De försvunna holmarna i Delsjön

Stora Torps ägare beställde en karta över gården med dess utmarker för att visa upp den för tinget 1815 och få ett godkännande på att markerna tillhörde gården. Det är en detaljerad karta som är en rik historisk källa för den med intresse av Delsjöområdet och dess historia. Kartan finns i flera olika versioner, en förvaras i Göteborgs stadsbyggnadskontors arkiv och en i Lantmäterimyndigheternas arkiv och en i Lantmäteristyrelsens arkiv.

1, Wilhelmsholmen, 2, Clasholmen, 3, Månsholmen. Källa: 14-ÖRG-51, karta år 1815.

Kartan från 1815 visar tre holmar i Stora Delsjön, som alla idag ligger under vattenytan. Det var Månsholmen, Clasholmen och Wilhelmsholmen. Det finns inte någon förklaring till namnen på holmarna. De är uppenbarligen namngivna efter personer men det är okänt vilka dessa män var.[1] Några decennier senare i samband med det laga skiftet av utmarken användes inte längre namnen på holmarna, de benämns där endast som bergöar.[2] Samtliga försvann under vattenytan när det nya vattenverket med tillhörande dammanläggning uppfördes 1869-70.[3] Under arbetet med den nya dammen måste mycket ha sett annorlunda ut vid Delsjön. Inledningsvis revs den kvarndamm som uppförts 1777[4] och då sänktes sjöarnas yta med drygt 2,5 meter. Den nya dammen höjde sedan ytan på Stora Delsjön med omkring tre meter.[5] Den damm som finns på platsen idag är ytterligare något högre.

Wilhelmsholmen. Foto. Per Hallén 2020.

Vid Stora Torps tånges sydspets markeras på kartan från 1815 Wilhelmsholmen. Det går att se lite av konturerna även från stranden, men givetvis blir det mer överskådligt från luften. Holmen var före 1777 en del av Stora Torps tånge. Det var först när den första fördämningen kom till vid Delsjön som holmen bildades. Därmed måste Wilhelm, vem han än var, förärats med sitt namn på en holme någon gång mellan 1777 och 1815.

Månsholmen. Foto: Per Hallén 2020.

Månsholmen är den av holmarna som i dag är lättast att se från land eftersom det byggts upp ett enklare ”sjömärke” på toppen av holmen (se bilden i sidhuvudet). Det är tänkbart att markeringen kommit till så att kanotisterna från den närbelägna kanotuthyrningen inte skall behöva gå på grund. Liksom Wilhelmsholmen var Månsholmen inte en holme före kvarndammens uppförande 1777 och namnet på holmen måste härröra från någon person som har haft en koppling till platsen 1777-1815. På holmen har det påträffats flinta vilket visar att människan använde platsen. I fornminnesregistret räknas platsen som boplats (se länk till fornsök) 1939 skall det enligt inventeringen ha hittats en trindyxa, 6 spån, 6 skärvor och 3 kärnor. I samband med 1968 års inventering hittades 2 avslag, 8 flintor, 2 knackstenar, 1 kärna, 1 kärnfragment, 2 kvarts.

Clasholmen. Foto: Per Hallén 2020.

Längre ut i Stora Delsjön döljer sig Clasholmen, det är mer sällan att holmen visar sig ovan vattenytan, krävs att mycket av vattnet i sjön tappas ur för att toppen av skall synas. I försöken att fotografera holmarna under sommaren var det Clasholmen som var svårast att hitta. Det krävdes en del sökande och ingående inspektion av strandkonturerna för att kunna få en ungefärlig position och slutligen stilla vatten med lagom med solljus för att få ett foto av holmen som döljer sig en bit ned under ytan. Till skillnad från Wilhelms- och Månsholmarna var Clasholmen en holme, eller vi kanske skall säga en ö, före 1777. Den var innan Delsjöns yta reglerades betydligt större än den holme som visas på 1815 års karta.

 

Referenser

Otryckt källa
Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg

Skattläggningsprotokoll, Sävedals häradsrättsarkiv, 3 juni 1777, GLA.

Tidningar

Göteborgs Annonsblad (GA)

Tryckt källa

Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar (GSH)

Internet

Riksantikvarieämbetet. https://www.raa.se/ (Hämtat: 2020-07-25)

Kartor

Lantmäterimyndigheternas arkiv
Göteborgs- och bohuslän, Örgryte, 14-ÖRG-51, Karta år 1815.
Göteborgs- och bohuslän, Örgryte, 14-ÖRG-85, Laga skifte år 1855.

Lantmäteristyrelsens arkiv
Örgryte socken Torp nr 1-2, avmätning år 1815.

Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, historiska kartor.

Litteratur

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar (1925). Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg.

Noter

[1] 14-ÖRG-51, karta 1815 samt Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2 Ortnamnen på Göteborgs stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar 1925, s. 142, 144.

[2] 14-ÖRG-85, Laga skifte år 1855.

[3] GA. 1870-05-21, ”Dammbyggnaden vid Delsjön är fullbordad”.

[4] Skattläggningsprotokoll, Sävedals häradsrättsarkiv, 3 juni 1777, GLA.

[5] GSH 1867 N:o 17, GSH 1872 N:o 13.


Bilden i sidhuvudet visar röset eller sjömärket på Månsholmen. Foto: Per Hallén 2020.

%d bloggare gillar detta: