområdet gjorde en fasansfull upptäckt, en svårt tilltygad kvinnokropp. Händelsen inträffade den 10 september 1989 och mördaren går ännu fri. Den mördade kvinnan var 20-åriga Bussaba Carlsson från Falkenberg. Hon dog av trubbigt våld mot huvudet och kroppen. Journalisten Pär Lindqvist berättar att han blev intresserad av fallet när han bläddrade igenom tidningsartiklar från 1994 där fallet, fem år efter händelsen, beskrevs enligt följande; ”Det finns inte något annat liknande fall i den svenska kriminalhistorien”. Vid en kontakt med polisens avdelning för Kalla fall fick han veta att polisen just nu håller på att titta på fallet igen.[1]

Om denna utredning leder till några resultat kan det tänkas att det blir en artikel här på Delsjöområdets historia.

Referens

Göteborgs-Posten Plus

 

[1] Göteborgs-Posten Plus 2019-12-05 ”Polisen granskar gammalt mord på halländsk kvinna”.

När kapten Bertilsson fyllde 75

Idag är det nog långtifrån alla göteborgare som skulle säga att de kände eller känner till vem Pelle vid Delsjökärr var. Dagens text hämtad ur Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1967 publicerades i samband med Pelles 75-års dag och berättar om en verklig Delsjöprofil som förtjänar att uppmärksammas tros att det nu gått 52 år sedan födelsedagsfirandet.

”Kapten Per Daniel Bertilsson, nej jag känner inte honom. Så svarade många när vi ställde vår fråga. Men tillade vi, Pelle i Bertilssons stuga vid Delsjön. Jaså han, visst känner jag honom. På måndag den 4 december, fyller Pelle 75 år. Sedan 1929 har filosofen vid Delsjökärr oavsett väder och årstid alltid varit på plats i den vackert belägna raststugan vid Delsjön. Atmosfären är mättad med trivsel och livsfilosofi och något alldeles unikt i vår kommersialiserade tid. Pelle är du med alla, varje dag kommer promenerande göteborgare för att koppla av vid en kopp kaffe framför den öppna brasan Pelle har skämt bort göteborgarna, han har inga bestämda tider, han har jour nästan dygnet om.

Han är ganska förtretad på samhällets omhändertagande av allt och inget. Han vill klara sig själv, bestämma över sin dag, men han vill samtidigt vara allmänhetens tjänare. Före detta gymnastikdirektören, vi minns honom som en ganska fruktad slavdrivare, hård, men med glimten i ögat, nästan hatar hets. Han har med ålderns rätt flyttat utanför samhällets jäktande karusell. Men han varken vill eller kan säga upp bekantskapen med samhället helt. På fredagen åkte den spänstige blivande 75-åringen till Danmark för att julhandla. När han fyllde 70 år var det dukat bord hela dagen till långt fram på natten. På måndagen kommer 75-åringen att ha det dukat redan klockan fem på morgonen och sen blir det hålligång så länge det finns gäster inne i den synnerligen trivsamma stugan.

För något år sedan funderade Pelle på att sälja alltsammans. Han hade då bråk med hälsovårdsnämnden som ansåg att hygien inte var som den borde och ville att kaptenen skulle servera kaffe i plastmuggar. Det blev en våldsam reaktion, man kan tala om en folkstorm. Renlighet har varit delsjöfilosofens rättesnöre och, säger han i mitt kök förekommer det inget snusk. Porslinet diskas i varmt vatten och putsas och torkas.

Nu är 75-åringen mer optimistisk för framtiden. Till våren skall han och hans medhjälpare Holger Sterner bygga ut. Den nuvarande stugan, en 140-årig ladugård, räcker inte till. På söndagen är det köer som väntar på plats framför brasan. Nu skall det bli ett större kök med elspisar och andra moderniteter. Dessutom skall det bli en serveringslokal på den södra sidan av stugan samt lekplats för barn. Men tro därmed inte att atmosfären och trivseln skall försvinna.

Nej, Pelle kommer inte att rubba en tum på sin filosofiska inställning, ute vid Delsjökärr skall folk få tillfälle att bli avstressade.

