Hjälp Svenska Turistföreningen!

I många år har jag (Per Hallén) guidat i Delsjöområdet inom ramen för Svenska Turistföreningens (STF) verksamhet, Lerum-Partille lokalavdelning. Men STF har också en omfattande verksamhet med vandrarhem som gett ett stort ekonomiskt tillskott åt föreningen. Men Coronautbrottet har gjort att ingen reser och ingen bor på vandrarhem. Risken finns att denna 135 år gamla förening med verksamhet i hela landet kan försvinna. Vanligtvis brukar det inte spridas upprop om att gå in och stödja föreningar här på Delsjöområdets historia, men världen har förändrats och det vore sannerligen bedrövligt om STF blev ett Coronaoffer. Läs mer via denna länk som går till STF:s hemsida.

 

Nytt och vackert promenadstråk

Hösten 1927 var Skogssällskapet, som förvaltade bland annat Delsjöområdet, i färd med att färdigställa en skogsväg som skulle förbinda Kärralund med Partillevägen. Men vägen var inte enbart avsedd att vara ett promenadstråk, den skulle utgöra ett första steg inför ett framtida bebyggande av området vid Härlanda tjärn.

I GT den 6 december fanns följande artikeltext.

”Någon gång i våras började Skogssällskapet i Göteborg gå till anfall mot den obändiga terrängen ute vid Härlandatjärnen. Målet var att skapa en trafikled, som förband Kärralund med Partillevägen. Detta arbete låg ganska nära till hands, då man redan hade en god del att bygga på i och med det stora arbete som Skogssällskapet tidigare utfört genom att draga en väg från Kärralund mot Delsjön. Denna väg fick tjäna som utgångspunkt till den nyaste trafikleden. Vid trakten av Härlandatjärnen började man sålunda utlägga en ny väggren i riktning mot Partillehållet.

Det är den nya vägsträckan från Härlandatjärnen till Intagan, som för dagen har sitt särskilda intresse för göteborgaren. Enligt vad G.T. inhämtat av jägmästare Laurell är denna väganläggning, som tillkommit genom nödhjälpsarbete, i stort sett fullbordad. Det återstår endast att forsla fram tillräckligt med grus som vid lämplig väderlek skall läggas ut på vägen. Till våren blir denna öppnad för trafik, och den friluftsälskande göteborgaren har fått ett nytt och vackert promenadstråk för sina strövtåg i skog och mark.

Den, som känner till obygden vid Härlandatjärnen, förstår nog, att det inte varit något lätt arbete att draga fram väg genom sumpmarkerna och bergknaltarna och den till största delen starkt kupiga terrängen därute. De tre kilometer, som arbetet rör sig om, ha varit besvärliga nog. Det har gällt att med spett och spade, steg för steg, bana sig fram genom ödemarken. Ibland har det varit att spränga undan sten, som blockerat vägen. Ibland har man fått torrlägga träsk och inrikta sig på att av nästan bottenlös mark skapa ett fast vägunderlag. Särskilt vid Härlandatjärnen har man fått lägga ned mycket arbete på bottenlagret, då vägen på en kortare sträcka går fram över en torrlagd del av tjärnen. På sina ställen har det dessutom grävts ett kanalsystem av diken, som mynnar ut i Härlandatjärnen. Detta dräneringssystem är inte endast nyttigt för vägen. Det har även gjort gott för växtbeståndet av björk och alskog, som på detta sätt fått en lämpligare jordmån.

Skogssällskapets senaste vägbygge gör det lättare för göteborgaren att komma i kontakt med de skönhetsvärden som finns i naturen kring Härlandatjärnen. Från huvudvägen leder en idyllisk promenadväg till en mindre sjö, Svarttjärnen. De anläggningar, som funnits där, tyda på, att tjärnen en gång varit något slags fiskdamm. Som sådan har den naturligtvis inte något intresse längre. Men den bjuder på många vackra utsiktspunkter. Naturen omkring den är ganska säregen. Tjärnen är omgiven av höga bergåsar med ungskog av tall och björk.

Den praktiska nyttan av vägen är naturligtvis även att beakta. När staden i en inte alltför avlägsen framtid breder ut sig åt det hållet, underlättas bebyggelsen av en ordentlig väg. Man har även beräknat, att den skall användas till framforsling av trävirke, då ungskogen om några år vuxit upp, så att man kan börja tänka på avverkning.” (Ur: G.T. 6 december 1926)

Bilderna i dagens söndagsläsning är hämtade ur G.T. 6 december 1926. Sidhuvudsbilden visar den nya vägen vid Härlandatjärnen.

Referens

Göteborgs Tidningen (G.T.)

Fritidsbebyggelse, upplåten mark och strandskyddsområden i Delsjöreservatet 1969

Den omfattande utredningen Delsjöreservatet från 1969 har flera gånger tidigare presenterats här på Delsjöområdets historia. Idag skall avsnitten om Fritidsbebyggelse, Upplåten mark och Strandskyddsområden presenteras.

2.33                     Fritidsbebyggelse

Kartbilaga nr 8

Lantmäterikontoret i Göteborg har år 1967 utfört en inventering av fritidshus i Göteborgsregionen. Inom Delsjöområdet finns 444 fritidshus, i huvudsak belägna i Partille kommun. De återfinns där inom planområdena vid Furulund och Öjersjö. Bebyggelsen är rikt varierad både ifråga om karaktär och kvalitet – från enkla hyddor till ordentligt påkostade villor. Trenden i utvecklingen är klar och begreppet fritidsbebyggelse för framtiden oegentlig. I en snabbt växande region förändras områden av detta slag till halvpermanenta bebyggelseområden, som det hjälpligt går att bo i året runt, men som är dyra för kommunen och dess skattebetalare både ur investerings- och driftskostnadssynpunkt. I detta fall tillkommer dessutom att Öjersjöområdet fungerar som en olämpligt placerad propp i ett naturreservat för regionens hela befolkning.

2.34                     UPPLÅTEN MARK

Kartbilaga nr 9

Inom stadens område har Fastighetskontoret upprättat 55 arrendekontrakt avseende byggnader och mark för olika ändamål och nyttjande, av vilka 47 fortfarande är aktuella. I nedanstående uppställning finns dessa kontrakt förtecknade. De flesta byggnadsarrendena avser den gamla bebyggelsen vid Stora Torp och Lilla Torp. De flesta markarrendena avser områden vid Kallebäck. 3 kontrakt gäller Skogsnämnd och Skogssällskapet, 9 avser tekniska anläggningar för stadens verk, 2 gäller Sveriges radio, 1 gäller Länsstyrelsen, 2 gäller koloniträdgårdar, 4 gäller stall, 11 gäller bostad eller tomtplats, 13 gäller fritidsverksamheter och resten avser diverse ändamål.

I detta sammanhang är fritidsverksamheterna speciellt intressanta, då deras lokalisering måste prövas.

KONTRAKT ÄNDAMÅL
1 Göteborgs Stads Elverk Transformatorstation
2 Göteborgs Idrotts -och Friluftsnämnd Kärralunds campingplats
3 Göteborgs vatten- och avloppsverk Uppställningsplats
4 Göteborgs Idrotts- och Friluftsnämnd Tenniscentrum
5 Barnavårdsnämnden Flickhem
6   Bostäder
7 Polisen Ridstall
8 Sveriges Radio Radio- och TV-studio
9 Skogssällskapet i Göteborg Kontorslokaler
10   Bostad
11 Skogssällskapet i Göteborg Tomtplats
12 Stora Torps Ridklubb Ridstall
13 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Förråd
14 Idrottsföreningen Kamraterna Idrottsgård
15 Föreningen Ryttarkamraterna Ridbana
16 Göteborgs Koloniträdgårdar Grönsaksodling
17 Göteborgs Koloniträdgårdar Koloniträdgårdar
18 Göteborgs stads skogsnämnd  
19 Vasa Scoutkår Scoutlokaler
20   Bostad
21 Göteborgs vattenverk Bassänger och filternaläggning
22   Torp
23 Delsjö Golfklubb Golfbana
24   Tomtplats
25 Göteborgs vattenverk Vattenreservoar
26 Göteborgs elverk Transformator
27   Bostad
28   Bostad
29   Sommarstuga
30 Göteborgs bågskytteklubb Skjutbana
31 Göteborgs Hundkapplöpningsklubb Träningsbana
32 Motorförarnas Helnykterhetsförbund Övningsbana
33 Örgryte Skytteförening Skjutbana
34 Härlanda Pistolskytteklubb Skjutbana
35   Förråd
36   Bostad
37 Göteborgs Polismäns Idrottsförening Barackbyggnad
38 Civilförsvarsnämnden Barackbyggnad
39   Bostad
40 Västsvenska Stövareklubben Hundgårdar
41 Kallebäcks Hockeklubb Provisorisk isbana
42   Stenupplag
43 Göteborgs vattenverk Hävertstation
44 Göteborgs vattenverk Hävertstation
45 Sveriges Radio Radiostation
46 Göteborgs Renhållningsverk Soptipp (Brudaremossen)
47 Göteborgs vattenverk Pumpstation

De studier som gjorts beträffande dessa verksamheter har givit vid handen att motortrafik, skjutbanor samt hundsportanläggningar, kontrakt nr 30, 31, 32, 33, 34, 37 och 40, inom Kallebäcksområdet bör avvecklas. Motorbuller från övningsbanan och ljud från skjutbanor är synnerligen störande långt in i reservatet. Skjutbanorna är dessutom så lokaliserade, att de bryter ett naturligt rörelsestråk runt Stora Delsjön, såväl sommar som vinter. Skjutbanornas läge är också synnerligen tveksamt ur säkerhetssynpunkt. Utredning om lämplig lokalisering av skjutbanor har inletts inom Storgöteborgs samarbetskommitté i samarbete med berörda skytteorganisationer. Dessa är själva intresserade av lokalisering till områden, där 10-årskontrakt kan påräknas, då bidrag från riksidrottsstyrelsen kan utgå.

Övriga ändamål, kontrakt nr 2, 4, 14, 15, 23 och 41, har bedömts lämpliga att ha kvar i reservatet och även utveckla. Beträffande camping föreslås ytterligare en plats intill riksväg 40 i Råda. Skatås föreslås erhålla ökade markresurser, som ersättning för samtidigt föreslagna begränsningar och förändringar av program för Brudaremossen. Ridningen föreslås kompletterande ridvägar samtidigt som en ny lokalisering av det nya ridhuset till Råda säteri lägges fram till prövning. Delsjö golfklubb föreslås erhålla ytterligare mark för anläggning av en 9-hålsbana för att kunna öka kapaciteten till det dubbla och få banan klassad för internationella tävlingar.

Ändrad disposition föreslås för Sjölyckan, som tas i anspråk som en parkanläggning med servering och parklek. Nya ändamål är friluftsbad och småbåtsbrygga vid Sjölyckan, folk- och skolobservation på berget öster om Sjölyckan. Nya stödanläggningar av friluftsgårdskaraktär föreslås i Råda, samt vid Kåsjön och Blacktjärn. Som reservområde för framtida ändamål, för vilka bör beredas fasta anläggningar inom reservatet, föreslås ett område på Gillsås i Råda och ett område vid Råbacka söder om Kåsjön.

2.35                     STRANDSKYDDSOMRÄDEN

Kartbilaga nr 9

Strandområden runt de större sjöarna inom reservatet är belagda med strandskydd enligt § 15 och 16 i Naturvårdslagen. Strandskydd gäller således runt Stora och Lilla Delsjön, Härlanda tjärn, östra och Västra Långevattnet, Blacktjärn, Stora och Lilla Hålsjön, Bråtatjärn, Kåsjön samt Prästtjärn och Björndammen. Strandskydd gäller således f. n. ej för Svarttjärn, Stora och Lilla Björketjärn, Odensvaletjärn, Knipeflogstjärnet, Rambergstjärn, Hultstjärn, Stora och Lilla Tutjärn, Hindtjärn samt Turåstjärn, Björnåstjärn och Bergåstjärn på Björnåsbergen.

