Vinterlif på Delsjön

December månad 1902 var kallare än vad det brukar vara i Göteborg. SMHI:s historiska temperaturserier visar att medeltemperaturen under månaden var -1,1. Året hade nog upplevts som något märkligt med tanke på att januari hade varit mild med plus 2,8 grader, februari däremot var kall.[1] Redan under början av december gick det att åka skridskor på Delsjöarna och en av landets äldsta skridskoklubbar[2], Göteborgs skridskoklubb”, åkte på utflykt. En reporter från Göteborgs-Posten följde med och gav följande livfulla skildring.

”Göteborgs skridskoklubb hade tur med sin till i går middags beramade utfärd till Delsjön både hvad anslutning, väder och vind beträffar.

Solen sken i sin fagraste vinterglans och höll moderlig tillsyn öfver frosten, så att den ystre skälmen ej nöp för hårdhändt i damernas kinder. En laber nordvästlig bris susade fram genom furornas kronor och hade kraft nog att fylla isjakternas svällande segel och skjuta fram skridskoseglarna.

Samlingen till utflykten hade skett kl. 1 e. m.

Utanför Ridhuset. Ett halft hundrade unga vinteridrottsentusiaster, damer och herrar, hade stämt möte. Hyrvärksbolaget hade kört fram med tre rymliga char-à-banc’er, och privata ekipager stodo i fil efter Engelbrektsgatan. Så steg man upp i vagnarna och i raskt traf bar det af förbi Örgryte vägens trefna villor och Örgryte gamla, fridfulla tempel. Vid församlingens nya kyrka vek cortègen af till höger och snart var man inne på Stora Torps ägor. Längs en slingrande gångstig, som för tvärs igenom en vacker furudunge med solbelysta, rimfrostglittrande bärgbällar, leder vägen fram till den isbelagda Delsjön.

Skridskoåkare på Delsjön. Foto taget från Teknikbacken, troligen taget i mars 1902. Samma plats som där utflyktsdeltagarna i dagens berättelse stannade med sina vagnar för att gå ned till sjön. Bilden är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

Här bröstar man af. I hast framtagas skridskor och inslagna segel. Det töfvar ej länge förr än det muntra sällskapet har stålsko på foten och med ”långa skär” löper ut på den genompräktiga glanskisen. Långt ute på den lilla täcka insjön synes redan en skridskoseglare för fulla muggar länsa undan för förlig vind och borta i en vik rigga några herrar sina isjakter.

Från backkrönet, där vagnarna hålla, ter sig den lifliga taflan som ett leende panorama i trolsk belysning och den vackraste infattning. Solstrålarna leka i de höga furornas toppar på sjöns södra strand, sprida sig öfver den vida isbanan och komma de trädbevuxna holmarna, som här och hvar spärra vägen för skridskogångarna, att återspeglas i det genomskinliga istäcket. Detta är så kristallklart — vi ha ju ännu barvinter — att man på afstånd nästan betviflar dess existens. Denna sensation vinner ytterligare näring, när man plötsligt ser en farkost med stora segel i svindlande fart rutscha fram så att isflingorna yra kring den och ett, tu, tre göra en blixtsnabb vändning, som om den voro en prisbelönt fenkölsbåt.

Det är en af de moderna isjakterna, som nu fått vind i seglen. Snart äro do andra jakterna äfven i rörelse. Trots sin oerhörda hastighet ha de ändock understundom all möda att hinna om de flinka skridskoseglarna.

Troligen är bilden från samma tillfälle, alltså mars 1902, som bilden ovan. Bilden är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

Vid 3-tidcn känna sig deltagarna i utflykten tillräckligt väderbitna och anträda återfärden.

Det glada sorlet under hemfärden tydde uppenbart på allmän tillfredsställelse med utflykten. Säkerligen behöfra ej häller deltagarna ängslas öfver att denna blir den första och enda. Marken klär sig väl snart i vacker snöskrud, och då arrangerar tvifvelsutan skridskoklubben slädparti till någon af våra andra insjöar i närheten.

Guillaume.” (Ur: Göteborgs-Posten 10 december 1902)

 

 

 

Referenser

Historisk statistik för Sverige. [Elektronisk resurs] = Historical Statistics of Sweden. D. 2 Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955 D. 2 Climate, land surveying, agriculture, forestry, fisheries -1955 (1959). Historisk statistik för Sverige. [Elektronisk resurs] = Historical Statistics of Sweden. D. 2 Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955 D. 2 Climate, land surveying, agriculture, forestry, fisheries -1955. Örebro ;

Jerneryd, R. (1981). Hur idrotten kom till stan : Göteborgs idrottshistoria 1800-1950 (Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 15). Göteborg.

Lagerberg, Carl, Göteborg i äldre och nyare tid: bilder, saml. och beskrifna, Göteborg, 1901-1902

Noter

[1] Historisk statistik för Sverige. [Elektronisk resurs] = Historical Statistics of Sweden. D. 2 Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955 D. 2 Climate, land surveying, agriculture, forestry, fisheries -1955 1959.

[2] Jerneryd 1981, s. 54.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: