Hösten 1927 var Skogssällskapet, som förvaltade bland annat Delsjöområdet, i färd med att färdigställa en skogsväg som skulle förbinda Kärralund med Partillevägen. Men vägen var inte enbart avsedd att vara ett promenadstråk, den skulle utgöra ett första steg inför ett framtida bebyggande av området vid Härlanda tjärn.

I GT den 6 december fanns följande artikeltext.

”Någon gång i våras började Skogssällskapet i Göteborg gå till anfall mot den obändiga terrängen ute vid Härlandatjärnen. Målet var att skapa en trafikled, som förband Kärralund med Partillevägen. Detta arbete låg ganska nära till hands, då man redan hade en god del att bygga på i och med det stora arbete som Skogssällskapet tidigare utfört genom att draga en väg från Kärralund mot Delsjön. Denna väg fick tjäna som utgångspunkt till den nyaste trafikleden. Vid trakten av Härlandatjärnen började man sålunda utlägga en ny väggren i riktning mot Partillehållet.

Det är den nya vägsträckan från Härlandatjärnen till Intagan, som för dagen har sitt särskilda intresse för göteborgaren. Enligt vad G.T. inhämtat av jägmästare Laurell är denna väganläggning, som tillkommit genom nödhjälpsarbete, i stort sett fullbordad. Det återstår endast att forsla fram tillräckligt med grus som vid lämplig väderlek skall läggas ut på vägen. Till våren blir denna öppnad för trafik, och den friluftsälskande göteborgaren har fått ett nytt och vackert promenadstråk för sina strövtåg i skog och mark.

Den, som känner till obygden vid Härlandatjärnen, förstår nog, att det inte varit något lätt arbete att draga fram väg genom sumpmarkerna och bergknaltarna och den till största delen starkt kupiga terrängen därute. De tre kilometer, som arbetet rör sig om, ha varit besvärliga nog. Det har gällt att med spett och spade, steg för steg, bana sig fram genom ödemarken. Ibland har det varit att spränga undan sten, som blockerat vägen. Ibland har man fått torrlägga träsk och inrikta sig på att av nästan bottenlös mark skapa ett fast vägunderlag. Särskilt vid Härlandatjärnen har man fått lägga ned mycket arbete på bottenlagret, då vägen på en kortare sträcka går fram över en torrlagd del av tjärnen. På sina ställen har det dessutom grävts ett kanalsystem av diken, som mynnar ut i Härlandatjärnen. Detta dräneringssystem är inte endast nyttigt för vägen. Det har även gjort gott för växtbeståndet av björk och alskog, som på detta sätt fått en lämpligare jordmån.

Skogssällskapets senaste vägbygge gör det lättare för göteborgaren att komma i kontakt med de skönhetsvärden som finns i naturen kring Härlandatjärnen. Från huvudvägen leder en idyllisk promenadväg till en mindre sjö, Svarttjärnen. De anläggningar, som funnits där, tyda på, att tjärnen en gång varit något slags fiskdamm. Som sådan har den naturligtvis inte något intresse längre. Men den bjuder på många vackra utsiktspunkter. Naturen omkring den är ganska säregen. Tjärnen är omgiven av höga bergåsar med ungskog av tall och björk.

Den praktiska nyttan av vägen är naturligtvis även att beakta. När staden i en inte alltför avlägsen framtid breder ut sig åt det hållet, underlättas bebyggelsen av en ordentlig väg. Man har även beräknat, att den skall användas till framforsling av trävirke, då ungskogen om några år vuxit upp, så att man kan börja tänka på avverkning.” (Ur: G.T. 6 december 1926)

Bilderna i dagens söndagsläsning är hämtade ur G.T. 6 december 1926. Sidhuvudsbilden visar den nya vägen vid Härlandatjärnen.

Referens

Göteborgs Tidningen (G.T.)