Albert Lilienberg upprättade en generalplan för ny bebyggelse 1922-1923 inom Örgryte socken som då anslöts till staden Göteborg. Hade den blivit verklighet hade Delsjöområdet försvunnit som rekreationsområde. Studeras planen ser man att Lilienberg tänkte sig att dra upp en spårvagnslinje och en trafikled i Delsjöområdet ungefär där Härlanda skogsväg går idag söder om Kålltorpsåsen. Det var givetvis en tanke med detta. Inte bara att skapa en förbindelse åt öster utan även att ”öppna upp” området för exploatering med nya stadsdelar hela vägen bort mot Härlanda tjärn och Delsjöarna. Apslätten är på Lilienbergs plan helt bebyggd med hus och gator.[1]

 

“Ny stadsplan för Apslätten. Byggnadsnämnden godkände I går ny stadsplan för den s.k. Apslätten i Kålltorp. Enigt planen skall området förbli park, men möjlighet beredas för Hasselblads Fotografiska AB att där uppföra ett ultramodernt filmlaboratorium. Föreningen för natur och kultur har visserligen vänt sig mot tanken på bebyggelse här, men såväl DK som byggnadsnämnden har båda varit eniga om att, om byggnaden lägges tillräckligt undanskymd, kommer den icke att verka störande. Dessutom är verksamheten av sådan art att ej heller något störande ljud kan uppstå. För bolaget har det varit av vikt att få en plats där luften är ren.”[2]

Stadsplanen, som fortfarande gäller i dag och finns tillgänglig via Göteborgs stads hemsida, ger följande beskrivning av exploateringsplanerna: ”Förslaget omfattar det höglänta området – den s.k. Apslätten – söder om Virginsgatan och öster om det område vid Delsjövägens östra sidan för vilken stadsplan fastställts den 26 april 1946. Sistnämnda område, som österut avslutas av en parkremsa, omsluter förslagsområdet i norr, söder och väster. Österut begränsas området i stort sett av den befintliga väg, som förenar Virgins- och Olbergsgatornas östra ändpunkter. Området är obebyggt och i huvudsak icke tidigare stadsplanelagt. Staden är ägare till all mark inom området.

Förslaget avser att större delen av området, som rymmer en ur natursynpunkt värdefull terräng, avsättes som park. Denna utgör en fortsättning av den i tidigare stadsplan upptagna parkremsan. I områdets norra del har ett område avsatts för byggnadsändamål, avsett för fotografiskt laboratorium. En sådan anläggning fordrar ett så dammfritt läge som möjligt, och staden har icke kunnat anvisa annat passande område. Byggnadsområdets avstånd från tidigare planerade bostadsbebyggelse underskrider ej i någon del 50 m och har förlagts på den ur natursynpunkt minst värdefulla marken. Då området dessutom har ett undanskymt läge i en däld med omgivande relativt tät vegetation anses anläggningen icke bli nämnvärt störande.

Laboratoriets blivande byggnader avses grupperade kring en mot söder öppen gård. Tillåten byggnadshöjd har fixerats så, att byggnaden skall kunna uppföras i två våningar.”[3]

Något fotografiskt laboratorium blev aldrig uppfört. Istället kom en fotbollsplan att anläggas, men stadsplanen ändrades inte och det skulle komma nya förslag.

Inför sommaren 1984 ville stadens företrädare utvidga antalet campingplatser. Ett av förslagen var att förvandla Apslätten till camping, men det fick inte något stöd. ”Fritidsförvaltningens förslag om ca 150 campingplatser på Apslätten i västra Delsjöområdet har avvisats av politikerna.”[4]

Svenska scoutförbundet lämnade under början av 1990-talet in en förfrågan om att få bygga en scoutgård på Apslätten, men förslaget avvisades. ”Det blir ingen scoutgård på Apslätten. SDN Härlanda har avslagit Svenska scoutförbundets förfrågan om att bebygga Apslätten. Scoutförbundet hade tänkt sig att bygga en gård för sin verksamhet där. Men trots avslaget är inte dörren helt stängd för scouterna. Förvaltningen kan tänka sig en scoutgård i Härlanda – men då får det vara på någon annan plats. Apslätten behövs för fritidsaktiviteter.”[5]

Scouterna fick en alternativ plats för en scoutgård, en bollplan norr om parkeringen vid Härlanda tjärn.[6] Inte heller det alternativet blev verklighet, istället uppförs i vår tid en stor skola på den platsen.

Stadsplanen från 1947 gäller alltså fortfarande och det är förvånande att det inte sökts bygglov för platsen! Sedan skyddet för Delsjöområdet enligt beslut från år 1970, som gäller även Apslätten, inte visade sig ha något värde vid Härlanda tjärn, kan denna del av Apslätten mycket väl bli nästa bit av Delsjöområdet som försvinner.

Referenser

Internet

Göteborgs stad, Stadsbyggnadskontoret, gällande stadsplaner.

Tidningar

Arbetartidningen.

Göteborgs-Posten

Litteratur

Bjur, Hans, Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930, Första upplagan, Balkong, Stockholm, 2018.

Noter

[1] Bjur 2018, s. 234.

[2] Arbetartidningen 21 maj 1947.

[3] Stadsplan II-2655 (1480K-II-2655)

[4] : Göteborgs-Posten 9 februari 1984.

[5] Göteborgs-Posten 10 januari 1992.

[6] Göteborgs-Posten 10 juni 1992.