Stabbeparken vs Härlanda tjärn

Hur värderas naturområden i Göteborg? Den frågan måste ställas efter de senaste årens olika förslag till ingrepp i Delsjöområdet och andra närliggande grönområden. Som alla läsare av Delsjöområdets historia är väl bekanta med har planen att exploatera både i och strax utanför Delsjöområdets gräns väckt stort intresse och omfattande protester. Det är knappast förvånande då det är en av Delsjöområdets viktigaste entréer som nyttjas av besökare från hela Göteborg. Knappt 500 meter fågelvägen från det planerade området vid Härlanda tjärn ligger Stabbeparken, en plats flertalet Göteborgare knappast har hört talas om. Grönytan där är vacker, men den är främst en lokal angelägenhet för boende i närområdet. Ändå betraktas den som mycket värdefull av Stadsbyggnadskontoret som avfärdar bebyggelse i kanten av parken, alltså inte inom själva parken. Det flerfaldigt skyddade Delsjöområdets gräns kan däremot lätt hävas då Delsjöområdet och Härlanda tjärn tydligen har mindre värdefull natur. Vad är det som pågår?

Stabbeparken

Stabbeparken (lekplats 395) är en grönyta mellan bostadsområdena vid Stabbegatan och Lådämnesgatan, en grön kil som sträcker sig från Östra sjukhuset och via en gångtunnel under Rosendalsgatan är det möjligt att fortsätt in i Delsjöområdet.

I kanten av Stabbeparken, bakom Stabbetorget, beslutade byggnadsnämnden den 16 december 2014 att upprätta en detaljplan för en ny förskola. Det var sedan tyst kring denna plan fram till augusti 2017 då det kom ett förslag att avbryta planarbetet, något som också beslutades. Anledningen var att höga naturvärden påträffats, enligt tjänsteutlåtande (Diarienummer 0551/14). Läs hela dokumentet via denna länk.

Det skulle kunna vara ett rimligt skäl att avbryta planen. Men i februari 2018 kom en begäran om planbesked från en privat byggherre (Gunnar Lövgren Fastigheter AB) som önskade bygga 60-65 lägenheter i samma område som förskolan var tänkt att ligga. Med tanke på att den stoppades av höga naturvärden borde rimligen detta planbesked fått ett negativt besked, men så var inte fallet. Det konstateras att platsen tidigare utretts för förskola men att arbetet med den planen avbrutits, anledningen nämns inte i  tjänsteutlåtandet från Fastighetsnämnden (diarienummer 3888/16).

När Stadsbyggnadskontoret nu utrett denne begäran om planbesked avvisas förslaget och kommunen avser inte att upprätta någon detaljplan. Anledningen är följande: ”Förslagets avgörande brister gäller påverkan på parkmiljön. Stabbeparken är en viktig mötesplats med stora sociotopvärden. (se sociotopkartan via denna länk) Aktuell fastighet utgör kvartersmark och ingår inte formellt i parken, men upplevs i mångt och mycket som en del av parken. Att fastigheten i huvudsak är obebyggd ger parken en avsevärt större rymd i detta avsnitt och gör att det finns en öppen och välkomnande entré mellan bostadsområdet och parken. Föreslagen bebyggelse hotar dessutom fyra stora rödlistade almar”. (Tjänsteutlåtande 2018-06-27, diarienummer 0388/8)

Sociotopkartan över området hänvisas det till när det gäller Stabbeparken. På den kartan visas det tydligt att området där man planerade att bygga är kvartersmark och inte ingår i parken. Själva parken bedöms vara till för boende i närområdet. Jämför med den tilltänkta skoltomten vid Härlanda tjärn. Markeringen där anger att det är ett område av betydelse för alla invånare i staden. Se teckenförklaringen nedan.

Under rubriken ”Pågående utveckling” finns ytterligare ett par intressanta rader värda att lyfta fram. ”Det händer mycket i närområdet och flera projekt tar natur/park i anspråk. Det är viktigt att de mest värdefulla parkområdena får vara kvar och utvecklas när staden förtätas, i synnerhet när andra (mindre värdefulla) grönytor tas i anspråk. Det aktuella området har stor potential och eftersom det ägs av kommunen finns här möjlighet för kompensationsåtgärder för kommande intrång i mindre värdefulla grönytor”. (Tjänsteutlåtande 2018-06-27, diarienummer 0388/8)

Nu återstår att se hur byggnadsnämnden beslutar i frågan på tisdag den 28 augusti.

Området där man först önskade bygga förskola och sedan bostäder är det till höger om gångvägen.

Härlanda tjärn

Redan 1970 beslutade Stadsfullmäktige i Göteborg (se denna länk) enhälligt kring Delsjöområdets gränser. Därefter har i stort sett samma område förklarats vara ett riksintresse för friluftslivet och det har även funnits ett förslag från Länsstyrelsen om att nästan hela ytan skulle bli ett naturreservat. Tankarna på att utvidga naturreservatet har dock avvisats av Göteborgs kommun då det ansågs inte finnas något hot mot området(!)

Trots detta inleddes 2016 ett planarbete med bostäder och skola vid entrén till Härlanda tjärn. I samband med detta planarbete gjordes en naturvärdesinventering. Inventeringen visade att det fanns många känsliga arter i området, fladdermöss, gröngöling, spillkråka och det växter dessutom idegran inom planområdet, alla skyddas av artskyddsförordningen. Dessutom betonas att det är en viktig spridningskorridor in och ut från Delsjöområdet. (Länk till Stadsbyggnadskontorets sida om projektet)

Trots att över 400 personer lämnade in synpunkter, nästan alla var kritiska till planförslaget, gjordes endast marginella ändringar. En stor skola med tillfartsväg och skolgård och två punkthus skulle placeras helt eller delvis inom de 1970 år beslutade gränserna för Delsjöområdet.

