Kallebäcks Nordgård 1789

I tidningen Götheborgska Nyheter kunde läsarna den 13 juni 1789 läsa att Nordgården i Kallebäck bjöds ut till försäljning. Det var löjtnanten Johan Adam Carlberg som var ägare till både Nordgården och Mellangården sedan 1781. Han var stadsingenjör och son till översten Bengt Wilhelm Carlberg som bland annat ägde Kärralunds gård. (Wilhelmson) I kungörelsen om försäljningen framhölls den rika skörden av hö som gårdens ägor kunde ge, det tycks ha varit viktigare än skörden av spannmål. Kanske kan det tyckas märkligt, men förklaringen ligger i att hö var eftertraktat som foder till djuren som behövdes för stadens många dragdjur och andra kreatur. Spannmål var inte lika viktigt att producera vid denna tid då stora mängder kom som returvaror från de nordtyska områdena och Baltikum, dit mycket av exporten av salt sill gick under sillperiodens dagar. (Andersson s. 228)

Säljaren, Löjtnant Carlberg, verkade inte helt säker på att få gården såld. Det anges flera alternativ till att sälja gården som helhet, den skulle också kunna delas upp och arrenderas ut till flera personer. Kungörelsen innehöll en ganska omfattande beskrivning av gården och dess marker. Bland annat sägs att många av byggnaderna är nyuppförda för 8 år sedan då de gamla var fallfärdiga.

”Som Lieutnant Carlberg ämnar i slutet af sommaren skilja sig wid orten, så utbjudes dess fasta egendom til salu, Kallebäck Norrgården kallad, bestående af et helt hemman förmedladt till hälften, purt Frälse, ¼ mil ifrån Götheborg nära wid stora landswägen, med tämel. stora inegor, som gifwa ansenligt hö, men ännu mycket större utegor, inhägnade med stengärdesgård, som i flera lyckor och intagor wisar sig, och, i anseende til dess uppodling af åker, gifwer wacker afkastning af flere sorter spannemål, utom halmfodret. Likaledes är en stor utmark närmast intil den med stengärdesgård instängda och uppodlade Frälselyckan, höga eller Ringshåla kallad, som ännu icke medhunnits upodla, utom dess blef utaf en god utmark, efter begäran den 24 Oct. 1787 utsynt et stort stycke land af utmarken, som igenom loflige Häradsrättens resolution wann laga kraft under den 14 Junii 1788. Således då en landtmätare blifwer anmodad att hela denna landsträcka af utmarken emillan åboerne af Kallebäcks by tillfaller en tredjedel deraf till Kallebäcks Frälsegård.

En större och en mindre lycka med sten inhägnade äro i år uppsådde, och twänne torpare göra dagswerken. Utom alt detta finnes en stor och wacker trädgård med många frugtbärande träd och buskar, indelt i regulare qvarter. Likaledes en stor manbygnad af många wäl inredda och tapetserade rum, jämte en stor apart instängd och comode inrättade ladugård, som jämte manhusen för 8 år sedan i det närmaste blef å nyo upbygd, då mycket litet af den förfallna byggningen kunnat bibehållas. Den, som har lust att tilhandla sig denna wackra egendom, kan den samma med ögonen bättre bese, än här beskrifwes.

Betalningswilkoren låfwas ganska billiga, och en del af köpesumman kan innestå emot säkerhet, om så åstundas. Tillträdet kan ske om Michaelis eller nästa höst, alt som man bäst öfwerenskommer. Ifall ingen köpare till egendomen snarligen skulle anmäla sig, wore man nögd, att den samma förarrendera och dela uti twänne delar, på följande sätt, nämligen: 1:a alla man- och uthusen jämte den stora widlyftiga trädgården, inhägnaden på östra sidan samt et åker- och ett ängsstycke på södra sidan. 2:a All åker och äng som tillhör gården med de af stengärdesgård inhägnade lyckor och intagor.

Skulle nu så hända, at ingen arrendator infinner sig til alt gårdsbruket, wore man nögd det samma sjelf behålla, i hänseende til det hö derpå wanligen faller, besynnerligen då wäl upgödda åkern läggas till äng.”

Gården såldes till Carlbergs måg färgaren Fredrig Signeul, som knappt hann tillträda som ägare innan han avled och gården övergick då till änkan Johanna Dorothea. (Wilhelmsson)

Nordgården 1920, men detta är inte samma byggnad som den omnämnda i samband med försäljningen 1789. Foto: Göteborgs stadsmuseum, Carlotta.

Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Kallebäcks Nordgård 1955, strax före rivningen. Detta var dock inte samma byggnad som den beskrivna i kungörelsen 1789.

Tidning

Götheborgska Nyheter

Litteratur

Andersson, B., Göteborgs historia: näringsliv och samhällsutveckling. 1, Från fästningsstad till handelsstad 1619-1820. Stockholm 1996.

Wilhelmsson, SA. Örgrytegårdarna samt några göteborgslanderier. Inbundna stenciler vid Göteborgs universitetsbibliotek. Artikeln om Kallebäcksgårdarna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: