Mitt i dagens Lindhultsgata låg torpet med det kanske något märkliga namnet Gömmet. Dess åkermark täckte det område som idag utgörs av bland annat en cirkulationsplats och sträckte sig sedan vidare bort mot Fjällbackagatan.
Torpet uppfördes omkring år 1850 och det var avsett som bostad åt torpare under Vidkärrs gård. Varför bebyggelsen fick namnet Gömmet kan vi endast spekulera kring. Ortnamnsforskaren Hjalmar Lindroth antog försiktigt att ”Gömme betyder egentligen gömställe”.[1]
I Örgryte sockens husförhörslängder 1851 finns torparen Anders Olsson och hustrun Anna Christina Eriksdotter med barn noterade som boende i torpet. Torparfamiljerna på Gömmet stannade inte länge, när arrendet löpet ut flyttade familjerna snabbt vidare till ett annat torp eller in till Göteborg. Men under slutet av 1860-talet flyttade det in en familj som skulle komma att stanna under närmare tjugo år. Det var Olaus Andersson och Christina Andersdotter med fyra barn och en syster som hade fått lämna torpet Sjölyckan vid Stora Delsjön i samband med byggandet av Göteborgs nya vattenverk.
Det dröjer till 1920-talet innan någon närmare beskrivning av torpets byggnader går att hitta. Göteborgs stad skulle köpa bland annat Vidkärrs gård och då gjordes inspektion och värdering av alla fastigheter under gården. Gömmet beskrevs då enligt följande.
”Torpet Gömmet. Boningshuset är uppfört av plank brädklätt, rödfärgmålat och täckt med tegel, innehållande tre rum och två kök i mindre godt stånd. Ladugårdsbyggnad, uppförd av dels plank, dels resvirke, brädklädd, rödfärgmålad och täckt med tegel, innehållande stall, fähus, loge och lada i mindre godt stånd. Avträdeshuset av resvirke och bräder med tak av bräder i förfallet skick. Vagnskjul av resvirke i fallfärdigt skick. Hönshus av resvirke, brädklädt, rödfärgmålat och täckt med asfaltpapp, nytt och i godt stånd. Källare, grund-murad av gråsten med tak av asfaltpapp i mindre godt stånd”.[2]
När andra världskriget var slut inleddes den omfattande exploateringen av området kring Vidkärrs gård och när museets fotograf besökte Gömmet 1946 hade arbetet med de nya gatorna inletts. Kort där efter revs torpet.
Källor
Riksarkivet
Örgryte. Husförhörslängder och församlingsböcker AI:11 (1848-1852) till AIIa:77.
Tryckt källa
Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1926. N:o 222.
Referens
Lindroth, HH., Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar.
Bilden i sidhuvudet visar Torpet Gömmet strax före rivningen. Foto: O. Thulin. Göteborgs Stadsmuseum.
[1] Lindroth, HH., Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. S. 84.
[2] Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1926. N:o 222.
Delsjöområdets historia 