Älvsborgs slott och Delsjöarna

Ute vid älvmynningen byggdes slottet Älvsborg, troligen vid 1300-talets mitt. Det var då inte något stort stenslott utan byggnader uppförda i trä omgivna av vallar av jord och torv. Slottets låg på en klippa som var omkring 18 meter hög vilket gjorde att det ändå var ett mycket starkt fäste. Kring varje slott fanns alltid ett område som försörjde anläggningen, ibland kallat slotts län. Även kring Älvsborg fanns ett län, det hade över tid olika utbredning och inkluderade periodvis stora delar av nuvarande Västsverige. (Fritz 1992; Berg 1902) Om Delsjöarna ingick i slottets ägor under medeltiden är okänt.

Nordiska sjuårskriget 1563-70 förstörde slottet och mycket av den kringliggande bebyggelsen. Tusentals soldater behövde mat och den togs oftast från kringliggande gårdar. Det var en hemsk tid för civilbefolkningen och det skedde en systematisk förstörelse av hus och gårdar för att förhindra att fienden skulle kunna få föda. Svenska och danska arméer var båda skuld till förödelsen då kriget böljande fram och tillbaka över området. (Berg 1902)

När freden slöts mellan Sverige och Danmark var det danska trupper som behärskade älvmynningen och även Delsjöområdet. De kunde utkräva en lösensumma och först när den var betald 1570 återvände svenska trupper till området. Men stora delar av civilbefolkningen hade stannat kvar eller återvände redan tidigare för att inleda den mödosamma återuppbyggnaden. När den svenska kronan inledde återuppbyggnaden av Älvsborg och dessutom av anläggningen på Gullberg behövdes mycket arbetskraft och denna statliga satsning hjälpte till att bygga upp den krigsskadade ekonomin. (Landskapshandlingarna, se även Hallén 2007)

Återuppbyggnaden innebar även att slottet byggdes ut till en fästning och det krävde att resurser fördes till Älvsborg från hela Västsverige och Vänerområdet. Men även i närområdet utnyttjades de resurser som fanns. Det byggdes ett stort tegelbruk, vattenfallen i Mölndal användes till att driva sågverk  och alla tänkbara yrkesgrupper rekryterades. Det behövdes timmermän, stenhuggare, bryggare, slaktare, bagare med flera. I slottets hamn låg ett antal fiskefartyg som försåg byggnadsarbetare och garnisonen med fisk. Fartygen fyllde 1577 99 tunnor med saltad sill och 18 med färs fisk. I Jonsered fångades lax, räkenskaperna visar att det där fångades 86 tunnor lax 1577. Delsjöarna lades under slottet 1604 och omedelbart inleddes fiske med krok och andra fångstredskap, någon båt nämns inte i samband med fisket i Delsjöarna. Det första året fångades 19 tunnor fisk och en tunna kräftor. Detta verkar ha varit en normalfångst då det följande år redovisas 19-20 tunnor fisk. (Landskapshandlingarna, 1604-1607) Fisket i Delsjöarna kunde alltså inte mäta sig med mängden lax i Jonsered eller med skärgårdsfisket men det var inte obetydligt och lämnade ett viktigt bidrag till slottets försörjning.

Metkrok av ben, hoplimmad har varit helt av. Runt ev ögla finns tråd omvirad. 7,5 cm hög 3,2 bred cm.  Bild hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

Under början av juni månad 1611 hade Kalmarkriget inletts och danska trupper var åter i rörelse. Omkring tusen danska musketerare och ryttare under befäl av hertig Ernst, Knut Brahe samt Ulrik Sandberg hade ryckt fram genom norr Halland och vidare upp mot Askim och Frölunda där de slog läger. Deras mål var staden Nya Lödöse och för att komma dit utan att behöva marschera nära Älvsborgs slott gick deras färd mot Lackarebäck och sedan vidare rakt norrut genom Delsjöområdet. (Berg 1902)

All denna aktivitet i Delsjöområdet under inledningen av 1600-talet är intressant, inte minst med tanke på det myntfynd som gjordes i sluttningen vid Delsjöbadet. Området var inte folktomt utan i hög grad använt och människor har lämnat spår efter sig både synliga och de som ligger dolda i jorden.


Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Elfsborg på 1600-talet.


Referenser

Arkiv

Landsarkivet i Göteborg
Landskapshandlingar (KA) Västergötland (mikrofilm)

Litteratur

Berg, Wilhelm. 1902. Elfsborgs slott 1 Slottets historia.

Fritz, Birgitta. 1992. Hus, land och län : förvaltningen i Sverige 1250-1434. 1. Stockholm studies in history, 0491-0842 ; 16. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Hallén, Per. 2007. ”Nordiska sjuårskriget och dess följder”. I Majornas historia : krig och oxar, sill och socker : nedslag i uthamnen Majornas historia fram till 1920. Göteborg: Landsarkivet.