Upptäck Skatås – nu är det bokrea!

Boken ”Upptäck Skatås” är med på årets bokrea, bland nätbokhandlarna så är det bokus som säljer boken till dig – för endast 49 kronor, långt billigare än e-boksversionen. Har du inte ännu skaffat dig ett exemplar så är det läge just nu, billigare blir det knappast! Länk till bokus.

Skatås i Delsjöområdet är Göteborgs mest välbesökta friluftsområde där människor från stadens alla delar möts under promenader, jogging, cykling eller andra friluftsaktiviteter.

I boken Upptäck Skatås finns tips på omkring 20 intressanta platser att besöka i området. Alla ligger inom två kilometers gångväg från motionscentralen.

Friluftslivets tidiga genombrott skildras då människor från staden fiskade i områdets sjöar, ibland med livet som insats.

Dramatiskt var det också när tyskt stridsflyg lågsniffade över Skatås och Delsjöarna under andra världskriget och när torparfamiljen på Sandhåla blev brutalt överfallna 1847.

Drama av ett helt annat slag inträffade 1978 då sändningarna från VM i fotboll stoppades på grund av en ekorre.

I boken kan du läsa om hur Skatås förvandlades från flyktingläger till Göteborgs mest välbesökta friluftsanläggning. Men den framgången byggde på att stadens invånare redan hade ett långvarigt förhållande till naturen vid Delsjöarna. I boken kan du läsa mer om hur grusvägarna drogs fram under 1920-talet, hur friluftsanläggningar uppfördes, campingar anlades och ett koloniområde blev till. Härlanda tjärn var stadens första anlagda insjöbadplats, men dess vatten har inte bara utnyttjats av badande, där har också hållits såväl SM som VM.

Förutom 1900-talets friluftshistoria berättas även om torpen i området, givetvis om torpet Skatås samt Skålmekärr, Terra Nova, Stjärntorpet, Mon, Sandhåla, Korpås, som alla fått en uppdaterad historieskrivning jämfört med ”Storstadens utmark” som publicerades för tio år sedan.

”Upptäck Skatås” berättar även om de planer som aldrig blev verklighet så som ett observatorium på höjderna invid hoppbackarna. Boken avslutas med att du får följa med in i det nya digitala friluftslivets värld och bekanta dig med aktiviteter så som geocaching och munzee.

Boken är utgiven av Universus Academic Press.

Boken Upptäck Skatås visar dig vägen till platser inom det markerade området på kartan ovan.


Per Hallén är fil. dr och universitetslektor i ekonomisk historia med ett stort intresse för stadens grönområden i allmänhet och Delsjöområdet i synnerhet. Boken Upptäck Skatås är en uppföljare till Storstadens utmark som publicerades 2007 av samma författare.

Skidtävling på Delsjön 1901

För några veckor sedan berättades historien om vinterliv på Delsjön i december 1902. Idag skall vi återvända till Delsjön och vintern 1901 då det under slutet av februari var tillräckligt bra skidföre för en skidtävling på sjöns is, även om vårsolen hade börjat värma.

Den 23 februari berättade Göteborgs-Posten: ”Skidtäflingar. Som annons i dagens tidning synes, anordnar ”L.S.” skidlöpning å skidor i morgon kl. 12.30 e.m. å Delsjön med start å viken vid vattenledningen. Start och mål äro på samma ställe, och blir täflingen så mycket intressantare som de täflande skola två gånger passera den triangelformiga banan och således nästan hela tiden äro under åskådarnes ögon. Skidföret å sjön är utmärkt. Priserna äro ”L. S:s” och ”Nordens” medaljer” (Ur: Göteborgs-Posten 23 februari 1901)

Dagen efter tävlingen berättades följande om vinteridrotten på sjön:

”Vinteridrotten på Delsjön

Ur Göteborgs-Posten 23 februari 1901.

Solen börjar nu visa oroande tendenser till att vilja förtaga kraften hos snö och isar, och påminner om att vintern ändå är på upphällningen, men Göteborgs idrottsförbund begagnar med alltjämt lika stor lifaktighet hvarje tillfälle att hålla det växande intresset för vintersport här i Göteborg vid makt. Gårdagen var säkert ej en af de sämsta dagarne för sällskapet i detta dess arbete. Båda tillställningarna, längdlöpningen å skidor å Delsjön och vinterfästen å Idrottsplatsen, voro mycket lyckade och bevistades af en massa personer.

Så hade skidlöpningen lockat ett tusental personer ut till Delsjön. Det vackra vädret hade härvidlag nog ock en hel del på sitt samvete, men helt säkert ångrade ingen vid framkomsten promenaden dit ut, ty i går fick man där se vinterligt friluftslif i den mäst tilltalande och mångsidiga gestalt. Solen sken från en vårligt blå himmel öfver den af ett tunt gnistrande snötäcke dolda isen, hvilken hvimlade af promenerande, skidlöpare och andra.

Inne i viken vid vattenledningen, där den svaga, men rätt bitande nordanvinden ej gjorde sig synnerligen gällande, hade vederbörande slagit upp sina bopålar, d.v.s. ett fyrkantigt tält. Platsen för start och mål utmärktes med ”L. S.” fana och några småflaggor. Dylika markerade äfven den bana, som skulle löpas.

Ute på isen rådde liflig rörelse. Kors och tvärs öfver sjön syntes ett par skidlöpare efter häst styra sina trafvare, en mycket vacker anblick. Här på den jämna, släta ytan tycktes det ej alls vara någon ansträngning att hålla skidorna rätt under farten. Man såg till och med ett par ridande officerare i sporrsträck storma i väg utefter isen med en skidlöpare, som “bogserades“ i ett par sammankopplade skidstafvar. “Utom täflan uppträdde äfven en — isjakt, tillhörig hrr Th. Alpen och H. Grebst, och gjorde stor succés. Den tog sig också ståtlig ut, när den svepte fram med sina stora, hvita segel, och den frusna snön yrde under bogen och medarne. “Besättningen“ bestod af ägarne, som höllo till på ”akterdäck”, ett litet ovalt brädgolf utbygdt å ömse sidor om kölen, och en ”lovartsittare”. Jakten visade sig vara mycket lättmanövrerad och vände i en blink som en fisk i vattnet.

Dessutom kunde man få se skridskosegling på skidor, hvilket i medvind och slör gick särdeles bra.

Emellertid fortgick skidtäflingen i längdåkning rundt sjön. Starten tog sin början kl. ½ 1. Man startade två och två med en half minuts mellanrum. Af 23 anmälda deltogo 18. Dock utgingo 5 ur täflingen. Banan, som var triangulär, hade en längd at 4 kilometer och löptes tre gånger, så att de täflande hade 12 kilometer att åka. Föret var utmärkt med tätt packad snö och rätt god skare, som vinden hindrade solen från att tina upp.

Efter de tider, löparne hade, då de passerade genom målet, kunde man något så när beräkna utgången, och det hölls i allmänhet på göteborgaren hr Wenzer, som presenterade en mycket vacker åkning och ju äfven förut gjort sig känd som en god skidlöpare. Hans startnummer var 12, men ban hade under loppet ryckt upp allt mer och Inkom strax efter kl. ½ 2. Först till slutmålet men ett litet stycke efter sig hade han hr Ivar Magnusson från Sandviken, som startat några ögonblick senare. Denne gjorde en energisk slutspurt, höll på att snafva några meter framför målet, men lyckades slunga sig förbi målvimplarne, och befanns vid beräkning ha slagit sin medtäflare med — 2 sekunder! I Unge P. Sköld skötte sig synnerligen bra, då man betänker, att han bland flera år äldre och tränade löpare hade att tillkämpa sig fjärde priset. Förste pristagaren i terränglöpningen Delsjön—Göteborg för ett par veckor sedan, hr E. Erikson från Umeå, hade mycket goda tider, då han de två första gångerna passerade målet, men under tredje hvarfvst brast bindningen, hvarför han måste utgå. I allmänhet syntes de täflande ej ha ägnat någon synnerlig omsorg just åt bindningen, som dock är mycket viktig, och en försumlighet i detta afseende kan bli ödesdiger nog.

Prislistan har följande utseende:

1:sta pris, ”L. S:s” silfvermedalj: Ivar Magnusson, 1 t. 5 min. 55 sek.; 2:dra pris, ”Nordens” silfvermedalj: G. Wenzer, GI.F. ”Norden”, 1.5.57; 3:dje pris, ”L. S:s” bronsmedalj: John Carlson, Borlänge I.F., 1.06.26; 4:de pris, ”L. S:s” bronsmedalj: P. Sköld, G.I.F. ”L.S.”, 1.08.34; 5:te pris, ”Nordens” bronsmedalj: A. Hultman, 1.10.6; 6:te pris, presentkort från Bröderna Lindstrand: G. Sörman, G.I.F. ”Norden”, 1.11.35; 7:de pris, presentkort från Velocipedbolaget: G. Möllerstedt, M.I.S., 1.15.52; 8:de pris, ett par skidor: B. Hedlund, 1.17.49.

Funktionärer voro hrr Robert Lindstrand, Leop. Englund och Olof Lindstrand.” (Ur: Göteborgs-Posten 25 februari 1901)

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Den är troligen från mars 1902.

Referens

Göteborgs-Posten

Kalhygget vid Härlanda tjärn

På mindre än en vecka har entrén vid Härlanda tjärn totalt förändrats. De stora gamla träden utmed vägen in mot badplatsen är borta, likaså mycket av skogen mellan grusåttan och radhusbebyggelsen. Allt görs redo för exploatering och bebyggande. Här på Delsjöområdets historia har det därför gjorts ändringar när det gäller rekommenderade entréer till Delsjöområdet – se länk. Välj andra entréer än Härlanda tjärn.

Skolan kommer i sin helhet att ligga inom den del av området som skyddades mot bebyggelse genom ett beslut 1970 – se denna länk – nu när skyddet uppenbarligen är upphävt, vad kommer att hända med resten av Delsjöområdet? När ”Delsjöhus” föreslogs på åsen mellan Stora Torp och Skår 1992 yttrade socialdemokraten Gunnar Larsson:

”Det är förfärligt att någon ens kom på tanken att lägga fram idén. Framsynta kommunalmän har tidigare slagit vakt om Delsjöområdet. Börja man nu nafsa i kanterna på området så släpper man Barrabas lös!” (Göteborgs-Posten 26 januari 1992)

Framsynta kommunalmän, och kvinnor, i Göteborg är det akut brist på i vår tid. Att slå vakt om Delsjöområdet är det inte längre tal om, bevisa gärna att jag har fel!

Så här såg det ut i området fredagen den 21 februari 2020:

Foto: Per Hallén 2020.

Foto: Per Hallén 2020.

Foto: Per Hallén 2020.

Foto: Per Hallén 2020.

Foto: Per Hallén 2020.

Foto: Per Hallén 2020. Även träden till vänster och höger i bild kommer senare att fällas och ersättas med en vändplats för buss, någon busslinje kommer det dock inte att bli det har Västtrafik varit tydliga med ända sedan starten på detta tragiska projekt 2016. Jämför med bilden nedan från 2017.

När Stora Torp köptes av Göteborgs stad – men var det inte en donation?

”Stora Torps huvudbyggnad och park utgöra tillsammans en av de vackraste anläggningarna inom Göteborgs område, kär för varje Göteborgare med känsla för sin stad”.[1]

Så skrev beredningen för ärenden angående natur- och kulturskydd 1943, och det är ett påstående som äger sin riktighet än i dag. Vid den tidpunkten hade Göteborgs stad blivit ägare av Stora Torp efter många och utdragna turer och förhandlingar, redan 1935 talades det om en försäljning till staden.[2] Staden förvärvade det mesta av Stora Torps ägor 1942 från D. Carnegie & Co och betalade 775 000 för marken. Genom detta markköp kom staden att kontrollera ytterligare omkring 100 hektar av Delsjöområdet. ”Genom detta markförvärv skulle staden, som redan äger all omgivande mark i Delsjöterrängen, helt behärska denna terräng” sägs det i förslaget till köp av markerna som lades fram på Stadsfullmäktiges bord. Det fanns dock ett område som inte ingick i stadens förvärv, Stora Torps huvudbyggnad med tillhörande tomt på cirka 900 kvadratmeter som skulle överlåtas till Skogssällskapet.[3]