Information om 1970 års beslut skickades ut till alla ledamöter i Kommunstyrelsen 2018-05-21 inför deras möte som skulle behandla planen och till samtliga (som har fungerande e-postadress) i Kommunfullmäktige inför beslutet.

Tystnaden från politikerna var i det närmaste total. Först att svara var Daniel Bernmar (V) som endast meddelade att han var jävig och inte skulle deltaga i beslutet. Långt senare kommer ett svar från Ulf Kamne (MP):

Kamnes svar var märkligt. Han erkände att man är skyldig att följa tidigare beslut, men han har uppenbarligen inte läst de underlag som skickats till honom. Exempelvis tror (påstår) han att kommunalrådet Torsten Henriksons uttalade avsikt att friluftsreservatets gränser skulle vara lika säkra som för ett naturreservat utgjorde Henriksons enskilda åsikter. Tydligen så är sådana åsikter mindre värda om de gjordes för 50 år sedan, långsiktighet tycks inte ingå i Kamnes syn på naturskydd. Därtill, hade Kamne, om han besvärat sig med att läsa protokollet från Stadsfullmäktigebeslutet, fått veta att Henriksons kommentarer lyftes in i beslutet.

Debatten i Kommunfullmäktige

Slutligen skulle detaljplanen för området behandlas i Kommunfullmäktige, (hela debatten kan se via denna länk). Hade någon av politikerna tagit intryck av informationen som sänts ut? Jämför man med år 1970 så är det tydligt att politikernas intresse och förståelse för Delsjöområdet minskat radikalt. Kunskap och sanningshalt var dessutom en akut bristvara i debatten. Det var blott två debatörer som ställde sig på Delsjöområdets sida i denna fråga, Martin Wannholt (D) och Özgür Tasbas (-). På andra sidan i debatten stod följande personer och partier, Ulf Kamne (MP), Ann Catrine Fogelgren (L), Saida Hussein (S), Mats Arnsmar (S), Johanna Eliasson (V), Cecilia Dalman Eek (S), Louise Thörnqvist (Fi) vilka alla förespråkade en exploatering av marken vid Härlanda tjärns entré. Det finns anledning att bli bedrövad över deras agerande, detta borde inte på något sätt vara en politisk eller ideologisk fråga. Beslutet 1970 – som politikerna idag inte vill kännas vid, togs enhälligt när det gällde gränserna för området.

Debatten som sedan följde innehöll många märkligheter. Det var Ulf Kamne som inledde med att hylla beslutet och när han lite senare fick kritik från Martin Wannholt säger Kamne bland annat att planen inte berör Delsjöområdet , vilket var en direkt lögn då planen omfattar mark som är skyddad av både 1970 års beslut och av riksintresset för friluftsliv (Kamne tycks inte förstå eller vilja förstå att Delsjöområdet är större än naturreservatet). När sedan Kamne återkom i debatten hävdade han att man skulle bygga skolan på parkeringsplatsen, ytterligare en lögn från Kamnes sida, eller kan det vara så att han är helt okunnig om detaljerna? (jämför med kartan över planområde, gränser och bebyggelse lite längre ned på denna sida)

Ordförande i Park och Naturnämnden Cecilia Dalman Eek talade om den grusade ytan där skolan skall byggas, inte heller hon kunde därmed hålla sig till sanningen då skolan skall till större delen byggas där det idag växter skog. Hon trodde även att skolan skulle öka tryggheten i området. Det är något som dykt upp gång på gång som ett argument, men ingen har kunnat bevisa att där skulle vara otryggt idag. Skrämmande att politiker med ansvar i en nämnd som skall ta hand om park och natur som argumenterar på detta sätt.

Riktigt ärlig var dock Mats Arnsmar i debatten där han hävdade, han ansåg att när naturvärden ställs mot bostäder och skola väger det senare tyngre. Därför yrkande han bifall. Vi är nog många som ogillar hans inställning, men han försökte åtminstone inte dölja att han vill bebygga Delsjöområdets natur!

Kartan ovan visar planområdets omfattning jämfört med den fastställda gränsen år 1970 samt den planerade bebyggelsens omfattning. Kartan visar tydligt att planen omfattar Delsjöområdet och att skolan till större delen är tänkt att byggas på naturmark.

Stabbeparken vs Härlanda tjärn?

Turerna kring Härlanda tjärn är inte slut, planen är nu överklagad av ett stort antal personer och organisationer. Oavsett resultat är det redan nu intressant att jämföra hur entrén till stadens populäraste friluftsområde behandlas jämfört med främst kvartersmark invid Stabbeparken. Varför är de rödlistade träden där viktigare än naturen vid Härlanda tjärn? Enligt handlingarna från tjänstemännen vid Stadsbyggnadskontoret skulle Stabbeparken vara mer värdefull än annan natur i området som enligt planerna skall bebyggas (därmed bl.a. Härlanda tjärn). På tisdag skall politikerna i byggnadsnämnden behandla tjänstemännens utlåtande, det lär finnas anledning att återkomma till frågan och berätta om de går emot tjänstemännen eller väljer att stoppa begäran om upprättande av detaljplan.

En kommentar på “Stabbeparken vs Härlanda tjärn

  1. Pingback: Finngösaravinen i valet 2018 | Delsjöområdets historia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: