Lindbacken är ett torp i kanten på Delsjöområdet inom Råda socken. Det finns ännu kvar en stuga på platsen och det är inte osannolikt att det rör sig om samma byggnad som funnits sedan 1800-talets mitt. Idag har torpet ett industriområde som närmaste granne och det är troligen ganska få som vet om att de gamla husen fortfarande ligger kvar närmast skogsbrynet.
Lindbacken omnämns för första gången på skifteskartan från 1856 där tomten finns utsatt, men ännu inte några byggnader. Området tillhörde Solstens gård. Enligt Råda sockens husförhörslängd flyttade Johannes Davidsson med hustrun Anna Catharina Andersdotter och sonen Carl August in på Lindbacken 1858 tillsammans med Johannes bror Peter (död 7/7-62). Sonen Johan Adolf f. 1860.
Den 10 maj 1882 gifte sig sonen Carl August med Maria Carlsdotter från Fjärås. Paret bodde inledningsvis på Lindbacken men gav sig av i november 1883 till Örgryte.
Johannes avled under sitt 78:e levnadsår den 17 juni 1888 och den 20 augusti kom boupptäckningsförättaren till torpet Lindbacken under Solstens gård och mötte där änkan Anna Catharina Andersdotter och sonen Johan Adolf, medan Carl August som flyttat bort från torpet några år tidigare inte var på plats.
Det var inte många ägodelar som Johannes lämnade efter sig.
En svart kostym, 5:-.
Två styck rockar, 2:-.
Ett par byxor och en väst, 0,75:-.
Två stycken hattar, 0,50:-.
Två par strumpor, 0,50:-.
En halsduk, 0,25:-.
Fem stycken skjortor, 5:-.
Två undertröjor, 1:-.
Samt en rakknif, 0,25:-.
Summa tillgång 15:25:-.
Begrafningskostnad: 39:50.
Alltså uppstod en brist i boet på hela 24:25.
Efter faderns död tog den yngsta sonen Johan Adolf över Lindbacken och 1890 gifte han sig med Augusta Christina. Familjen växte snabbt under de följande åren med två döttrar och en son samtidigt som moder Anna Catharina fortfarande bodde kvar på torpet fram till sin död 1895.
När familjen var som störst fanns det åtta barn i stugan och familjen kom att stanna kvar under lång tid. Ännu under sent 1920-tal bodde de kvar men med en minskande barnaskara som bodde hemma.
Den andra februari 1936 avled Augusta Kristina på Lindbacken och familjen samlades för att dela upp bohaget. Hennes man, förre jordbruksarbetaren Johan Adolf bodde kvar på torpet tillsammans med sönerna Edvin och Sten sam döttrarna Anna och Jenny. Några av döttrarna hade flyttat iväg och Alma Lund bodde på Stora Holm, Sonja Olsson på Bäl, Linnes Johansson på Vegagatan i Göteborg.
Torpet, ett hus på ofri grund värderades till 1000:-.
Banktillgodohavanden i Göteborgs och Bohus läns sparbank med nummer 144836 och 182782 var värda 341,80 respektive 2674,82 kronor.
En ko var värd 105:- , en kviga 75:- och två svin 50:- samt ett okänt antal höns värda 30:-.
Möblerna värderades till 20 kronor, säng och underkläder till 10, sängkläder 30:-, linne 20:-, husgerådssaker till 10:- kokkärl värderades till 5:-, glas och porslin till 10:-, nysilver till 25:- och diverse saker 10:-.
När allt summerats blev behållningen 4152,12 kronor.
Förutom bouppteckningarnas listor över föremål är det ofta svårt att komma nära torparna och deras familjer. Men tack vare Hans Bertilssons skildring av sin barndom på Delsjökärr finns en liten notis som kan föra oss närmare även torpet Lindbacken.
Hans Bertilsson skriver om somrarna på Delsjökärr under sent 1920- och början på 1930-talet, ”Vi gick var förmiddag till Lindbacken. Ett litet torp på andra sidan Öjersjövägen. Där bodde fyra syskon. Boningshuset hade ett rum och kök. En liten ladugård var fastbyggd i huset. Där var plats för en ko. Var sommar skaffade de en gris som de slaktade till jul. Höns och bikupor hade de också. Jag dröjde mig gärna kvar. Kunde stå hur länge som helst och titta på hönsen.” (Bertilsson s. 27)
Bertilssons besök på Lindbacken bör ha utspelat sig efter 1929 för att uppgiften om fyra syskon på torpet skall stämma. De han då träffade var, förutom Johan Adolf och Augusta Kristina, Johan Edvin, Jenny Elisabet, Sten Sven Sigfrid och Anna Maria. Hans uppgift om att torpet hade en ko stämmer väl med bouppteckningen från 1936, men vid de tillfället fanns också en kviga och två svin. De höns som Hans Bertilsson förälskat sig i var också med i bouppteckningen. Att ladugården var fastbyggd med stugan kan man se spår av än idag, jämför med bilden i sidhuvudet.
Referenser
Lantmäterimyndigheternas arkiv
14-RÅD-32, Laga skifte 1852.
14-RåD-36, Laga skifte 1856.
Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg
Råda socken
Råda AI:5 – AIIa:6
Askims, Hisings och Sävedals häradsrätt
FII:1 1888 (bild 584)
FII:61 1936 (sida 259)
Litteratur
Bertilsson, Hans, På kapten Bertilssons tid: Hans Bertilsson berättar om livet på Delsjökärr under sin farfars tid, Hans Bertilsson, 2010.
Delsjöområdets historia 