1946 köpte staden även huvudbyggnaden. Detta köp var dock omgärdat av villkor. Huvudbyggnaden skulle tillfalla Skogssällskapet genom donation om den symboliska köpeskillingen på 25 000 kronor betalades via en ”hyra” på 750 kronor per år.[4] Detta är förklaringen till att det ännu idag talas om att Stora Torp var en donation, men det gällde alltså enbart huvudbyggnaden med tillhörande tomt, inte övriga marker som tillhört gården. Skogssällskapet betalade under åren av på den symboliska summan och har sålt huset till Varbergs stenfastigheter.

I avtalet som upprättades mellan Göteborgs stad och D. Carnegie & Co finns några viktiga rader som är betydelsefulla även för vår egen tid. Under paragraf 7 finns att läsa:

”Det förutsättes att de estetiska och kulturella värden, som försålda fastighet i sitt nuvarande skick äger, i möjligaste mån bevaras vid stadsplanens uppgörande och bebyggelsens utformning”.[5]

Göteborg köpte upp utmarken

I och med förvärvet av Stora Torp hade större delen av Delsjöområdet lagts under Göteborgs stad, en process som inleddes under 1700-talet.

Redan 1786 skaffade sig staden det första markstycket inom det vi idag uppfattar som Delsjöområdet, nämligen marken kring Kallebäcks källa där expropriationsrätten gavs av Kungl. Maj:t.[6] Göteborgs stad exproprierade 1868 mark närmas Stora Delsjön för att uppföra ett nytt vattenverk.[7] Kålltorp inköptes av staden 1903[8] och förvandlades till ett sanatorium. Lilla Torps marker hade redan 1909 köpts av staden.[9] Delar av Kärralunds gård köptes 1916, delar av gården hade tidigare styckats av till nya villaområden. Men i köpet 1916 ingick stora arealer mellan gården och Delsjön.[10] När Säveåns trävaru AB sålde hela eller delar av gårdarna Sävenäs, Torpa by, Vidkärr och Fräntorp medföljde de stora utmarksområdena som idag utgör Björkekärr och friluftsområdet vid Härlanda tjärn.[11] I två etapper köptes 1930 Skår, Kallebäcks gårdarna samt Lagklarebäck, Mölndal Västergården och Enerbacken.[12]

Stora Torps ägor

En förfallande kulturmiljö

Efter att staden tog över Stora Torp gjordes inte några försöka att renovera och underhålla byggnaderna och det började märkas 1966  då följande rader skrevs:

”Göteborgs stad lider väl inte av förstörelselust precis, men den passivitet som dess myndigheter ibland visar ger ungefär likartat resultat. Den som vandrar omkring ute vid Stora Torp märker t ex hur den gamla vackra stallbyggnaden efterhand får förfalla på ett ganska upprörande sätt. Hyresgästerna lär få bättra på svaga punkter då och då för att byggnaden inte skall rasa samman över hästarna. Staden ämnar tydligen riva stallet, vilket är synd. Det skulle kunna göras något mycket tilltalande av det för en rimlig penning”.[13]

Ur: GP 1973-06-29

Någon renovering blev det inte, istället fortsatte förfallet och 1973 berättade GT om att stöttor hade fått sättas upp för att förhindra att den ena flygelbyggnaden ”ladan” skulle rasa. Det sattes även upp en skylt, ”På förekommen anledning upplyses att denna del av stallbyggnaderna förvaltas av Göteborgs Stads Idrottsnämnd”.[14]

Ur: GT 1973-03-22. ”Barn i fara om ladan rasar”.