Kapten Pelle är inte enbart emot jäktet i naturen, ungdomshetsen utan även allt betygsjäkt. Enligt hans uppfattning behöver en människa inte bli bättre gymnastikdirektör för att hon har stora A i varje ämne och därmed syftar han på kraven för att komma in på GCI. Själv tog han studenten 1912 och åkte in på GCI utan större besvär. Han var redan i unga år en frälst anhängare av gymnastik men som han uttrycker det: jag hade oro i kroppen. Efter militärtjänstgöringen på I 16 i Halmstad åkte han till Havanna som fäktlärare. Där stannade han i fem år.

Den blivande 75-åringen är en mycket sällsynt positiv filosof, som tycker att alla människor är snälla. Det blir don tydligen bara dom kommer in på Pelles domäner. Ingen åverkan har gjorts, alla uppträder hyfsat. Han lär ungdomar och andra naturvett och hyfs bara genom sitt fina sätt att vara.

Erik Nyberg.” (Ur: GHT 2 december 1967)

Bilden i sidhuvudet är hämtad ur GHT 2 december 1967

Referens

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT)

Ortnamnet Kålltorp

Namn på bebyggelse och platser ute i landskapet omger oss överallt. De flesta kanske inte till vardags tänker på varför en plats fått ett visst namn eller hur gammalt namnet är. Men namnen kan ge oss mycket information och gör faktiskt varje vägvisande skylt lite mer intressant. Idag skall vi se närmare på namnet Kålltorp. Det är idag namnet på en stadsdel, som faktiskt till stora delar ligger på marker som tillhörde Härlanda men det är en annan historia. Men Kålltorp var också namnet på en by bestående av två gårdar, Nedergården är sedan länge riven medan Övergårdens huvudbyggnad ännu står kvar vid entrén till Delsjöområdet nära Apslätten.

Kålltorp Övergården. Foto: Per Hallén 2015

Det först kända omnämnandet av Kålltorp, eller Kolletorp som byn då kallades, återfinns i Diplomatarium Norvegieum 1496. Där omnämns åbon Helighæ (alltså Helge) Nærendsson, med tanke på efternamnet bör hans far alltså ha burit namnet Nærend.[1] Anledningen till att Kolletorp nämns 1496 är att åbon Helighæ tillsammans med folk från bland annat Skulltorp, Mellby, Lexby, Kallebäck och Kiærræ (Kärra, senare Kärralund) var med och intygade att holmarna utanför Vinga tillhörde Sverige.[2]

”Alle mæn thettæ breff see eller høre læse Helsse wij
effterscreffne Rammwndh Basse hæretzhøffdingh j Fflwndehæreth
Beynt Andersson j Kiærre hæretzhøffdingh j Aalehæreth Eric
Beyntsson J Giirissaas Brynttæ Bertelsson hæretzhøffdingh j Col landzhæreth Beynt Olsson hæredzhøffdingh j Laskehæreth Ro-
landh Maghensson j Rudh hæretzhøffdingh j Askiemshæreth oc
Joon Basse wepnere kerlige meth wor herræ Oc gøræ alle
witerlicht meth thettæ wort nerwarendes opne breff at aar
effter gutz byrdh Mcdxcexto Odensdaghen nest fore Sanctj Jo-
hanis baptiste dagh tha thingh stodh j Sæwedaal kom pa forne
thingh Erligh oc welbyrdigh mantz Niels Clawessons foget
Axel Gregersson Oc bespwrde sigh meth menæ almwghæ oc
dande mæn som ther til things wore om en Holmæ som kalles
Hwynggæ om noghen hadhe noghen tiidh annet hørth æn at
han haffwer lighet til Sweriges Riighe aff allers tiidh oc be-
gherethe ther dande mentz witnæ oc skiell wpa etc. Til hwilke
forne ærende meneghæ almwgæ swaretde oc endrachteligæ with-
netde pa theres gode tro oc sanningen at forde Hwynggæ meth
flere skiær haffuer liget aff gammel alder oc aff hedhen høøss
til Sweriges Riige oc til Elffuesborg pa cronena wegnæ thet
ingen man kan lenger spøriæ oc ytermere sagde at the som
ther loghe til fiskerij tha silden togx ther the gaffue toll oc
bodeleyæ til forde Elffuesborg som mangæ flere dande mæn wel
witerlicht ær oc ther vpa giorde tesse xij effterne dande mæn
theres helghens edh som ære Trwels Arffuidsson j Skwletorp
Tordh Bergesson j samme stadh Olaff Laurisson j Mielby Thore
Gwnuadsson j samme stadh Niels Gøtzstaffsson j Kahøg Laurens
Beyntsson j Lywesby Helighæ Nærendson j Kolletorp Joon Eskils-
son i Torppæ Bergæ Jonsson j Vdderyth Ascer Olsson j Mielby
Kedel Oop j Kallebeck oc Eric Olsson j Skor At saa endrachte-
ligæ withnet oc sworeth ær for oss j mange dande mentz ner-
ware pa forne thing j alle mathe som forscreffuit staar Thet
withne wij forne meth wore jnciglæ witerligæ hengændes neden
fore thettæ breff Datum vt supra” (Diplomatarium Norvegicum,http://www.dokpro.uio.no/)

