Idag (31/3) har Göteborgs-Posten en längre artikel om Brudaremossen ”Historisk miljösynd ger framtida huvudvärk” som handlar om tippens miljö historia, något som är välkänt för alla som regelbundet läser här på Delsjöområdets historia. Artikelns ingress avslutas med meningen ”Nu finns det dessutom planer på att att kanske lägga mer massor här. Kan det som blir över från stadens stora byggen ge Brudarebacken bättre branter?”
Det har föreslagits, enligt GP, att lera från Västlänken och andra byggprojekt skulle kunna läggas på Brudaremossen, dels för att få ett ytterligare lager som skydd mot lakvatten, dels för att Göteborgs Skidklubb vill få till ytterligare några fallmeter i backen. Men att lägga på ett nytt lager lera och jord på Brudarebacken är inte enkelt. Sluttningarna är på flera sidor ganska branta och det är svårt att få jord och lera att ligga kvar, framförallt om det läggs en duk i botten vilket behövs för att helt hindra regnvatten från att rinna in i sopberget. För att få denna lösning att fungera behöver hela den konstgjorda kullen behöva förändras så att sluttningarna blev mindre branta. Den ökande tyngden av nya massor ovanpå soptippen är givetvis också ett problem då innandömet i sopberget sakta bryts ned och minskar i volym.
Göteborgs Skidklubb har inlett samtal med Skanska om att kunna använda schaktmassor från byggen på idrottsanläggningar, inte bara Brudaremossen. Klubben skulle gärna se en brantare skidbacke i framtiden och har även planer på nya spår för längd- och rullskidor, men dessa är ännu i sin linda enligt ordföranden Martin Männer uttalande i GP.
Slutsatsen utifrån artikeln är ändock att det är ganska osannolikt att det skulle läggas några större mängder lera från Västlänken eller några andra byggprojekt på Brudaremossen.
Delsjöområdets historia 