Hvalåsberget vid Skatås

Berget som ligger omedelbart norr om dagens Skatås har burit namnen Hvalåsberget eller Vasaberget. Det senare namnet har troligen mer att göra med de närbelägna torvmossarna än själva berget. ”Vasa” syftar alltså på kärvar som lades ut över blöta och sanka områden för att underlätta för de som skulle korsa den besvärliga marken. Namnet var i bruk när Delsjöområdets utmarker skiftades under början av 1850-talet, se kartan i sidhuvudet.(1)

Benämningen Hvalåsberget är däremot äldre och är nedtecknat i domboken från Sävedals häradsrätt 1788.(2) Någon närmare förklaring till namnet ges inte, det används endast som en referens. Men namnet är intressant och skulle kunna vara ett minne från en tid då eldar tändes på bergskrön för att varna vid fientliga angrepp. Hvalåsberget är nämligen inte den enda ”valen” i trakten av Delsjöarna. Inte långt från Hvalåsberget finns Valen eller Valåsen norr den plats där Östra sjukhuset idag ligger. Även i detta fall är namnet känt från dombokshandlingar under 1700-talet.(2)

Kanske var båda dessa berg en del av ett forntida signalsystem? Varför fanns det i så fall en vårdkase på ett berg mitt på utmarken. Kan det ha varit så att Hvalåsberget vid Skatås var en del i en längre kedja av eldar som hämtade/sände information till bergen i söder. En fantasieggande tanke är att det var den stora fornborgen på Börjes fjäll som var den sydligaste punkten i kedjan. Från fornborgen har man än i dag en enastående utsikt över Mölndalsåns dalgång hela vägen bort mot Fässbergstrakten. Därifrån var det lätt att i god tid observera eventuella inkräktare. En eld på toppen kunde sedan snabbt skicka en varningssignal över mot Säveåns dalgång, eller omvänt. Det skulle då vara möjligt att fly eller mobilisera styrkor som skulle kunna sätta sig till motvärn.(3)

Det är intressant att tänka sig denna varningskedja av vårdkasar genom Delsjöområdet. Men att bevisa den är inte lätt. Om det finns kvar några spår lär det inte vara lätt att via en utgrävning bevisa att det verkligen funnits vårdkasar på bergen. Ändå kan vi vara övertygade om att det funnits sådana system i drift vid olika tidpunkter i vår historia. Linjen av vårdkasar som det skissats på här skulle kunna ha fyllt en mycket viktig roll, men än så länge får det stanna vid en hypotes bygd på två ortnamn från 1700-talet samt den mycket påtagliga fornborgsanläggningen på Börjes fjäll.

 

Noter

  1. Örgryte nr 85, Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 1 s. 156, Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II, s. 166.
  2. Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II, s. 166.
  3. Läs om tänkbara vårdkasar i Landvettertrakten i Nordell 2010, s. 19 samt Magnusson 2012.

Internet

Sveriges radio, Alltinget.

Magnusson, Thomas, ”Ett vårdkasesystem var fyrarnas föregångare”, i Alltinget den 3 mars 2012.

Karta

Karta öfver samfällda utmarken inom Örgryte socken uti Säfvedals härad af Göteborgs län. Upprättad för laga skifte år 1844 af Adolf Helander. Delad år 1851 af Carl Fernblad. Förvaras i Göteborgs stadsbyggnadskontors arkiv.

Källor

Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg

Sävedals häradsrätt, dombok 1788, nr 88.

Litteratur

Nordell, Linnea, Gallhålans naturreservat, dokumentation av kulturvärden. Bohusläns museum rapport 2010:44.

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 1 Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. (1923). Göteborg 1923.

Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän II. Ortnamnen på Göteborgs stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg. Utgiven i 3 häften 1925, 1927, 1929.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: