Uppförandet av vattenverksdammen vid Stora Delsjön

Med anledning av gårdagens nyhet att dammbyggnaden vid Stora Delsjön skall repareras finns det anledning att blicka tillbaka på Sjölyckans historia och tiden då vattenverket kom till. Det hade sedan 1850-talet diskuterats varifrån Göteborg skulle hämta sitt dricksvatten. Beslutet om att använda Delsjöarna som vattentäkt kom i Stadsfullmäktige 27 december 1866 och därefter utarbetades en plan för arbetet.

Uppe vid Delsjön och torpet Sjölyckan, som tillhörde Kärralunds gård, fanns redan en damm sedan 1777. Den var en del av fördämningssystemet som byggts upp för att ge kraft till kvarnarna vid Kärralund. Kvarndriften skulle bli ett ”offer” när det moderna vattenverket byggdes och gårdens ägare önskade 320 000 riksdaler riksmynt för att ge upp sin rätt till kvarnfallen. Det skulle han dock inte komma att få då en av hans dyrbara kvarnar förstördes i en brand mitt under rättsprocessen kring ersättningskraven.

I bilaga Litt A.2 till Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1867, n:o 17 ges en skildring av förhållandena vid dammen.

”Vid undersökningen befanns Stora Delsjöns vattenhöjd 221 fot (en fot= 0,2969 meter) öfver Göta elf och Lilla Delsjöns 2 ,5 fot högre. Beträffande sjöarnas uppdämning, så synes Stora Delsjön genom nuvarande dam-byggnad kunna uppdämmas till 222 fot öfver Göta elfs vattenhöjd. För vattenledningen skull ifrågakomma att öka uppdämningen till 237 fot, och har med fästadt afseende å den skada eller mindre användbarhet, som närmast liggande del af blifvande stranden orsakas genom uppdämningen, densamma beräknas 3 fot högre eller 230 fot öfver Göta elf.”

För att kunna bygga vattenverket krävdes alltså att en ny damm byggdes som lade mer mark under vatten kring Stora Delsjön. Det var många gårdsägare som berördes av förändringen. Marker som tillhörde gårdarna i Kallebäck och Skår sattes delvis under vatten. Liksom mossmark vid Svedsmossen som tillhörde bland andra ägaren av Månstorpet. Det konstaterades i planen att Boråsvägen skulle klara sig med ungefär 2 fots marginal.

Kartan ovan är från år 1867 (hämtad ur Bjur 1988). Den visar Dammbyggnaden och de nya filteranläggningarna både i profil och i fågelperspektiv. När arbetet vid Stora Delsjön var nästan färdigställt såldes en del av de byggnader som använts under byggtiden, däribland en torpstuga. Stugan som såldes bör ha varit den av byggnaderna längst i söder på kartan ovan, även kallat Yttre torp. Sjöbotorpets byggnader flyttades nämligen till sin nuvarande tomt och finns fortfarande kvar.

”På anmodan af Direktionen för Götborgs Nya Vattenledning försäljas genom frivillig auktion som förättas på stället Fredagen den 13 nästa Januari kl. 10 f.m. samt till afflyttning, nedannämnde vid Delsjön befintlige byggnader, nemligen:

En torpstuga med bostad för 2:ne hushåll vid Sjöbotorp.

En smedja och diverse bodar samt provisionella byggnader, materialkurar och hägnader, allt med 3 månaders betalningsanstånd för säkre kände köpare. Närmare underättelser meddelas af schaktmästare Jonsson som träffas på stället hvarje dag.

Göteborg den 28 December 1870.

L.J. Hedenskog” (Ur: G-P 1871-01-12)

Under arbetet med vattenverksanläggningen hade den gamla kvarndammen rivits och ersatts med en ny. Det innebar att mycket vatten tappades ur Delsjöarna och först under vintern 1870 hade vattennivåerna passerat det som varit möjligt med den gamla fördämningen. Endast vid ett tillfälle tappades vatten ut i bäcken och det var mellan 1 och 22 augusti 1870 då 3 942 000 kubikmeter vatten användes av Kärralunds gård till kvarndriften. (GSH 1872)

Den 2 augusti 1871 invigdes vattenledningen efter drygt 4 års arbete och årtionden av utredningar. Sedan dess har Delsjövattnet utgjort en viktig del i stadens vattenförsörjning, även om sjöarna idag fylls av uppumpat vatten från Göta älv.

Källor

Göteborgs-Posten (G-P)

Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1867, n:o 17 (GSH)

Göteborgs Stadsfullmäktiges Handlingar 1872, n:o 13, Berättelse öfver Göteborgs Vattenledning från Delsjön. (GSH)

Lästips

Bjur, H. Vattenbyggnadskonst i Göteborg under 200 år. Göteborg 1988.

Hallén, P., Delsjön i människans tjänst. i Göteborg förr och nu XXXV. Göteborg 2014.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: