Delsjöområdets historia

Den stora skogsbranden 1892

Den 30:e maj 1892 berättade Göteborgs Posten om det dramatiska arbetet med att släcka en större skogsbrand som snabbt spred sig över ljung och ungskog i trakten av Delsjön. Branden hotade även ett tiotal hus, framförallt torpen i området. Om inte många frivilliga och militären kämpat hårt hade vi kanske inte idag haft kvar torpenLyckan, Kolmaden och Bengtstorpet.

”Stor skogsbrand. Vid 9-tiden i lör­dags afton märktes ett rödt sken i ostlig riktning, hvilket allt mer och mer tilltog. Mellan kl. 10 och 11 på aftonen syntes branden som ett långsträckt, glödande bälte afteckna sig mot hori­sonten. Elden hade uppkommit i ljung och ungskog i markerna vid Delsjön och härjade på ett vidsträckt område. En stor mängd planterade ungbjörkar uppbrunno. Mycket folk från staden skyndade till brandplatsen och deltog verksamt i släckningsarbetet.

Vid 5 tiden på morgonen tycktes el­den vara dämpad, men inom kort blos­sade den äter upp med förnyad styrka och fortfor sedan till på e.m. En areal af omkring en och en half mil var då alldeles i delagd. Det härjade området begränsas af Delsjön, Lilla Torps, Koll­torps och Wittkärrs (Vidkärrs) egors egor, Ugglume, och Partilled. Åt Paitilledshållet brann det ännu något i går på af­tonen, men blott i ljungen uppåt berger.

Under det elden rasade som värst telefonerade Örgryte kommunalråds ordförande till Göteborgs brandchef med begäran om hjelp. Brandchefen jemte några af manskapet skyndade ock dit ut och ledde släckningen. Icke blott ett stort område å Lilla Torp utan ock de staden tillhöriga planteringarna voro då i största fara, men räddades, tack vare de ifriga ansträngningarna. På morgonen anlände ock till hjelp ett detacuement af 75 man af Göta artilleri­regemente man befäl af löjtnant Beselin. Afdelningen arbetade oafbrutet från kl. 9 på morgonen till 6 e. m. för att stäfja branden. Hade icke denna hjelp kommit, skulle utan tvifvel ett 10 tal hus ha nedbrunnit. Deras invånare hade flyttat bort sina möbler och vän­tade att få se sina boningar antändas, utan att kunna verksamt ingripa för de­ras räddning.

På e.m. anlände ytterligare en afdelning artillerister om 70 man.

Man anser sig tyvärr ha skäl antaga att denna brand, som förstört så mycken ungskog och hotat menniskoboningar, blifvit af illvilja anlagd.” (Ur: Göteborgs Posten 1892-05-30)

Bilden i sidhuvudet visar kontrollerad ljungbränning på Getryggen år 2008. Foto: Per Hallén.

Kräftfisket 2017 har inletts

Idag fredag den 18 augusti kl 16 inleddes fisket efter kräftor i Stora Delsjön. Här kommer ett kortare bildspel som visar några av premiärens fiskare under den första timman av aktivitet vid sjön. Om du vill läsa om kräftfisket i Delsjöarna i ett historiskt perspektiv rekommenderar jag förra söndagens berättelse här på delsjoomradet.se – följ denna länk.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Bike Park i Skatås

Under sommaren har ytterligare en sport fått en ”egen” anläggning invid Skatås, denna gång en ”bike park”. Den nya anläggningen omger en av frisbeegolfens korgar, man kan nästan misstänka att här kan uppstå konflikter. Problemet med anläggningar ute i rekreationsområdena är att den grupp som ägnar sig åt en viss aktivitet och har en anläggning, som kanske är avgiftsbelagd, anser att området är privat och att andra inte får lov vara på platsen. Det har under en längre tid pågått en sådan ”privatisering” av rekreationsområdena, inte minst kring Skatås. Det återstår att se hur dessa två aktiviteter kan dela en yta.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Kräftfisket i Delsjöarna har en lång historia

Fredagen den 18 augusti inleds 2017 års kräftfiske i Stora Delsjön. (sportfiskarna.se) Det brukar vara populärt bland göteborgarna att vara med även om kräftpesten 1993 hade slagit så hårt mot sjöarna att fisket av flodkräftor fick upphöra. Det var först i augusti 2010 som traditionen återupptogs efter att de inplanterade signalkräftorna blivit tillräckligt många. (GP 2010-08-12)

Fisket efter kräftor i Delsjöarna är dock en mycket gammal tradition. Jag misstänker att det är få bland årets deltagare som känner till att det redan under början av 1600-talet bedrevs ett aktivt fiske i Delsjöarna av fiskare utsända från Älvsborgs slott. I räkenskaperna från slottet berättas exempelvis att det år 1604 fångades 19 tunnor insjöfisk samt en tunna kräftor ur Delsjöarna för slottets behov. (Landskapshandlingarna 1604, även Hallén 2007, s. 87)

Hur det går i årets upplaga av kräftfisket i Stora Delsjön återstår att se. Eftersom vi här är intresserade av historia skall vi blicka tillbaka till året 1978 och återge en artikel ur GT.

Ur: GT 1978-08-10

”Delsjön kl 17 igår: Kräftorna håvas upp.

Delsjöns betydelse för Göteborg ökar. Vår natur skönaste sjö är inte bara vår kräftsjö. I går, på kräftfiskets premiärdag plockades hundratals små krypare upp ur Delsjöns vatten. Det var en premiär i dubbel bemärkelse, dels säsongspremiär, dels premiär för första kräftfisket på många många år. Premiärfisket skedde i GP:s välordnade regi.

* Agnades

Det myllrade av folk strax före det magiska klockslaget 17 då hovarna fick sänkas i vattnet. Pappor och mammor, flickor och pojkar, killar i sjöstövlar och tjejer i soldräkt, kaffepannor puttrade, Kållepojkarna spelade, man grillade korv och man tog sig i väntan på premiären ett dopp.

Hävarna agnades med mört, abborre, brax, löja och andra kräftdelikatesser. Runt sjön fanns 220 håvar utsatta.

Redan någon minut efter klockan 17 såg pappa Sören Finne en hungrig kräfta närma sig håven och krypa ned i denna och gå till attack mot agnet. Vips åkte burken upp och premiärkräftan sprattlade på grästuvan. Grabben Thomas var kvickt framme med långfingret och mätte fyndet. Jo, den höll väl de lagstadgade 9,5 m.m. Håven åkte ned igen och efter någon minut håvade pappa Sören upp två nya krypare.

* Premiär

Han var van kräftfiskare Sören Finne, mölndalsbo som var med när det kryllade av kräftor i Stensjön och det fanns gott om dem i Rådasjön. För många av deltagarna i GP:s premiärfiske var det första gången man fiskade kräftor. Elisabeth Fernborn 12 år och från Kullavik är haj på makrill, vitling och torsk, men hade aldrig förr fiskat kräftor.

Stilla satt hon och väntade på att hennes håv skulle fyllas. Hon utgjorde en söt vinjettbild till årets populäraste fiskafänge.

Torsten Petre” (Ur: GT 1978-08-10)


Bilden i sidhuvudet är hämtad från Havs och Vattenmyndigheten. Illustration: Lennart Molin.

Källor

Internet

http://www.sportfiskarna.se (2017-08-12)

Kammararkivet (KA)

Landskapshandlingarna, Västergötland, år 1604-4A.

Litteratur

Hallén, Per, ”Kungsgården 1570-1655 ett statligt storgods”. Hallén, Per, Majornas historia: krig och oxar, sill och socker : nedslag i uthamnen Majornas historia fram till 1920, Göteborg, 2007.

Tidningar

Göteborgs Posten (GP)

Göteborgs Tidningen (GT)

Den blodiga bussen i skogen

Den 23:e mars i år skrev nättidningen GöteborgDirekt.se om varför det står en blodig buss i skogen nära Delsjön. Bussen tillhör polisen och används för att öva i trånga och krångliga utrymmen, att det blev en buss som kom att användas var nog mest en slump, polisen letade efter en övningslokal och Västtrafik hade en buss som skulle till skroten.

Blodet i bussen är givetvis inte riktigt blod utan färg som skall öka realismen för poliserna under träning. Men bussen står inte på något inhägnat område utan ganska öppet i terrängen inte långt från Delsjön, men inte vid något av de stora motionsstråken. Det har gjort att några som passerat bussen trott att det är resterna av en riktig händelse, olycka eller busskapning! Den som har gått in i bussen har sett skotthål i rutorna, blodiga handavtryck på både rutor och säten samt mer blod på golvet, en skräckinjagande syn, vilket givetvis är meningen med denna övningsplats. Nu har dörrarna till bussen stängts och den skall tvättas samt förses med skyltar som skall berätta vad den används till, skriver GP den 10 augusti. Förutom bussen har polisen även låtsaslägenheter där man övar händelser i bostäder.

Den blodiga bussen i skogen. Foto: Per Hallén 2017.