Plocka inte ris och stör inte fåglarna!

Denna påskdag presenteras två tidningsartiklar på temat ”åverkan på stadens skogar”. Den första är från 1932 och berör Delsjöområdet direkt då två damer som plockat björklöv vid Härlanda tjärn åtalades. Den andra artikeln från 1967 visar att problemet med åverkan på skogarna fanns kvar. Risken att bli åtalad idag är nog minimal, men förhoppningsvis avstår de flesta ändå från att bryta kvistar av träden till exempelvis påskriset.

”Skogsnämnden inskärper förbudet mot åverkan på staden skogar.

Två damer från Göteborg, som plockat var sin knippa björklöv utåt Härlanda tjärn, ha fått stämning inför rådhusrätten för åverkan på stadens skogar. Hos poliskammaren ligger vidare en hel rad anmälningar mot personer, som brutit sig knippen av kvistar från olika lövträd inom staden skogar.

Det är Göteborgs stad skogsnämnd, som sålunda tagit i på skarpen mot ofoget att vid vandring genom skogsmarkerna bryta kvistar och grenar av levande träd och buskar. Nämnden har utfärdat varningar till allmänheten, men då detta icke hjälpt har man sett sig tvungen att genom skärpt bevakning och skadegörarnas befordran till laga näpst inpränta hos allmänheten att det är förbjudet och brottsligt att bryta kvistar i skogen.

Trädens blad och blom äro vackrast på sin plats i naturen. Kvistar kunna väl brytas utan att någon skada åstadkommes, om brytningen sker med förstånd, men med den omfattning, som kvistbrytning får i omgivningen av en stor stad, om den tillåtes, vållas stora skador. Fullständigt nedbrutna och lövbefridade ungträd ge också sorgligt bevis på oförstånd och förakt för naturen hos kvistplockarna. Under sådana förhållanden är ett strängt vidhållet förbud mot åverkan, om än aldrig så obetydligt, nödvändigt. För att inskärpa att förbudet gäller, gör skogsnämnden nu anmälan till polisen mot var och en, som i ifrågavarande hänseende försyndar sig.

Alltså, promenera gärna i skogarna och njut av dem, men låt i gengäld träd och buskar slippa oskadda från besöket.” (GHT 8 juni 1932.)

”Aktuellt, förbudet: Bryta grenar – ta fågelägg

Att bryta kvistar och ris på andras marker och naturligtvis också i stadens parker och planteringar eller i sådana naturparker som Delsjöreservatet är förbjudet enligt lag. Det kan vara frestande nu när björklövet håller på att spränga knopparna och doftar som härligast. Trots förbudet händer det att hänsynslösa eller tanklösa människor, både unga och till mogen ålder komna, bryter och sliter sönder buskar och träd för att få några kvistar att sätta i en vas och kasta bort efter några dagar. Hade de fått sitta kvar på trädet skulle de blivit till glädje för många och längre. De savdroppande, stympade grenstumparna som blir kvar är inte till glädje för någon. Man blir bara ledsen och arg när man ser vandaliseringen, som kan stå förövaren dyrt, om det blir anmält.

Aktuellt är också förbudet att röra fågelbo, ägg och ungar, i lag stadgat och gällande alla våra fåglar med några få undantag. Äggsamlande är alltså straffbelagt. Ändå förekommer det att äg och bo av våra mest sällsynta fåglar är hotade. Pilgrimsfalkparet i Halland, det enda som finns kvar av en tidigare hygglig stam, har fått sitt bo rövat ett par år i sträck och i år har plundrarna också hållits sig framme men jagats bort. Nu är vakthållning ordnad dygnet runt och 1000 kr i belöning utlovas till den som kan ta fast boplundrarna.

Ta det alltså försiktigt i markerna med att bryta grenar och undvik störa häckande fåglar. Många skygga fåglar återvänder aldrig till boet om de blivit skrämda från det. Och besök vid ett fågelbo kan leda dit fiender – kråka, katt, grävling, räv eller buspojkar – och boet blir ödelagt även om äggen får vara i fred för er. Harungar och rådjurskillingar ska man inte heller röra vid. De klarar sig vanligen även om de ser övergivna ut men har kanske ingen chans om ni rört vid och märkt dem med mänsklig vittring.

KLJ” (GT 4 maj 1967)

Referenser

Tidningar

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT)

Göteborgs-Tidningen (GT)

 

 

Glad Påsk!

En riktigt glad och trevlig påsk önskas alla läsare. Hoppas ni får möjlighet att bege er ut i Delsjöområdet denna påskhelg i det vackra vädret. Påskliljorna i sidhuvudet växer nedanför den gamla motionscentralens tomt i Skatås.

Skogsbrand hotade Delsjöområdet 1981

I GT skrevs det den 20 april 1981 under rubriken ”Skogsbrand hotade stort fritidsområde”:

”Göteborg (GT) En svår skogsbrand härjade i går eftermiddag i Delsjö-reservatet i Göteborg. Brandstyrkor från Göteborg och Partille bekämpade elden längs två fronter. Släckningsarbetet försvårades av den hårda vinden. Göteborgarnas populäraste friluftsområde hotades att brännas ner.

