Nya Skatås – enligt förslag 1969

”Samtidigt med planutredningen för Delsjöreservatet har en utredning om Nya Skatås utförts för Göteborgs Idrotts- och Friluftsnämnd. Utredningen har haft till syfte att ersätta det gamla och hårt förslitna militärlägret, som tillkom i början på 1940-talet, med en närsportanläggning med bred inriktning på intressegrupper och med funktioner som utnyttjar det fördelaktiga läget och den utmärkta terrängen under alla tider på året. I anslutning till två nya parkeringsplatser, som rymmer 830 parkeringsplatser, och i väsentlig utsträckning ökar möjligheterna att ta emot besökare, föreslås en serie anläggningar.

Byggnaderna föreslås uppflyttade på åsen för att få kontakt med västersol och stads-bebyggelse, med östersol och skogsterräng. I högt läge kommer de här i centrum för en omfattande utomhusanläggning. Byggnaderna inrymmer tre huvudfunktioner:

•                          Bastubadhus med utomhussvalningsbassänger för två manliga och en kvinnlig avdelning med tillsammans 550 platser.

•                          Sporthall i två delar, bestående av bollhall med stubbgolv samt motionshall med trägolv. Dessutom inrymmande omklädningsrum för 600 personer, idrottspoliklinik, löpargång, styrketräning m. m.

•                          Serverings- och förläggningsbyggnad med matsal och cafeteria för 280 personer, värmestuga för 200 personer, 3 klubbrum samt 51 gästrum för 2-6 personer avsedda som förläggning för idrottsmän, skolbarn, familjer.

I dalen norr om huvudbyggnaden skall stadens idrottsklubbar beredas tillfälle att uppföra klubbstugor. I Björkedalen föreslås två sportfält, som rymmer sju bollplaner, varav två anlägges i gräs och fem i grus, alla med belysning. I den dalgång som vetter upp mot Delsjökolonin föreslås en idrottsplats med löparbana. Tillhörande kastzon har flyttats upp på åsen i ett skyddat läge, som ligger vid sidan om de attraktiva stråken.

Med start från Skatåsens högsta punkt föreslås en teknikbacke mot nordväst med bromsplan på Kärralunds campingplats. Den får en längd av 300 meter med 55 meters fallhöjd, utrustas med lift och snökanoner.

I dalgången norr om Skatås, i ur vindsynpunkt synnerligen skyddat läge, föreslås en konstfrusen isbana med 400 meters bana för skrinning.

Den idag med baracker bebyggda ängen, föreslås använd för lek och gymnastik, samt som start och mål vid de stora evenemangen i Delsjöterrängen.” (Ur: Delsjöreservatet)

Referens

Delsjöreservatet. Konsultbyrån GAKO. Göteborg 1969.

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Bilden från Skatås Friluftsgård med byggnader från 1940-talet. Foto från 1972.

Höstbilder från Delsjöområdet

Det har varit många vackra höstdagar i det fantastiska Delsjöområdet hösten 2020. I dagens bildspel visas 27 bilder som visar olika tider på dygnet och varierande väderlek. Du kan bläddra mellan bilderna med höger och vänsterpilarna.

En svensk Tarzan i Delsjöområdet

Delsjöområdet omnämns inte bara i lokala tidningar, även i stockholmspressen går det då och då att träffa på berättelser om vad som hänt i området. I Dagens Nyheter berättades det 1934 under rubriken ”Svensk Tarzan” om en för sin tid känd idrottsman som blev föremål för polisens intresse.

”Göteborgs kända kappgångare, frilufts- och frisksportentusiast Torsten Stålebrand, svensk mästare i 3,000 meter gång med mera, har ett par dagar svävat i överhängande fara att av polisen bli anhållen som uteliggare.

Någon hade observerat Stålebrands tält, som slagits upp ute i Delsjötrakten, och i vällvilligt nit underrättat polisen om att ”det bor en lösdrivare ute vid Delsjön” som polisen borde titta lite närmare på. Polisen företog en undersökning och påträffade tältet, vilket bevakades ett par dygn.