För strandskyddsområden gäller följande särskilda bestämmelser till skydd för friluftslivet i Naturvårdslagen

15 §

För att åt allmänheten trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv vid havet eller vid insjö eller vattendrag äger länsstyrelsen förordna, att vissa strandområden skall vara strandskyddsområde.

Strandskyddsområdet skall omfatta land- och vattenområde inom det avstånd från strandlinjen, som prövas erforderligt med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall, dock högst 300 meter från nämnda linje vid normalt medelvattenstånd. Strandskyddsområde skall ej omfatta område, som ingår i fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan.

16 §

Inom strandskyddsområde må icke utan länsstyrelsens tillstånd helt ny byggnad uppföras eller befintlig byggnad ändras för att tillgodose ett väsentligen annat ända¬ mål, än det, vartill byggnaden tidigare varit använd, och ej heller utföras grävning och andra förberedelsearbeten för bebyggelse som nu sagts. Meddelas tillstånd, skall länsstyrelsen bestämma i vilken utsträckning mark må tagas i anspråk såsom tomt för byggnaden, o. s. v.

(Ur: Delsjöreservatet: en utredning för Göteborgs stadskollegium, Gako AB, Göteborg, 1969)

Bildspel – Lilla Delsjön och Västra Långvattnet

Bilder från en vandring i Delsjöområdet den 21 mars 2020. Det är vår i luften trots att temperaturen var nere på nivåer som vi knappt upplevt under hela vintern. Det var -4,5 när turen startade, men ljuset gör att det ändå upplevs som vår. Fågelsången var ganska intensiv redan före kl 6. Turen gick i närheten av Lilla Delsjön, Delsjökärr och Västra Långvattnet.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Börja dagen vid Delsjön!

I denna oroliga tid är vi allt fler som fått flytta arbetsplatsen till våra hem. Alla som är så lyckligt lottade att ha Delsjöområdet inom promenadavstånd, och inte drabbats av några sjukdomstecken, kan passa på att ta en tur ut i den vackra naturen före eller efter arbetstiden, vilket som passar bäst – Delsjöområdet är alltid värt ett besök. Naturen är av mycket stor betydelse för vår hälsa, så utnyttja tiden med arbete från hemmet till att gå ut i skogen.

Naturvårdsverkets skrift ”NATUREN som kraftkälla. Om hur och varför naturen påverkar hälsan” (som du kan ladda ned här) beskriver i sin inledning på sidan 11 naturens betydelse för vår hälsa:

Man mår bra i naturen. Det är en självklar vardagserfarenhet för många människor, inte mycket att orda om kan man tycka. Att en enkel promenad kan förändra ens sinnesstämning och få en att känna sig samtidigt både piggare och lugnare förklaras ofta lite svepande med att det är skönt att få frisk luft och röra lite på sig,vilket förvisso är sant. Om förklaringarna stannar därvid har man dock missat något väsentligt, det har forskare sent omsider kunnat visa. De senaste decenniernas forskning om sambandet mellan natur och hälsa gör det möjligt att tränga bakom de vardagliga och många gånger oartikulerade erfarenheterna av vad som händer med kropp och psyke när man vistas i naturen. Det är viktigt och värdefullt av flera olika skäl. En ökad medvetenhet bland enskilda skulle sannolikt leda till att fler människor kan dra nytta av detta kostnadsfria, biverkningsfria och ständigt tillgängliga sätt att mobilisera kraft både till vardags och i krissituationer. En större medvetenhet på samhällsnivå skulle dessutom kunna bidra till att ge en bredare syn på naturens nytta för människan, och därmed också en mer nyanserad syn på varför, var och hur natur ska skyddas.”

Foto: Per Hallén 2020