Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd i fråga om planen för området vid Härlanda tjärn

Idag är det en dyster dag för alla som tycker om Delsjöområdet. Det kom nämligen ett besked från Mark- och miljööverdomstolen: ”Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd. Mark- och miljödomstolens avgörande står därför fast.”

Detta beslut kan inte överklagas, därmed kan staden nu börja bygga bl.a. skolan inom det område som skyddades som friluftsreservat 1970 och därefter har varit en del av ett planerat naturreservat. Men det senare behövdes inte då området inte är/var hotat enligt Göteborgs stads företrädare, som nu alltså kan skicka in grävskoporna i Delsjöområdet. Hur kommer det att gå med resten av Delsjöområdet – en stor del av Apslätten invid Kålltorp är enligt gällande stadsplan industriområde. Om inte skyddet från 1970 gäller (har inte med ett ord behandlats av vare sig staden eller domstolarna) är faktiskt hela den västra delen av Delsjöområdet nu möjlig att bebygga!

 

 

 

Utflyktsmålet: Svenstorp eller Ulvekulan

Idag är det dags för sommarens första ”utflyktsmål” och den första färden skall gå till områdes södra del och Svenstorp, även kallat Ulvekulan. Det är en mycket vacker plats men dessvärre ligger den nära motorvägen och är därmed drabbad av kraftiga ljudstörningar. Om du inte har ont av detta vägljud rekommenderar jag att du packar din matsäck och går på upptäcktsfärd till platsen för detta torp där du också hittar spåren efter den äldsta föregångaren till Riksväg 40.

Det finns två vägar att välja på för att enklast promenera till lämningarna efter torpet. Väster om tomten finns en ridväg som ansluter till en tunnel under motorvägen. Om du kommer denna väg viker du av från ridvägen strax innan tunneln och går österut på en mindre stig som går mycket nära viltstängslet. Det går även utmärkt att komma till området österifrån på de små, och betydligt trevligare, stigarna som sträcker sig hela vägen bort mot Delsjökärr.

Parallellt med motorvägen kan du följa den urspunglaga vägen till Borås. Där är det uppenbart vilken kraft det finns i naturen att återetablera sig i ett område som under århundraden använts till väg.

Kartan från år 1852 visar Svenstorpet med dess grannfastighet Båtmanstorpet Svedsmossen, även kallat Tulletorpet.

Det var på uppdrag av Råda kyrka som torpet byggdes någon gång mellan 1796 och 1812. Husets första torpare var Sven Nilsson, han levde här tillsammans med sin hustru Inga och sonen Anders. Det är inte någon djärv gissning att det var torpare Sven som gav torpet dess officiella namn Svenstorpet. Men som rubriken på dagens inlägg berättar kallades torpet ibland för Ulvekulan. Ortnamnsforskningen anser att kula i detta fall betyder en rundaktig förhöjning, något som skulle kunna passa in på platsen.[1] Men det är mer troligt är att Ulvekulan var en förvrängning av Ulvekullen som var namnet på bergen strax öster om torpet.

Sven blev hastigt sjuk och avled av feber 1813 och utan man tvingades hustrun Inga lämna torpet tillsammans med sin son. Ny torpare blev Lars Ahlbom tillsammans med hustrun Anna Ersdotter men det var inte någon ung och kraftfull torpare som anlände, i husförhörslängderna beskrivs Lars som gammal och orkeslös. Trots hans svaghet bodde paret kvar på torpet fram till 1821. Deras efterträdare Börge Ågre, född 1786, däremot blev en långvarig invånare. Börge var gift med Maja Lisa Olsdotter och de hade fem barn tillsammans. Den 12 februari år 1846 avled Börge men änkan Maja Lisa fik trots allt stanna kvar i huset tillsammans med sina barn. Den äldste av sönerna Carl Magnus Börjesson tog år 1861 över torpet tillsammans med sin hustru Fredrika Larsdotter samt deras tre barn. Den 10 februari år 1871 avled Carl Magnus och Fredrika blev ensam på torpet tillsammans med barnen. Hon stannade kvar till slutet av 1800-talet.[2]

Packa nu ryggsäcken och bege dig mot Ulvekulan!

Lämningarna efter torpet Ulvekulan är tydliga för besökaren. Foto: Per Hallén.

Källor

Lantmäterimyndighetens arkiv
14-RÅD-32 Laga skifte år 1852

Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg

Råda, Husförhörslängder
AI:1 – AI:9 (1792-1894)

Litteratur

Lindroth, H. Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg. Utgiven i 3 häften 1925, 1927, 1929.

Noter

[1] Lindroth, H. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus  län III. Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckning  ar. s. 117, Lindroth 1927 s. 82.

[2] Råda socken, AI:1-AI:9

Midsommarhälsning från Delsjöskogen

Det var mycket liv och rörelse bland fåglar och rådjur denna dag, inga grodor observerades dock….!

Följ med på en tur genom Delsjöskogen via bildspelet från förmiddagens vandring.

En riktigt trevlig midsommar önskas er alla!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Fira midsommar i Delsjökolonien

På fredag är det åter dags för midsommarfirande i Delsjökolonien, mitt i Delsjöområdet:

Midsommar i Delsjökolonien

Traditionellt firande med spelmanslag och dans kring stången

13.00  Kaféet öppnar med hembakat, kaffe och saft.

14.00 Folkdanslaget GNDS spelar och leder sång och dans kring midsommarstången.

15.00  Chokladhjul, tombola, fiskdamm, lotter mm.

21:00  Spelar Vincent upp till dans i föreningshuset för oss kolonister och våra vänner.

Vårens stora spänstprov väntar!

Den 22 maj 1968 skrev Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning om det stora spänstprovet som väntade göteborgarna.

”På söndag släpps närmare SEXHUNDRA spänstiga människor i olika åldrar i väg på 25 km för herrar och 10 km för damer. Banan blir nog en av de vackraste som går att visa upp. Vi har provsprungit den några gånger – tiden avslöjas inte – och vi vill redan nu varna för att vara för optimistiska. Första 14 kilometerna är jobbiga, det kan vi garantera. Vi vill helt enkelt rekommendera promenad i de svåraste backarna. På denna ganska långa distans tjänar man på att ha krafter den sista milen. Den är nämligen ganska lättsprungen.

En kortare beskrivning av banan:

Starten sker på tältplatsen (190 m lång) strax väster om Skatås. Därefter blir det en lätt backe upp mot Apslätten. Banan går vidare mot västspetsen på Härlanda Tjärn, svänger av in mot Skatås och går rakt över fältet på Skatåsanläggningen upp till åsen väster om Skatås. Därefter bär det iväg mot kolonierna och fram till det s k blå spåret. Detta är ganska kuperat och när vi återigen kommer fram till Skatås har vi avverkat drygt åtta kilometer. Där finns det en matkontroll där skall man vara lagom uppvärmd för vidare strapatser.

Efter Skatås joggar vi fram till hoppbacken vid Delsjön. Den branta backen skall passeras och från den går färden vidare ner mot Kamratgården. Vi löper därefter öster om golfbanan och kommer fram till teknikbacken vid Delsjön. Där kommer nästa matkontroll. Några hundra meter senare vid reningsverket kommer ett brant motlut men sedan är det slut på de svåra backarna. Vi har då avverkat drygt 14 kilometer.

Utefter Stora Delsjön är det plant och på sydsidan av Lilla Delsjön finns det endast två små men ganska ansträngande motlut. Vid Bertilssons stuga, två mil avverkade, blir det återigen utfodring. Därefter blir det drygt fyra kilometer stiglöpning och där kan det på några ställen bli något blött. När det återstår tre kilometer blir det tillfälle till vätskepåfyllning.

Det finns således fyra matkontroller för herrarna och en för damerna. Spring inte värdshus förbi utan stärk kroppen med någon uppiggande vätska. Det är väl investerade minuter. Vid matkontrollerna kommer det att finnas varmt och kallt sockervatten, kallt vatten, apelsinklyftor och vid matkontrollen vid teknikbacken efter 14 avverkade kilometer dessutom bullar och nyponsoppa.

Men det är givetvis inget som hindrar att familjemedlemmar, arbetskompisar etc gör privata utfodringar. Lämplig plats för sådan verksamhet skulle i så fall vara Skatås. Just där är nog ganska många trötta – det har varit arbetsamma åtta kilometer.

Sjukvårdare finns

Finns det chans att springa fel? har några undrat. Vi hoppas inte det, banan är tätt snitslad med röd-vita band och på s k känsliga punkter står funktionärer med röda flaggor. Omkring 25 sternare kommer att vara utposterade utefter banan, i den siffran ingår inte matkontrollerna. Vid varje matkontroll kommer det att finnas sjukvårdare ifall någon skrapar sig och behöver plåster. HT-kansliet har haft bråda veckor och dagar och en underbar telefonkontakt med många av dem som skall vara med och tävla.

Från början hade vi tänkt oss att icke godta någon efteranmälan men den regeln blev vi tvingade att rucka på De ringde oss efter anmälningstidens utgång och vädjade, de hade helt  enkelt i brådskan glömt av att anmäla sin man.” (GHT 1968-05-22)

Tidningen berättade även att prisutdelare skulle vara Torsten Henrikson, kommunalråd i Göteborg.

Referens

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT)