Kaffe i pappersmugg – NEJ, var rubriken när GT den 21 januari 1966 skrev om Hälsovårdsnämndens krav på Pelle och hans stuga i Delsjökärr.

”– Kaffe i pappersmugg – aldrig i livet! Då stänger jag hellre!, säger Pelle Bertilsson, ägare till ett av göteborgarnas käraste utflyktsmål, ”Bertilssons stuga” vid Delsjön.

Anledningen till hans stängningshot är att hälsovårdsnämnden åter kastat sina kritiska blickar på hans stuga. Häromdagen fick Pelle (han är Pelle för alla sina gäster) ett papper från Göteborgs stads hälsovårdsnämnd med en rad förelägganden och förbud. Bland förbuden finns ett som innebär att han inte får servera drycker i annat än ”servis av engångstyp”, alltså inte i kopp eller glas.

”Bertilssons stuga” saknar elektricitet. Köksutrymmena är trånga och opraktiska, det erkänner Pelle gärna.

– Men ohygieniskt, det är det absolut inte! Det beror ju på personalen. Är det skitfärdigt folk i köket, så är det och då blir det inte bättre om man har aldrig så mycket varmt vatten och aldrig så många tvättställ. Men alla som hjälper mig är renliga och ordentliga.

Atmosfär

Det där med elljus i stugan, det har Pelle inget större intresse av, det blir mer atmosfär med brasa och stearinljus. Men han kämpar ändå och har kämpat länge för att få elektricitet till stugan: han vill ha det för att kunna rusta upp köksregionerna, göra det modernt, praktiskt och hygieniskt. Men innan han får elektricitet gör han ingenting utom lägger in rostfri diskbänk eftersom den gamla är utsliten. Och gör lite nödvändiga målningsarbeten.

Idiotiskt

– Kostnaden att dra fram elektricitet hit är en bagatell. Göteborgs stads skogsnämnd anser att det skulle vara estetiskt störande för området. Det är ju för idiotiskt! Fick jag elektricitet skulle de som hjälper mig slippa slita ut sig. Och så skulle man kunna ordna diskret belysning häromkring så att skidåkarna kunde åka längre.

Pelle Bertilsson, (73 fyllda, gymnastikdirektör och kapten i reserven) tänker inte överklaga Hälsovårdsnämndens beslut.

– Det ska göras hos länsstyrelsen och jag tycker synd om Per Nyström säger han.

Förening

Den verkliga anledningen till att han inte bryr sig om något överklagande är emellertid en annan: han har nämligen med jurists hjälp, kommit fram till att om han ordnar någon form av förening så kan han minska Hälsovårdsnämndens insyn.

– Jag tänker mig att jag då tar en symbolisk summa, en 5-örign eller så i medlemsavgift. En förening måste ju ha en styrelse och då blir det styrelsen dom får attackera, vilket är en fördel säger Pelle.

Pelle Bertilsson gillar inte att hälsovårdsnämnden kallar hans stuga för ”kaférörelse” i sina papper.

Inget kafé

– Det är inget kafé – det är en institution säger han. Och de många tusen gäster och vänner till honom, som besöker stugan – bara i söndags var där ett par tusen under dagen – anser detsamma. Förra gången hälsovårdsnämnden klagade på stugan, stod en hel armé upp till den lille kaptenens försvar – och lika många vänner av inrökta, bjälkförsedda tak, träbord och trivsam atmosfär kommer säkert att göra det även denna gång.

Många instämmer säkert med den lilla fransyskan Michel, som ibland hjälper Pelle i köket och som sa till oss:

– Detta är det enda ställe i närheten där man kan hitta den där fina atmosfären och gemenskapen som finns i sydliga länder. Blir här lika sterilt som på alla andra svenska ställen, så vill ja aldrig mer sätta min fot här.

Ulla Wallin

Jan Rietz (foto)” (Ur: GT 21 januari 1966, gäller även bilden i sidhuvudet)

 

Referens

Göteborgs Tidningen (GT)