Någon uteliggare fick man dock inte syn på. I lördags morse kom emellertid piketen till platsen. Polisen lade beslag på tältet och dess inventarier och förde alltsammans ned till Gårda polisstation.

Torsten Stålebrand fick emellertid underrättelse om det inträffade, och då han meddelade polismyndigheterna att han var uteliggaren skyndade sig dessa att resa tältet på samma plats igen. Hr Stålebrand har sedan början av december haft sin luftiga bostad rest på Stora Torpets ägor – med ägarens tillåtelse – och med undantag av ett par nätter, då arbete hindrat honom att komma dit ut, har han varje natt legat i sitt tält. Han tar varje morgon en språngmarsch – lätt klädd – och därefter ett bad i någon liten vattensamling.” (Ur: Dagens Nyheter 23 januari 1934)

Bilden i sidhuvudet visar ett litet tält som fanns uppsatt nära Härlanda tjärn hösten 2020, inga tecken fanns på att det där bodde någon Tarzan. Foto: Per Hallén.

Referens

Dagens Nyheter

Hopp om raststugor i Delsjöreservatet (1957)

”Kommittén som arbetar på att få stadens myndigheter att anlägga ett café uppe vid Härlanda Tjärn hade på måndagskvällen träff med Idrottsnämndens direktör, Roland Jerneryd och inspektör Bergström, för att dryfta sina spörsmål. De båda företrädarna för stadens myndigheter visade sig ha nedlagt ett gott arbete för att utreda frågan, hade gått tillbaka i stadsfullmäktiges handlingar till 1935, då en beredning första gången fick i uppdrag att utreda frågan och arbetade fram ritningar och kostnadsförslag, vilket i all sin prakt skulle gå löst på ett par hundra tusen kronor.

Detta kostbara förslag förkastades som oantagligt av Stadskollegiet 1944, varefter frågan vilat till dess organisationerna i öster nu aktualiserat den på nytt.

Direktör Jerneryd var mycket positivt inställd till frågan om utplanterande av raststugor i det vackra promenadområdet i Delsjöreservatet men uppmanade kommittérade att inte ställa för stora anspråk på elegans och komfort vid ett sådant företag. Kommittén sade sig inte ha hyst sådana planer utan de satte ändamålsenligheten och resultatet av aktionen i högsätet. De var båda parter överens och under den halvannan timma långa gemytliga diskussionen framkom många bra synpunkter på ungdomsproblemen i de östra stadsdelarna, inte bara rörande Delsjöreservatet utan även beträffande träningsplatsförhållandena österut i allmänhet.

Inspektör Bergström meddelade att intresserade kaféföretagare förhört sig om möjligheterna till arrende.” (Ur: Arbetartidningen 21 maj 1957)

Idag finns det ett antal enklare raststugor runt om i Delsjöområdet, i några finns även möjlighet att elda och grilla. Planerna på ett café och andra serviceanläggningar vid Härlanda tjärn kommer det att berättas mer om här på Delsjöområdets historia vid ett senare tillfälle.

Bilden i sidhuvudet visar raststugan nära Delsjökärr, foto Per Hallén 2018.

Referens:

Arbetartidningen

Stadsplaneförslaget för Stora Torp 1942-46

När huvuddelen av Stora Torp köptes av Göteborgs stad 1942 innebar det att det sista stora privatägda landområdet inom ”Delsjöreservatet” kom att bli stadens egendom. Redan innan avtalet var klart hade arbetet med att upprätta en stadsplan för området inletts och de första skisserna över framtida bebyggelse hade tagits fram och den beskrevs på följande sätt, ”Detta innebär, att å områdena skulle medgivas bebyggelse med tre vånings hyreshus av i genomsnitt 9,5 meters bred och med en sammanlagd lägenhetsyta av omkring 65,000 kvadratmeter”, lite längre fram konstateras av Per Hemberg vid Fastighets a-b D. Carnegie & C:o, ”att områdena I och II snarast möjligt iordningställs för exploatering, tro vi också ligger lika mycket i stadens som vårt intresse”.[1] Tanken i ett av utkasten till stadsplan var att bebygga hela området kring Stora Torps huvudbyggnad. Men givetvis väckte detta reaktioner, ”Stora Torps huvudbyggnad och park utgöra tillsammans en av de vackraste anläggningarna inom Göteborgs område, kär för varje Göteborgare med känsla för sin stad”, skrev Hjalmar Wijk, ordförande i beredningen för natur- och kulturskydd, 1943 i ett utlåtande.[2]

Husen som skulle ersätta den historiska bebyggelsen och parken vid Stora Torp föreslogs få detta utseende. A4027.

Om planen hade blivit verklighet hade nästan all äldre bebyggelse vid Stora Torp, förutom huvudbyggnaden och stenmagasinet, kommit att rivas. Det som fanns kvar av 1700-talsparken hade också försvunnit och en ny ringväg hade skapats mellan husen. Dessutom finns det en större väg inritad på stadsplaneförslaget som fortsätter in i Delsjöområdet där idag golfbanan finns, förmodligen en förberedelse för vidare exploatering.

Jämförelse mellan området vid Stora Torp i dag och hur det skulle ha sett ut om planerna från 1942-46 blivit verklighet. Den tänkta bebyggelsen och vägarna är inlagda i rött över dagens karta. Du kan dra i mittspalten för att jämföra kartorna. Kartöverlägget är utfört av Per Hallén och bygger på kartan i akten A4027.

Det blev ganska kraftiga reaktioner på detta förslag och Skogssällskapets ordförande Alfred Wigelius skrev ett längre PM i frågan och uttryckte med kraft sin övertygelse om att skydd parken och Delsjöområdet, ”Att det aktuella stadsplaneförslaget skulle få sådana verkningar hade jag aldrig tidigare reflekterat över. Mångårigt sysslande med Stora Torp på ägarnas uppdrag och för deras räkning har lärt mig inse vilken ofantlig betydelsefull tillgång Stora Torpskomplexet i dess helhet utgör för göteborgarna och vilket sällsynt värde parken har ur natursynpunkt. Dess okränkta bevarande för framtiden utgör ett krav som förvisso ingen eller ytterst få av göteborgarna vilja ge avkall på, och det rimmar illa med nuvarande strävanden att för dyra pengar skapa naturreservat, som inte stå att uppnå annat än på långa avstånd från staden samtidigt med att platser, som utgöra omtyckta tillhåll för göteborgarna offras.”[3]

Det fanns detaljerade förslag till hur lägenheterna i husen skulle utformas. A4027.

De avlägsna naturreservat som Wigelius talar om i citatet ovan var försöken att skapa nya friluftsområden i Svartedalen och Vättlefjällsområdet, långt utanför stadens gräns. Wigelius uttalande skulle passa lika väl i vår tid då oviljan att acceptera de skydd som faktiskt finns för området är påfallande och ointresset att ge området stärkt skydd är uppenbar men viljan att se Delsjöområdet som en markreserv är tydlig.

Lyckligtvis sparades parken vid Stora Torp då den föreslagna stadsplanen aldrig blev verkligen, men den har som ni säkert är bekanta med, varit hotad även under senare tid då det planerades att sälja marken till Kina.

En detaljplan för Stora Torps äldre byggnader har varit under arbete en längre tid, vad den innehåller är okänt för alla förutom de som arbetar med planen. Allt som i nuläget är känt är att den skall gå ut på granskning till våren. Förhoppningen är att den skall skydda de äldre husen (förutom den lilla källarbyggnaden…) men tanken är också att sälja husen. Något som är oroväckande är att den äldre bebyggelsen är tänkt att skyddas utan att skyddet gäller det omgivande landskapet.

Tryckt källa

Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar (GSH)

Otrycka källor

Riksarkivet, Göteborg
D. Carnegie & Co Fastighets AB.s arkiv, A4027

Skogssällskapets arkiv

Noter


[1] GSH 1942 H 35 samt protokoll

[2] Skogssällskapets arkiv.

[3] PM av Alfred Wigelius den 30 mars 1943, Skogssällskapets arkiv.