Den 9:e september 1959 fanns det en artikel i tidningen Ny Tid om planerna på en ny golfbana inom Delsjöreservatet. Beredningen för natur- och kulturskydd var kritisk till placeringen medan Skogsnämnden stödde förslaget.
————————————
Det är synnerligen angeläget att Delsjöreservatet bevaras för framtiden som ett strövområde, framhåller beredningen för natur- och kulturskydd i sitt yttrande angående förslaget att anlägga en golfbana i Delsjöområdet. Ju mer staden växer, desto värdefullare blir området, vilket för övrigt har ytterst få motsvarigheter i svenska städer, heter det vidare i utlåtandet.
Den del av reservatet, som skulle användas för golfbanan, borde den promenerande delen av befolkningen ha prioritetsrätt till. Visserligen kan förslagets tillskyndare göras gällande, att golfbaneanläggningen är så utformad att allmänheten mycket väl kan promenera inom området – tees, fairways och greens omfattar uppskattningsvis 25 procent av hela detta område, varinom golfbanan planerats – men utvecklingen torde snart komma att visa att de som tycker om att ströva i skog och mark undviker banområdet, där man riskerar att ”få en golfboll i huvudet”. Inom beredningen råder därför på grund av sistnämnda synpunkter tveksamhet beträffande områdets användning till golfbana.
Om golfbanan, trots den minskning av allmänhetens strövområde som den ändå innebär, skall komma till utförande, vill beredningen för sin del stödja alternativet med placering av administrationsbyggnaden vid Kolerakyrkogården. Vidare skulle beredningen föredraga, att som parkeringsplats i första hand användes den 200 meter öster om Kolerakyrkogården belägna, nu igenfyllda grusgropen och ej planen mellan gamla Boråsvägen och kyrkogården, vilken plan utgöra en mycket vacker utsiktsplats.
* Golfbanan borde helst lagts på annan plats
Beredningen hade helst sett, att golfbanan förlagts till annat område. Skogsnämnden har i sin skrivelse till fastighetskontoret den 9 juli 1959 framhållit, att på grund av ökningen av antalet motorfordon ”får man utgå ifrån att närheten till allmänna kommunikationer ej längre är utslagsgivande för banans orientering”. Med understrykande av sistnämnda synpunkt vill beredningen framhålla, att en golfbana mycket väl kunde ha legat på längre avstånd från stadens bebyggelse. Från fastighetskontorets och skogsnämndens sida har emellertid förklarats, att ingående undersökningar har visat, att den föreslagna platsen för en golfbana är den enda möjliga. Om det verkligen förhåller sig så, att plats ej finnes inom rimlig tid för ytterligare golfbanor inom Göteborg torde i varje fall de under debatten i detta ärende uttalade förhoppningarna om golfen som en folksport vara överdrivna, konstaterar beredningen. Huruvida staden under sådana förhållanden skall lämna ett betydande stöd – avseende bl.a. kapitalkostnaderna – till golfsporten, tillkommer det dock andra att bedöma, tilläggs det i betänkandet. På grund av att snårskogen brett ut sig på det för golfbanan ifrågasatta området skulle en golfbana ej medföra något allvarligt ingrepp på växtligheten, däremot måste konstateras, att planerade arbeten skulle störa djurlivet, anför beredningen vidare.
Referens
Ny Tid, 9 september 1959.
Delsjöområdets historia 