Delsjöområdet såg våren 1933 ut att kunna förvandlas till ett stort bostadsområde om planen att avveckla vattenverket skulle gå att förverkliga. GP hade den 10 maj en artikel som berättade om denna ”möjlighet” att anlägga bebyggelse av egnahemskaraktär.
”Byggnadsnämnden godkände i går en av stadsingenjörskontoret uppgjord förberedande plan för bebyggelse av Delsjöarnas skogsmarker. Undantag göras för sjöstränderna och området från sjöarna norrut mot Sävedalen, vilka reserveras för naturpark. Detta område utgör ett stycke orörd vildmarksnatur, som genom sin närhet till staden får anses i och för sig synnerligen värdefullt som rekreationspark för stadens befolkning. Dessutom är det svåråtkomligt för bebyggelse på grund av sin avlägsenhet från alla trafikleder.
Vattenledningsverket har ett finger med i spelet, enär det kan bli frågan om att lägga ned reningsverket vid Delsjön och i stället bygga på vid Alelyckan, vilket troligen är förmånligare ur ekonomisk synpunkt än att neutralisera Delsjöbebyggelsen med omfattande reningsanläggningar för Delsjövattnet.
Bebyggelsen anses böra inskränkas till bostäder av egnahemskaraktär. På grund av terrängens beskaffenhet skulle till största delen ifrågakomma fristående hus och endast till mindre del radhus.
Trafiken till det framtida bostadsområdet skulle tillgodoses genom en breddad och rätad Boråsväg med olika trafikslag åtskilda och en från denna väg utgående trafikled norrut mot Lilla Delsjön och vidare österut cirka 1200 meter och därefter återigen norrut i riktning mot Sävedalen. Reservat bör även göras för en förortsbana utmed båda dessa trafikleder, anknytande till den i S:t Sigfridsgatan utdragna spårvägen. Visserligen skulle bussar för en tid och kanske för all framtid räcka till för trafikbehovet, men vid stor boendetäthet är en förortsbana dock ekonomiskt fördelaktigare, och hänsyn bör tagas därtill.
Hur bebyggelsen skall ordnas om reningsverket vid Delsjön bibehålles vill stadsingenjörskontoret inte gå in på utan förutsätter, att reningsverket nedlägges. I så fall synes det i hög grad önskvärt och naturligt betingat av sambandet med den planerade stora naturparken att stränderna upplåtas för badning. Bebyggelsens omfattning blir därför begränsad till de områden, från vilka man kan sammanföra avloppsledningar till gemensamma reningsläggningar, eftersom det naturligtvis inte kan ifrågakomma att utan omsorgsfull rening släppa ut avlopps- och spillvatten från bostadsområdena i sjöarna.” (Ur: Göteborgs-Posten 10 maj 1933)
Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Udden öster om Teknikbacken, Stora Torps tånge. Eventuellt under 1930-talet.
Referens
Göteborgs-Posten
Delsjöområdets historia 