Förslaget att sälja en del av byggnaderna vid Stora Torp och avstycka marken som i dag ägs av Göteborg stad kan alvarligt försvåra ett skydd av området långsiktigt. Syftet med detaljplanen uppges vara ”att bevara den unika kulturmiljön”, man kan fråga sig varför inte redan fattade beslut och utredningar har använts. Hela området ingår redan i ett reservat och i beslutet från 1970 betonas hur viktig denna plats är som entré till Delsjöområdet.
Kartan nedan visar vilket område som detaljplanen med det utlovade skyddet av bebyggelsen skulle omfatta. Det är genast uppenbart att arrendatorsbostaden lämnas utanför liksom den lilla jordkällaren som har lämnats att förfalla. Arrendatorsbostaden lär vara friköpt, men borde ändå på något sätt omfattas i den skyddade miljön. Jordkällaren, varför omfattas den inte av detaljplanen? Kan det vara så att den inte har tillräckligt stort marknadsvärde för att få ett ”skydd”?
Göteborgs stad tjänstemän och politiker borde omedelbart öppna sina egna handlingar och protokoll och läsa vad som beslutades 12 november 1970. Då fastställdes reservatets gränser.
Här följer ett utdrag ur protokollet:
”§ 10. Godkännande av gränserna för Delsjöreservatet samt reservatets framtida disposition (1970 nr 496, 1969 nr 614, 1967 nr 263)
Omröstningen hade utfallit 54 ja mot 20 nej, varför stadsfullmäktige beslutat att bifalla stadskollegiets hemställan oförändrad.
Stadsfullmäktige hade alltså beslutat:
1, att, såvitt avsåg inom staden belägen del av Delsjöreservatet, dels godkänna de i föreliggande utredning föreslagna gränser för reservatet, dels godkänna att de i utredningen framlagda planförslaget – efter de ytterligare överväganden som kunde krävas – lägges till grund för reservatets framtida disposition, varvid de i kommunalrådet Henriksons i ärendet avgivna promemoria framförda synpunkterna skulle beaktas;” (GSH protokoll 12 november 1970)
Gränserna för friluftsreservatet fastställdes alltså 12 november 1970 och Stora Torps ekonomibyggnader ligger på mark som avsatts till reservat. Beslutet anger också att kommunalrådet Henrikssons promemoria skulle beaktas. Under rubriken Stora Torp skriver kommunalrådet följande:
”I utredningen (sid 123) framhålles, att byggnadernas värde och det förhållandet att Stora Torp är en av de lättåtkomligaste entréerna till reservatet motiverar en översyn av planförhållandena kring Stora Torp ur kulturhistorisk synpunkt och reservatssynpunkt. Men inte bara planförhållandena på Stora Torp bör enligt utredningen omprövas utan också bebyggelsens användning. Huvudbyggnaden utnyttjas idag för kontors- och bostadsändamål. Det är knappast troligt att denna användning kommer att bestå och det finns därför anledning att redan nu överväga hur byggnaden i framtiden skall utnyttjas. Av övrig bebyggelse som ur miljösynpunkt har stor betydelse, bör speciell uppmärksamhet ägnas åt den stora U-formiga ekonomibyggnaden. Samtidigt som man prövar även denna byggnads användning bör den omgående bli föremål för en byggnadsteknisk upprustning. Alla nu nämnda förhållande motiverar enligt utredningen, att Stora Torp med parkområde, ekonomibyggnader och entréer göres till föremål för en speciell utredning.” (GSH 1970 nr 496)
Skyddet av området från 1970 räcker långt om företrädare för staden bara insåg att det faktiskt finns ett beslut. Vill man sedan göra mer för området, vilket borde vara en självklarhet med tanke på hur denna entré vanskötts ända sedan staden köpte marken 1942, vore etablerandet av ett kulturreservat rätt väg att gå. Ett sådant reservat måste givetvis omfatta samtliga byggnader och landskapet kring byggnaderna, från Stora Torp hela vägen upp till Delsjön. Där finns fantastiska möjligheter att visa upp en miljö så som den såg ut för omkring 100 år sedan. Inte bara när det gäller ett gammalt jordbruk. Vägen från Stora Torp upp till Delsjön har nämligen varit flitigt använd av stadens invånare, åtminstone sedan 1800-talets mitt, troligen längre. Det skulle kunna bli ett kulturreservat inte bara för att visa ett odlings- och kulturlandskap utan för att visa upp friluftslivets kulturlandskap.
Tänk om det fanns en vilja bland politikerna även i denna generation att inte bara skydda utan också utveckla området. Ett beslut om Stora Torps kulturreservat inför firandet av stadens 400-års jubileum 2023? Men då är det viktigt att inte stycka av de viktiga historiska byggnaderna, det underlättar om staden äger marken inom reservatet.
Referenser
Delsjöreservatet, Konsultbyrån GAKO. Göteborg 1969.
Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1970,
nr 496, protokoll 12 november § 10.
Delsjöområdets historia 