Fira Midsommar i Delsjöområdet

Det är inte nödvändigt att resa långt för att uppleva traditionellt Midsommarfirande. Mitt i Delsjöområdet i Delsjökolonien inleds firandet i morgon klockan 13 och en timma senare kommer folkdanslaget ”GNDS” som spelar och leder sång och dans kring midsommarstången. Läs mer på Delsjökoloniens hemsida.

Byggnadsminnen enligt Delsjöutredningen

Publiceringen av utdrag ur Delsjöutredningen från 1969 fortsätter idag men förslagen till byggnadsminnesförklaring av ett antal byggnader inom eller i kanten av reservatet. Av de byggnader som omnämndes i utredningen blev Kallebäcks källa byggnadsminne 1973 medan övriga inte har blivit skyddade. Många trodde exempelvis att Stora Torp snabbt och problemfritt skulle bli ett byggnadsminne, men så skede inte. Istället genomfördes en mycket olycklig tillbyggnad 1985-86 och som var mycket omstridd. Något skydd har inte heller skapats för de torp som tillhörde Stora Torp och Lilla Torps gårdar inom Delsjöområdet.

”Byggnadsminnesinventering för de delar av reservatet, som ligger inom Göteborg har utförts tidigare. Stora Torp och Kallebäcks Källa uppfördes då på förslag till byggnads- minnen. I detta sammanhang, av Göteborgs Historiska Museums Byggnadsminneskontor, genomförda inventering av grannkommunerna, avser endast större byggnader. En kompletterande undersökning av övrig bebyggelse är planerad att äga rum vid senare tidpunkt. Utanför reservatet, men med anknytning till detsamma, finns i Råda kommun, Råda Säteri, som är byggnadsminne, samt Wendelsbergs folkhögskola och Långenäs gård. I Mölndal återfinns Gunnebo slott som byggnadsminne samt Slottsviken.

Förteckning över kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom eller i direkt anslutning till reservatet.

1. Stora Torp, Göteborg Ägare: Skogssällskapet
Historia: Uppfört som en familjebostad år 1873 enligt ritning av arkitekt A. Kumlien för grosshandlare Oscar Ekman. På 1940-talet ombyggdes det inre för kontor. Stall och förvaltarbostad uppförda på 1800-talet. Parken anlades på 1770-talet. Föreslaget till byggnadsminne enligt 1960 års lag i inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyg­gelse i Göteborg. Skyddsföreskrifterna avser att gälla huvudbyggnadens exteriör och den omgivande parken. Av värde för miljön kring Stora Torp är förvaltarbostäder och ekonomibyggnader. Ett skyddsområde har markerats kring byggnaderna.

2. Kallebäcks källa, Göteborg Ägare: Göteborgs stad

Historia: Källhus och minnessten uppfördes år 1801 enligt ritningar av arkitekt C. W. Carlberg. Oförändrade sedan byggnadstiden. Föreslaget till byggnadsminne enligt in­ventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg.

Skyddsföreskrifterna kommer att gälla källan och stenen med omgivande mark.

Ett skyddsområde är utlagt. Vid eventuell förändring av väg eller annan byggnads­åtgärd bör särskild hänsyn tagas till naturen kring källan.

3. Skolhus och vattenreservoar intill Kallebäcks källa Ägare: Göteborgs stad

Skolhus uppfört omkring 1850. Nästan helt oförändrat.

Vattenreservoar uppförd på 1880-talet.

Hela området kring Kallebäcks källa bör beaktas vid eventuell ny vägdragning.

4. Lyckan, Sjöbo, Bengtstorpet

Torpställen som hört till Stora och Lilla Torp. Delvis ombyggda. De är av värde för miljön inom reservatet.”


Ur: Delsjöreservatet: en utredning för Göteborgs stadskollegium, Gako AB, Göteborg, 1969.


 

Plåtade delsjöbrand larmade ej brandkår

Intet nytt under solen, brukar man ibland hävda och dagens berättelse ur Delsjöområdets historia tycks bekräfta detta talesätt. I vår egen tid där nästan alla går runt med smarta telefoner som har fantastiska möjligheter att ta både bilder och fånga händelser på film har lockat några att hellre ta bilder än att rädda liv, ibland har även räddningstjänsten hindrats av de som vill ta bilder. Men det är faktiskt inte något nytt, bara ett problem som vuxit i omfattning. Vid en skogsbrand 1954 i Delsjöområdet valde några personer att fotografera istället för att larma, trots att deras kameror helt saknade uppkoppling och bilderna knappast gav några ”likes” på sociala media!

”8-10 hektar av den vackraste delsjöterrängen härjades i går av eld som förorsakats av luntare. Området hade just blivit återbevuxet efter den stora branden 1947, då 100 hektar skogsmark förstördes härute, närmare bestämt vid Långvattnet norr om Lilla Delsjön. Branden lär omedelbart ha observerats av några vuxna personer som satt och drack kaffe när den började.

Istället för att tillkalla brandkåren påstås de ha sprungit omkring och fotograferat, vilket väckte stor indignation bland tillskyndande eldsläckare.

Brandkåren ryckte ut från Olskrokens station och från huvudstationen k. 14.50 och brandchef Grönvall ledde själv släckningsarbetet som försvårades en hel del av att det blåste ganska friskt härute på höjderna.

Släckningsarbetet pågick till omkring kl 20.30 på kvällen. Luntarna som vållade branden uppges ha varit en 17-års yngling och några småpojkar.

Förutom till branden vid Långvattnet fick brandkåren i går rycka ut till sex bränder varav två var i Syrhåla på Hisingen, där sammanlagt 4000 kvm. Gräs och ljung avbrändes. Brandchef Grönvall som personligen ledde släckningsarbetet vid den stora delsjöbranden i går ber att genom HT få rikta ett varmt tack till alla dem, både kvinnor och män, flickor och pojkar, som hjälpte till så effektivt att släcka elden.” (Ur: Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 3 maj 1954)


Bilden i sidhuvudet visar en kontrollerad ljungbränning som utfördes 2008 på Getryggen. Foto: Per Hallén.

Nya bilder från nya reningsverket

Senaste rapporten från nya reningsverket vid Brudaremossen var den 7 april, alltså hög tid att visa några nytagna bilder från området. Ännu är reningsverket endast ett hål i marken, men omfattningen av den nya anläggningen är nu tydlig. Anläggningen skall vara färdigställd i december nästa år. Läs mer om bakgrunden till reningsverket via denna länk.

Foto: Per Hallén 2018

Foto: Per Hallén 2018

Foto: Per Hallén 2018

Klartecken för detaljplan vid Härlanda tjärn

Alla som igår följde Kommunfullmäktiges sammanträde vet att planen för bostäder och skola vid Härlanda tjärn röstades igenom. En analys av debatten i fullmäktige kommer inom kort här på Delsjöområdets historia, det är en viktig (och tragisk) händelse i områdets historia. De som förespråkade bebyggelsen och skolan trodde exempelvis att skolan skulle läggas på parkeringsplatsen, vilket är felaktigt. Större delen av skolan läggs på mark som idag utgörs av skogsmark.

Se även (via denna länk) denna nyhet från SVT Väst om fullmäktiges beslut.

Se även debatt och omröstning via denna länk. Du kan välja att gå direkt till ärende 13.