Förfallet tilläts fortsätta och följande år revs den ena flygelbyggnaden. Byggnadschefen vid Fritidsförvaltningen, Åke Andersson, uttalade sig 1983 för GP när det fanns önskemål om att riva de historiska byggnaderna, ”Halva stallet tvingades vi riva redan 1974. Det är meningslöst att bevara resten. Att bygga upp den på nytt blir för dyrt.”[15] Länsantikvarien Hans Andersson vid länsstyrelsen var av en helt annan uppfattning. ”Ingen annan stans är så många byggnader bevarade. Därför är Stora Torp unikt” och länsstyrelsen önskade att Stora Torp skulle bli huvudentré till Delsjöreservatet.[16] I förslaget till bevarings program för Göteborg hade Stora Torp förts in på listan över förslag till nya byggnadsminnen. ”Stora Torp omfattade före 1870 manbyggnad och ett flertal ekonomibyggnader av trä, ett magasin av sten samt parkanläggning. 1873, sedan gamla manbyggnaden brunnit, lät dåvarande ägaren konsul O. Ekman uppföra en ny av sten i nyrenässans enligt ritningar av arkitekt A. Kumlien. Nya ekonomibyggnader och bostadshus för de anställda uppfördes också under 1800-talets senare del. Parken förändrades. Stora Torp är ett välbevarat exempel på anläggning av herrgårdstyp från 1800-talets senare del.”[17]

Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän föreslog 1976 att Stora Torps sju byggnader skulle bli byggnadsminnen och att inge ändringar skulle få göras i interiör eller exteriör utan att tillfråga Riksantikvarieämbetet. Men Skogssällskapet avböjde och ville invänta ett avgörande kring sina lokaler. Tiden gick och 1991 lyftes frågan åter, även denna gång stoppade Skogssällskapet byggnadsminnesförklaringen med motiveringen att sällskapet var en garant för att byggnaderna skulle skötas på ett riktigt sätt.[18] Mycket hade kunnat vara annorlunda vid Stora Torp om byggnadsminnesförklaringen av samtliga byggnader vid gården genomförts enligt planen från 1976.

Även i bevarandeprogram för Göteborg från år 2000 lyftes Stora Torps unika egenskaper fram som en större komplett gårdsanläggning fram.[19] Ändå fortsatte förfallet, åter skulle stall, ladugård och övriga ekonomibyggnader att hotas av rivning. Från Idrott och föreningsförvaltningens Bengt Berndtsson uttalade sig 2014 och hävdade att det var ”oförsvarligt dyrt att rusta upp” och det talades om rivning.[20] Det var som ett eko från gångna årtionden. Rivningen stoppades denna gång och det genomfördes en renovering.[21] Förmodligen var detta i absolut sista ögonblicket då delar av stallet var i riktigt dåligt skick. Under denna process då stallarna och de övriga ekonomibyggnaderna räddades började man också tala om en möjlig försäljning av byggnader och mark.[22]

Några år senare, 2017, var det dags för nästa dramatiska nyhet – Kina ville bygga sitt konsulat i parken vid Stora Torp.[23] Föga förvånande vållade detta protester! Frågan fick stor uppmärksamhet, även i SVT:s Rapport berättades det om förslaget.[24] Efter bara några dagar drogs detta förslag tillbaka.[25]

I mitten står politikerna och svarar på frågor och får mycket kommentarer. Foto: Per Hallén 2017.

Nu väntar ett förslag till detaljplan för området där det ryktas att byggnaderna skall få ett stärkt skydd. Men kommer det att gälla alla byggnaderna? Vad skall hända med landskapet kring byggnaderna, det är av avgörande betydelse för den historiska miljön.

När förslaget till detaljplan blir tillgängligt kommer den naturligtvis att granskas här på Delsjöområdets historia.

Referenser

Tryckta källor

Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar (GSH)

Otryckta källor

Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg

Skogssällskapets arkiv

Tidningar

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT)

Göteborgs Morgonpost (GM)

Göteborgs-Posten (GP)

Göteborgs-Tidningen (GT)

SVT/SR

SVT Nyheter Väst.

SVT1 Rapport.

Sveriges Radio.

Litteratur

Bjur, H. (1988). Vattenbyggnadskonst i Göteborg under 200 år. [Göteborg].

Förslag till bevaringsprogram för Göteborg (1975). Förslag till bevaringsprogram för Göteborg. Göteborg.

Johansson, M. (2001). Stora Torp, Göteborgs universitet. Avdelningen för kulturvård.

Lagerberg, Carl, Göteborg i äldre och nyare tid: bilder, saml. och beskrifna, Göteborg, 1901-1902

Lönnroth, G. (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg : ett program för bevarande. D. 2. Göteborg.

Nyberg, B. and Ygge, B. (1976). Källorna i Kallebäck. Göteborg.


Bilden i sidhuvudet är hämtad ur Lagerberg 1901-02, s. 173. I bildtexten skrivs följande: ”Stora Torp, hvars vackra omgifningar utgöra ett särdeles omtyckt mål för lustvandrande Göteborgare, som från staden söka sig ut i den fria naturen.”


Noter

[1] PM till Byggnadsnämnden från Stadsfullmäktiges beredning för ärenden angående natur- och kulturskydd, författat av Hjalmar Wijk och Henning Beyer 15/2 1943. Skogssällskapets arkiv, Landsarkivet i Göteborg.

[2] GT 1935-03-14.

[3] GSH 1942 H 35, samt protokoll 1942 den 12 februari §16. Skogssällskapet höll sin invigningsfest 29 november 1942, se bland annat i GM, GP, GHT, alla måndagen den 30 november 1942.

[4] GSH 1946 H 73, se även GT 1982-05-21 ”Kommunen får bakläxa för sitt sätt att styra och ställa på Stora Torp”.

[5] GSH 1946 H 73.

[6] Bjur 1988, s. 28. Se även Nyberg and Ygge 1976, s. 14-28.

[7] GP 1868-12-24.

[8] GSH 1903 H 195,

[9] GSH 1909 H 242, protokoll nummer 17 1909, §11.

[10] GSH 1916H 96, protokoll 6 april, GT 1916-03-15 och 1916-03-16.

[11] GSH 1926 H 222.

[12] GSH 1930 H28, protokoll nummer 2 1930, §28, GSH 1930 H255 samt protokoll nummer 11 1930, §5.

[13] GT 1966-05-19 under rubriken ”Sido skott”.

[14] GT 1973-03-22. ”Barn i fara om ladan rasar”.

[15] GP 1983-03-04, ”Nu vill fritid riva Stora Torps stallar”.

[16] GP 1983-03-04, ”Nu vill fritid riva Stora Torps stallar”.

[17] Förslag till bevaringsprogram för Göteborg 1975, s. 173.

[18] Johansson 2001, s. 30.

[19] Lönnroth 2000, s. 102-104.

[20] GP 2014-12-04 Ledare: ”Rädda Stora Torps stall”. Dagen efter jämförde GP det ”oförsvarligt” dyra stallet med kostnaderna för Qvidings anläggningar, en förening där det dessutom då hade påvisats fiffel, se GP 2014-12-05, ”Oförsvarligt blåsa upp siffror”.

[21] GP 2015-06-02 ”Stora Torp-stallet räddas”.

[22] GP 2015-02-06 ”Kriget trappas upp om stallet i Stora Torp”.

[23] SVT Nyheter Väst 2017-12-14 ”Kina kan få bygga konsulat – i Delsjöområdet”.

[24] SVT1 Rapport 2017-12-16.

[25] Sveriges Radio 2017-12-18 ”Göteborgs stad backar om kinesiskt konsulat”.

 

Skoltomten vid Härlanda tjärn – nu inhägnad

Markarbetet vid skoltomten planeras starta under nästa vecka (17 februari), men redan nu är tomten inhägnad och skogen invid har delats in i egna inhägnader. Där skall bl.a. byggas en vall som skall hindra att skolan översvämmas. Sånt behövs när man bygger rakt över en gammal bäckfåra – Ormebäcken. Trädfällningen kommer att bli omfattande och hela entréområdet kommer helt att ändra karaktär. Nedan har jag lagt in skissbilden på hur skolan är tänkt att se ut jämfört med hur området ser ut idag. Det som inte framgår i bildspelet nedan är den täta bebyggelsen till vänster av gatan och två punkthus till höger som också skall byggas de närmaste åren.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Foto: Per Hallén 2020.

Foto: Per Hallén 2020

Foto: Per Hallén 2020