Under 1500-talet skrivs namnet Koltörp (1550), Korttorp (1565, Kortorp (1566, 1651. Kol, Kåre, Kalle och Koll är sedan vanliga variationer på namnet under 1600-talet.  Under 1700-talet används ofta Kålltorp men det finns även alternativa stavningar med Ko(h)l. Dessutom kallades gården även Lagmansgården efter lagmannen, sedermera borgmästaren Ekström, men det blev aldrig gårdens officiella namn.[3]s

Efterledet ”torp” är minst lika viktigt då det ger en grov antydan till gårdens ålder. Etymologiskt motsvarar torp tyskans Dorf – alltså by. I sin äldsta form har namnet troligen syftat på ett inhägnat område samt på nybyggen. De flesta gårdar som bär någon variant av torp-namnet har under sin tidiga historia varit nybyggen eller nyodlingar, förmodligen under någon större gård. Namnet kan dateras till som äldst tidig medeltid. Flest torp-namn bildades under medeltiden men givetvis har det kommit till nya namn på torp inte minst under 1700- och 1800-talets odlingsexpansion.[4] Men Kålltorps-namnet kan alltså spåras tillbaka till medeltidens slut och tillhör därmed de äldre torp-namnen.

Med ledning av namnet och dess tidigaste former har Hjalmar Lindroth gjort antagandet att förledet ursprungligen har varit mansnamnet Kŭle eller Kŏle, kanske en av de första som var bosatta på det nya torpet. Om gården var en nyodling, vilken gård eller by utgick nyodlingen ifrån?

Om man tittar på en karta över gårdarna i området finns det ett kluster av ”torp”, Torpa, Fräntorp, Kålltorp samt Torp. Äldre bebyggelse fanns vid Härlanda och även Kärra (lund) är troligen äldre, så det är i den stora byn Härlanda eller sätesgården Kärra som ursprunget till Kålltorp troligen finns. Mest troligt är Kärra då gårdarna låg nära varandra och under 1500-talet ägde Kärra åtminstone delar av Kålltorp.

Kartan från 1701 visar en av stavningarna av namnet, Kåhltorp, med Över- och Nedergårdarna tydligt markerade, med Övergården utsatt där vi idag kan se dess bevarade huvudbyggnad.

Referenser

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar (1925). Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg.

Stenström, F. (1920). Örgryte genom tiderna : en minnesbok. D. 1 och 2. Göteborg.

Wahlberg, M. (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala.

Karta

Lantmäteristyrelsens arkiv, Örgryte socken Kålltorp nr 1-3, Geometrisk avmätning, 1701.

Noter

[1] Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar 1925, s. 70-71.

[2] Efter Orig. p. Perg. i svenske Rigsarkiv. Af 7 Segl mangler 5te helt, af deøvrige ere kun 3. og 7. nogenlunde tydelige. Nr 326. 22 juni 1496.

[3] Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar 1925, s. 70-71, se även Stenström 1920, del 2, s. 164.

[4] Wahlberg 2003, s. 322.


Bilden i sidhuvudet visar Kålltorps Övergård, foto 1922. Bildkälla: Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

Utmed Öjersjövägen – inventeringen 1968

Området (13) begränsas av bebyggelsen längs Öjersjövägen i N, av den planerade motorvägsringen i Ö och S och av Öjersjövägen i V. Det har relativt dålig kontakt med övriga delar av Delsjöområdet beroende på att det är omgivet av vägar och bebyggelse. Området består av ett flertal relativt flacka bergsplatåer med ofta mycket branta sluttningar. De mellanliggande sänkorna, som delvis är av sprickdalstyp, har varierande riktning och bredd. De kan både vara utbildade som smala och branta raviner och som breda sjö- eller sankmarksfyllda sänkor. Det är skogsbevuxet och ett extensivt skogsbruk bedrives. Inom området finns Stora och Lilla Hålsjön, Lilla Bråta tjärn och Stora Tutjärn.

Platåerna i området är täckta av ett tunt men i stor utsträckning sammanhängande täcke av osvallad morän. Det kala berget är främst koncentrerat till branta sluttningar och mindre kullar på platåerna. Området ligger till största delen över högsta kustlinjen varför lera och svallavlagrlngar saknas nästan helt. Undantag utgör sänkorna i områdets S gränszon. En stor del av de större sänkorna intas av torvmark och så är även fallet med en del småsvackor uppe på platåerna. Hydrologln i området är jämförelsevis opåverkad av mänskliga ingrepp. Endast en del av sankmarkerna på de lägsta nivåerna är berörda av dikningar.

Vegetationen inom området domineras av medelålders-äldre blandskog med tall som huvud-trädslag och gran och björk I varierande andelar. Enstaka rena tall- och granbestånd finns. Inom området har skogsbruket bedrivits med varierande Intensitet. Hyggen av nämnvärd storlek förekommer inte och den vanliga bilden är, att föryngring kommer upp I luckor i bestånden eller under skärm av fröträd.

Markvegetationen domineras på torrare områden av ljung, lingonris, kruståtel m. m. och på friskare marker av blåbärsris, örnbräken, skogskovall, blodrot och skogsstjärna.

På mossar och i sankmarksstråk nere i ravinerna finns vitmossor, blåtåtel, pors och ett busk- skikt av al- och björksly. Buskskiktet på torrare mark utgörs ofta av en, asp och björk, medan rönn och ek är vanliga i sluttningar och raviner.

I St. Tutjärn, som har klart vatten och tendens till gungflystränder, växer flaskstarr, säv, gul och vit näckros, trådstarr, notblomster och dyfräken. I strandkanten finns vitmossor, sileshår, blåtåtel, tuvdun, vitag, myrlilja, rosling, tranbär och pors.

St. Hålsjöns S del har omväxlande klipp- och sankstränder med huvudsakligen vass, säv och vita näckrosor växande i vattnet.

L. Hålsjön har klippstränder och skogsbevuxna moränstränder med al och pors växande i vattenbrynet. Vegetationen i vattnet domineras av säv och notblomster.

Bråtatjärn ligger i en håla på alla sidor omgiven av mer eller mindre branta skogsbevuxna bergknallar. Tjärnen omges nästan på alla håll av gungfly, som abrupt övergår i lavbevuxna klipphällar. Cungflyet är närmast fastmarken bevuxet med enstaka björkar och pors. I denna zon finns också mycket blåtåtel. Längre ut på gungflyet finns gles vass, enstaka tuvdunstuvor, ljung, klockljung och myrlilja. I strandkanten består vegetationen främst av starrarter, ängsull, vattenklöver, säv, vass, notblomster, gul och vit näckros.

I området finns goda viltbiotoper. På många ställen är aspen kraftigt viltbetad.

De skogklädda bergsplatåerna och de ofta mycket branta ravinerna dominerar landskapsbilden, i vilken de i branta sänkor liggande sjöarna och tjärnarna utgör tilltalande inslag.

Det är önskvärt att området i framtiden sköts ungefär som hittills. Skogsbruk kan med fördel bedrivas, under förutsättning att större hyggen undvikes och att övriga hänsyn till landskaps-vården tas.

Storleken samt den kuperade och omväxlande terrängen gör området lämpligt som strövområde. Till skillnad från de flesta andra delar av Delsjöområdet präglas denna i hög grad av den befintliga skogen och här ges möjligheter att direkt komma in i skogsterräng.

Inom området finns endast en sämre bilväg – traktorväg. De redan befintliga stigarna kan med fördel kompletteras med nya gångstigar.

Skulle behov uppkomma att lokalisera någon form av extensiv anläggning till området, torde detta kunna ske utan att områdets värde som strövområde minskar. Detta under förutsättning att man undviker trakterna kring sjöar och tjärnar samt de inre delarna.

Den planlagda motorvägssträckningen längs Ugglemossen kommer att dela området mitt itu och göra det oanvändbart som strövområde. N delen av området har förts till klass C och S delen till klass D.


Ur: Delsjöreservatet: en utredning för Göteborgs stadskollegium, Gako AB, Göteborg, 1969

Bilden i sidhuvudet visar Hultet nedergården 2016, foto: Per Hallén