Elden bröt ut på den så kallade Getryggen mellan Blacktjärn och Svarttjärn. Ett par småpojkar sågs springa från platsen och brandkåren tror att luntning ligger bakom skogsbranden.

Partille brandkår var först på plats och bekämpade elden med slagor från öster. Göteborgs brandkår tog sig fram från väster genom svårframkomlig terräng.

Brandområdet ligger i höglänt terräng och den friska vinden (omkring tio sekundmeter) satte extra fart på elden och gjorde den svårkontrollerad.

På Getryggen växer tall, björk och buskvegetation.

Ett område på över två tunnland sveddes av innan brandmännen fick kontroll över elden ett par timmar senare. Hela släckningsarbetet gick med slagor och handredskap. Det var alltför svårt att leda fram vatten till brandplatsen.

Larma

Branden upptäcktes av boxningsledaren Mats Åberg och hans fästmö Ulla Askerup, som var ute på en motionstur.

– Jag såg rök uppe på Getryggen, berättar Ulla. Mats sprang upp för att se vad som hänt.

– Det brann för fullt, förklarar Mats Jag sprang direkt ned till närmaste hus (en sträcka på fem kilometer) för att larma brandkåren.

Brunnit

Det var tack vare att brandkåren fick larmet så snabbt som de kunde begränsa eldens verkningar. Hade de inte kommit till platsen i tid hade stora delar av göteborgarnas populäraste friluftsområde troligen brunnit ner.” (GT 1981-04-20, artikel av Björn Hultman)

Bilden i sidhuvudet visar en kontrollerad ljungbränning på Getryggen 2008. Foto: Per Hallén

Medan gräset gror dör kon

Änkan Brita Maria Dybeck, född 1810 i Torups socken i Halland hade bott på Kalvkärr sedan 1848 då hon tillsammans med sin man Anders Thorén som var stadssoldat, flyttat in i soldattorpet. (A1:11) Anders avled 1870 men då paret hade en son som kunde överta uppgifterna som stadssoldat fick familjen bo kvar. (A1:15 och 25) Kalvkärr där familjen levde avbildades på en teckning av konstnären A Säfve, den återges i sidhuvudet. Torpet låg nära den plats där polisen idag har sin skjutbana. På kartan nedan ser du en beach volleyballplan (sandigt område), omedelbart öster om den låg torpet.

Livet på de små torpen invid Delsjön kunde vara hårt och framförallt var vintern en prövning i dåligt underhållna hus (bofälligt) där både människor och djur ibland levde på gränsen till svält ännu under sent 1800-tal. Ibland inträffade det att mer välbeställda personer berättade om nöden i tidningarna för att samla in pengar till de som for illa. I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning skrev handlanden V.J. Rodhe och fröken Eva Rodhe en artikel den 16 maj 1891 under rubriken ”medan gräset gror dör kon”,

”Så har det i dagarna gått för en stackars fattig och skröplig öfver 80-årig kvinna. Hon har en liten stuga å den torplägenhet vid Delsjön, hvilken hennes aflidne man såsom stadssoldat innehade, och får hon troligen behålla den lilla lägenheten under sin lifstid. Under mycken sträfsamhet, bekymmer och stora försakelser har hon jämte sina tvänne barn hittills kunnat reda sig. Den gångna, kalla vintern har dock varit svårare än vanligt för gumman och den hemmavarande dottern, ty stugan är mycket bofällig och de hade ingen mjölk och dåligt med bröd och potatis; men i Maj skulle ju deras kära omhuldade ko ge dem mjölk och sedan skulle allt bli bra; mat och sommarsol skulle återge den gamla hälsa och krafter, så att dottern kunde komma något ut på arbete hos grannarne och förtjena lite extra. Så hoppades man. Ja, den sköna Maj kom och gräset grodde och spirade så vackert vid Delsjöns stränder, men den kära kon fick ej frossa af det sköna gräset, ty hon blef sjuk och dog, och mor Britta blir nu utan kanske både mjölk och bröd, ty kossan skulle skaffat henne båda delarne. Den som varit vittne till detta slag, den som känner till gumman och hennes förflutna lif sedan många år tillbaka, kan ju icke underlåta att fråga: hvarför skall en så hård pröfning öfvergå denna gamla sträfsamma redbara och gudfruktiga kvinna?

Ack kära vänner! Svaret är ju tydligt. Gud vill icke endast pröfva gumman, utan han vill isynnerhet pröfva oss om vi äro värda den barmhärtighet, som säkert en gång kommer den gamla till del. Ja, Gud vill att vi skola ge gumman en ny ko och om möjligt några stycken bräder att laga hennes stuga med; kanske öfverlefver hon då ännu en vinter, och de välsignelser hon i sin varma stuga, räddad från den stygga hungern, kommer att nedkalla öfver oss, blir oss ju skatter, som icke förtäras af rost eller mal.

Handlanden V.J. Rodhe (firma Lerén & Rodhe), Kasärntorget, och fröken Eva Rodhe, Carl Gustafsgatan 1 B (bådas adress Göteborg) kunna vitsorda riktigheten af ofvanstående och ha godhetsfullt lofvat att emottaga och redovisa insända bidrag.” (GHT 1891-05-16)

Ur Göteborgs adress- och industrikalender 1891

Vilken relation V.J. Rodhe och fröken Eva Rodhe hade till gumman Brita är inte känt, men de kan inte ha varit främlingar då de valde att gå ut i tidningen och starta en insamling. Kanske var familjen i torpet Kalvkärr stamkunder hos Lerén & Rodhe, därom kan vi endast spekulera. Deras ansträngning var inte förgäves. Det visade sig snart att läsarna av tidningen var villiga att ge bidrag till gumman vid Delsjön. Många gav någon enstaka krona medan de mer välbeställda kunde ge upp mot 10 kronor (det motsvarar idag 617,3 kronor enligt historia.se och dess prisomräknare). Den 19 juni infördes i tidningen en redovisning av de bidrag som getts till gumman vid Delsjön.

”Redovisning

Nedanstående bidrag hava influtit till den gamla fattiga gumman vid Delsjön, som mistat sin ko, nämligen:

Af Ebba och Selma 2 kr., Axel 1 kr., HX2 kr., Okänd 2 kr., Okänd 1 kr., Till mor Britta vid Delsjön från Amelie R. 2 kr., B. 5 kr., J.W. 1 kr., Ebba och Karin 2 kr., Gubben 2 kr., Fru S. Nilsson 2 kr., J.W. – 2 kr., X.Y.X. 10 kr., Mathilda 5 kr., Johnh. 1 kr., D.L. 5 kr., Augusta Jansson 1,50, J. & K. 2 kr., C. Th. Jakobsson 5 kr., J. 1 kr., O. J–K 1 kr., E.A. 1 kr., M. & A. 2,5, F.H. 5 kr., C.J. Ström 5 kr., H.S. 5 kr., Tänk på dig själf 1 kr., Halländing 2 kr., H.R. 2 kr., Litet b. 5 kr., O.C. – 2 kr., C.J. Kronker 2,50, Lgn 2 kr., A. Olsson 2 kr., W.E. 5 kr., F. S. 1 kr., C.B. 5 kr., O.W.S. 3 kr., F. 3 kr., Från Lisa 2 kr., En liten skärf till den gamla gumman vid Delsjön 1 kr., G.J. Sundberg Lysekil 2 kr., Fru Ida Werner 3 kr., A.N. 10 kr., T. till gumman vid Delsjön 10 kr., James G. Calvert 10 kr., Fröken Anna Wijkander 3 kr., Fru M. 1,50, K.v.S. 1 kr., T.L. 2 kr., Fru E.S. 2 kr., Till den fattiga gumman vid Delsjön 5 kr., A.F. 5 kr., Y. 6 kr., Fru Andersson 1 kr., S. Pettersson 5 kr., Okänd 1,25, Fru M. Nordenfelt 2 kr., Lilla Sigrid 5 kr., Till 80-åriga enkan I Delsjön, en ringa skärf 1 kr. – Summa kr 206: 25.

Gumman, som legat sjuk några veckor, har erhållit något kontant, och en ko har för hennes räkning blifvit inköpt.

Det återstående skall i mån af behof samvetsgrannt användas till gummans bästa; och få vi härmed til de ädle gifvarne frambära den gamlas hjärtligaste tacksägelser.

V.J. Rodhe. Eva Rodhet.” (GHT 1891-06-19)

Insamlingens resultat på 206 kronor och 25 öre motsvarar i 2019 års penningvärde 12 732 kronor, vilket måste sägas vara ett enastående gott resultat. Änkan Brita Maria Dybeck levde vidare på Kalvkärr ända till maj månad 1893 då hon nästan var 83 år gammal. (A1:25)

Kalvkärr sett från Stora Delsjön. Torpet låg strax till vänster om mitten av bilden ovan. Det röda huset till höger i bild är en del av polisens skjutbana. Foto: Per Hallén 2019.

Referenser

Tidning

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT)

Kalender

Göteborgs adress- och industrikalender, Göteborg, 1891

Källor

Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg

Örgryte kyrkoarkiv, Husförhörslängder, AI:11 (1848-1852)

Örgryte kyrkoarkiv, Husförhörslängder, AI:15 (1866-1871)

Örgryte kyrkoarkiv, Husförhörslängder, AI:25 (1890-1897)


Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Teckning av A Säfve 1917.

Det nya reningsverket vid Brudaremossen tar form

Nära Brudaremossen har det sedan vintern 2018 pågått byggverksamhet av det nya reningsverket. Enligt ursprunglig plan skulle det hela vara klart i december 2019. Enligt nya uppgifter i Göteborgs-Posten (2019-03-31) är anläggningen nu tre månader försenad.

Det är först under den senaste veckan som själva byggnaden börjat bli synlig. Hittills har all verksamhet handlat om anläggningsarbetet under marknivå, naturligtvis mycket viktigt i en reningsanläggning. (Läs några av de tidigare inläggen den 20 februari 2018, 7 april, 9 juni, 18 augusti)

Detta bildspel kräver JavaScript.