Kvarnfallet i Oxled och Strängsmossens damm

”I Oxled minner namnet Kvarnfallet om en kvarn, som en gång funnits vid de gamla betesmarkerna i södra Sävedalen”, det kan man läsa i hembygdsboken ”Den kluvna hällen”.[1] Några sidor längre fram i samma bok berättas om hur hästar ännu på 1920-talet betade i den inhägnad som kallades Oxled som sträckte sig från nuvarande Vallhamra idrottsplats bort mot Soldatängen där Hultets soldattorp låg. Genom området rann Hultbäcken som gav kraft till en liten kvarn vid Kvarnfallet i närheten av nuvarande Oxledsskolan.[2], Moderna ingrepp i landskapet, bland annat har bäcken lagts i kulvert långa sträckor, har gjort det svårt att hitta de äldre spåren i landskapet.

Kvarnfallet våren 2019. Foto: Per Hallén

Idag ligger bäcken till stor del i en kulvert. Foto: Per Hallén 2019

På de skifteskartor som upprättades över först utmarken 1849[3] och därefter över Ugglums by 1860[4] finns vid en första anblick inte några spår av någon kvarn vid bäcken.

Laga skifte av utmarken 1849. Den möjliga kvarndammen ser du om du följer med blicken från ”7” åt höger till den blå linjen som markerar bäcken. Där den svarta linjen möter den blå finns en svag markering som kan vara dammen.

Men när kartorna studerats närmare finns det en antydan till en mindre damm i bäcken men mindre än den nuvarande nära Oxledsskolan. Denna damm finns även med på den ekonomiska kartan från 1935.

Ekonomiska kartan 1935

I akten till skifteskartan över utmarken 1849 betecknas området som ”betesmark”, varken kvarn eller damm omnämns.[5] Inte heller på kartan från laga skiftet av Ugglums by 1860 ges någon information om en kvarn.[6] Vid skiftet delades området vid Kvarnfallet mellan 1/6 mantal Högen, ägd av Börje Carlsson och 3/32 mantal Kullegården, ägd av Anders Olsson. Enligt beskrivningen till kartan är området ”bäckedalar” men någon kvarn omnämns inte. Inte heller protokollen som upprättades i samband med de båda kartorna omnämner kvarnar i trakten. Även ett antal senare kartor över Högen och Kullegården har undersökts men inte heller där har några spår av kvarnen kunnat hittas.[7] Men ute i landskapet har det visat sig finnas oväntade spår.

Våren 2018 höll jag i en guidad vandring för Svenska Turistföreningens lokalavdelning Lerum-Partille och kom då att samtala med Anders Boström vars barn för ett antal år sedan hittat stora stenar som visade sig vara resterna av en fördämning. Vi träffades åter några dagar efter vandringen för att se på lämningarna samt andra spår i landskapet, som vi skall återkomma till vid ett senare tillfälle.

Fördämningen vid Strängsmossen. Foto: Per Hallén 2019

Strängsmossen. Foto: Per Hallén 2019

Fördämningen som hittats var byggd för att skapa en ganska stor damm som omfattade stora delar av Strängsmossen. Djupet kan inte ha varit speciellt stort men den omfattade en stor areal och gav förmodligen en tillräcklig reservoar för att ge kraft åt en enklare kvarn, troligen med liggande vattenhjul, en så kallad skvaltkvarn. Även om dessa anses ha minskat i betydelse i landet efter 1850[8] är det svårt att tänka sig att denna bäck kunnat ge tillräckligt med kraft för att driva en större hjulkvarn.

Skvaltkvarnar var oftast små. På bilden visas Eskilgårds skvaltkvarn i Halland, Foto: Digitalt museum.

Nedan har ett kartöverlägg lagts över open street map för att visa bäckens gamla sträckning och den lilla möjliga kvarndammen vid det som idag kallas Kvarnfallet samt hur fördämningen vid Strängsmossen skulle ha påverkat landskapet. Dessutom har två möjliga platser för kvarnar markerats med röda cirklar, ingen av dessa har kunnat beläggas i historiska källor utan indikerar bara var det kan ha varit lämpligt att bygga dessa kvarnar.

Kartöverlägg: Per Hallén 2019.

Käll- och litteraturförteckning

Källor

Lantmäteriet

Rikets allmänna kartverks arkiv

Ekonomiska kartan, 1935, Partille NV

Lantmäterimyndighetens arkiv
14-PAR-59, Laga skifte år 1849.
14-PAR-82, Laga skifte år 1860.

14-PAR-93, Hemmansklyvning år 1863, Ugglum Kullegård

14-PAR-155, Hemmansklyvning  år 1893, Ugglum högen.
14-PAR-173, Hemmansklyvning, Laga skifte år 1899 för Ugglum högen.

Litteratur

Bringéus, N.-A. (1979). Arbete och redskap : materiell folkkultur på svensk landsbygd före industrialismen. Lund.

Rådström, L., Strömberg, L., Andersson, B., Fröding, H., and Hellgren, Å. (1988). Den kluvna hällen : Partille och dess människor under 1900-talet. Partille :

Noter

[1] Rådström et al. 1988, s. 33-34.

[2] Rådström et al. 1988, s. 43.

[3] 14-PAR-59, år 1849.

[4] 14-PAR-82, år 1860.

[5] 14-PAR-59, år 1849.

[6] 14-PAR-82, år 1860.

[7] 14-PAR-93, 14-PAR-155, 14-PAR-173.

[8] Bringéus 1979, s. 110-11-

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: