Torpet Nybygget – Christiania

I husförhörslängden för Örgryte 1890-1897 återfinns under Widkärrs gård torpet Nybygget (Christiania), det är den äldsta noteringen av namnet som hittills påträffats. Men torpet var äldre men det är inte helt enkelt att avgöra exakt när det etablerades då det fanns flera torp med namnet Nybygget (Vidkärr och Torpagårdarnas torp kunde blandas i längderna) och torparna med familjer flyttade ofta och vissa flyttade tillbaka några år efter att de lämnat gården, vilket gör att vissa volymer av husförhörslängderna är ”röriga” med överstrykningar av namn på både personer och platser.

Torpet Kristiania 1950, tack till Lars Bergström för fotot.

Men det är möjligt att torpet uppfördes under början av 1870-talet, men uppgiften är osäker. När torpet fått namnet Christiania (senare stavat Kristiania) är det givetvis lättare att särskilja huset från de övriga på utmarken. Då var Janne Davidsson med familj bosatt där sedan 1885. Familjen Davidsson övertog arrendet efter Isak Andersson som flyttat till Nybygget 1872 efter en några år i Partille, han och familjen, hade tidigare varit torpare under Vidkärrs gård. Det är möjligt att det var Isak som var den förste torparen på platsen 1872.

Janne Davidssons yrkestitel i husförhörslängden var inledningsvis ”torpare” men det ändrades 1890 till ”arbetare”, senare angavs att det rörde sig om ”jordbruksarbetare”. Janne och hans hustru Augusta Karolina stannade kvar till 1912, då hade deras barn lämnat huset och föräldrarna valde att lämna Örgryte och flytta till Lundby.

Detalj från flygfoto över Björkekärr 1960. Gångvägen och tunneln är de samma som i dag, Kristianias byggnader är vid denna tid rivna och på tomten står några bodar.

Det finns en beskrivning av hur bebyggelsen såg ut 1926. Säveåns Trävaruaktiebolag hade erbjudit Göteborg stad att köpa bolagets jordbruksfastigheter med tillhörande utmarker och torp och då gjordes en inventering och värdering av alla byggnader. I flera fall ansågs det svårt att avgöra om husen tillhörde jordbruket eller arbetarbostäder, men Kristiania ansågs vara tillhöra jordbruket. Stugan var byggd av plank, rödfärgad, och stod på en fot av gråsten. Taket var av tegel. Boningshuset innehöll två rum och kök och stadens inspektörer ansåg att den var i mindre gott skick. Ladugårdsbyggnaden var liksom stugan byggd av plank och var rödmålad. Taket som täckte ladugården var av asfaltspapp och hela byggnaden bedömdes vara i gott skick. På tomten fanns även en källarbyggnad och en vedbod som var byggda av sten och trä.[1]

Kartöverlägg där Kristianias byggnader (i svart) och åkermark är inlagd med hjälp av 1935 års ekonomiska karta. Den största av byggnaderna var en länga med både bostadshus och ladugård. Åkermarken är markerat med gult och de äldre vägarna kring torpet har ritats in.

När staden köpt marken fanns det inte några omedelbara planer på att bebygga området utan utarrenderingen av arbetarbostäder och torp fortsatte. Men efter andra världskriget stod det snart klart att trakten norr om Härlanda tjärn skulle bli en ny stadsdel. Kristianias siste arrendator var åkaren Axel Gunnar Gustavsson som flyttade in i huset 1948 och blev kvar till dess att arrendet löpte ut 1953. Den 26 maj detta år togs rivningsbeslutet, ”Sedan Gustavsson numera erhållit annan bostad, torde byggnaderna, som äro belägna å mark, som skall exploateras för bebyggelse, omedelbart böra avröjas”, skrev drätselkammarens andra avdelning. I de museets handlingar uppges att det hela gick så snabbt att ingen från museet hade möjlighet att fotografera huset före rivningen, utan man konstaterar att huset var borta i september 1953.[2]

Referenser

Otryckta källor

Husförhörslängder, Örgryte socken. AI:13 – AI:31. (Arkiv Digital)

Tryckt källa

Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar (GSH) 1926.

Faktarummet, Göteborgs stadsmuseum

Bilaga A, från Hyresbyrån den 26 maj 1953.

Protokoll, hållet hos Göteborgs stads drätselkammare, å andra avdelningen, den 26 maj 1953.

Karta

Ekonomiska kartan 1935, Rikets allmänna kartverk. (Lantmäteriet)

[1] Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1926. N:o 222, s. 26.

[2] Utdrag ur protokollet, hållet hos Göteborgs stads drätselkammare, å andra avdelningen, den 26 maj 1953. Uppgiften om rivningen finns noterad i efterhand. Se även bil. A, från Hyresbyrån den 26 maj 1953. En kopia av dokumenten förvaras på Göteborgs stadsmuseum, Faktarummet.

Bilden i sidhuvudet visar Kristianias tomt 2022. Foto: Per Hallén.