Torpet Hästhagen – ett ”svartbygge”

När Delsjöområdets framtid utreddes och dess gränser skulle fastställas gjordes även en inventering historiska lämningar i området. Under nummer tio i inventeringen beskrevs en husgrund, ”belägen på golfbanans område intill gångväg och gärdesgård. Husgrunden vars Ö vägg sluter intill stenmur, är 4 x 7 m stor. Starkt raserad och i mycket dåligt skick” (Delsjöreservatet, s. 41) Det inventerarna påträffat var resterna av torpet Hästhagen. Flertalet torp som tillhörde gården Stora Torp kom till under 1700-talets slut när Stora Torps ägare lade allt mer av utmarken invid Delsjön under den egna gården. Det krävdes att den lokala domstolen, häradsrätten, gav sitt godkännande men det gick för det mesta utan problem för Stora Torps ägare. (Hallén, s. 51-68) Den ekonomiska tillväxten, gynnad av att övriga Europa härjades av krig, kom att tvärnita när freden återvände 1815. Freden innebar att handeln sökte sig andra vägar än vad som varit fallet under kriget och Göteborgsområdet drabbades av en ekonomisk kris som skulle vara i flera decennier. Det var först under 1840-talet som ekonomin i någon mån hade stabiliserats och det fanns hopp om bättre tider. (Fritz, s. 13-20, 49-103)

Återhämtningen märktes även på utmarkerna kring Delsjöarna där det då byggs nya torp, bland annat Hästhagen. I rapporten från inventerarna, som återgavs ovan, berättas att torpet ”sluter intill stenmur”. Stugan byggdes i direkt anslutning till den gränsmur som tidigare byggts för att skilja området vid Gundla mosse från Stora Torp. Men denna gång ansökte inte Stora Torps ägare om lov att uppföra ett torp på den gemensamma utmarken, det var därmed ett ”svartbygge”.

Karta över Stora Torp 1815, H markerar Hästhagens plats efter 1840 och K visar var Kolmaden idag finns. På denna karta kallades platsen Trefligheten.

Stora Torps ägor år 1899, H markerar var det första Hästhagen låg, den skarpa vinkeln i stengärdesgården syns tydligt på kartan, jämför med bilden i sidhuvudet. Nya H visar var torpet fick sin plats efter skiftet. Ladugården visas omedelbart ovanför texten och närmare vägen syns boningshuset. K markerar Kolmadens område, stugan syns strax ovanför K.

I Örgryte sockens husförhörslängder finns torpet Hästhagen under Stora Torp med i volymen som börjar med året 1840. Det är inte möjligt att säkert säga om torpet byggdes detta år men att det var något av åren kring 1840 som Hästhagen kom till. Omkring tre år senare kom lantmätaren till Delsjöområdet och inledde det laga skiftet av utmarken. Det skulle bli en utdragen process då framförallt gränsen till Partille var omstridd. På den karta som då upprättades finns inte Hästhagen med, var det så att lantmätaren inte såg stugan? Så var det givetvis inte. När laga skifte skulle genomföras skulle gårdar och torp ritas in, men inte byggnader som inte hade äganderätt eller arrende, eller om byggnaden var uppförd utan lov. Kartan var skulle vara ett underlag när jordägarna diskuterade ersättningskrav för att ge upp exempelvis ett torp. Hade torpet byggts utan godkännande av Häradsrätten fick givetvis gårdsägaren ingen ersättning, därmed finns inte Hästhagen med på kartan.

Till vänster om grusvägen skymtar stengärdesgården som också delvis utgjorde en del av torpets stuga. Foto: Per Hallén 2018.

De fösta invånarna var torparparet Anders Larsson och Johanna Eriksdotter samt en dräng som hade anställning vid Stora Torp. När Anders och Johanna fick döttrarna Anna och Augusta måste det ha varit ganska trångt i torpet som endast var 28 kvadratmeter stort.

När skiftet var avklarat och de nya gränserna var fastställda vid 1850-talets mitt flyttades Hästhagen till en ny tomt. Där finns idag utslagsplats nummer 10 på Delsjö golfbana. Det var fortfarande torparparet Anders och Johanna som arrenderade torpet och de kom att bli kvar ända till hösten 1867. Torpet fanns kvar till dess att byggnaderna revs under 1940-talet. (Boström) Sista invånare på Hästhagen var Frans Oskar som flyttade därifrån 1936.

Bilden i sidhuvudet visar stengärdesgården som också utgjorde en del av torpet. Foto: Per Hallén 2018.

Referenser

Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg

Örgryte socken, AI:9-AI:15, samt församlingsböckerna för 1900-talet.

Stadsbyggnadskontoret, Göteborg

Historiska kartor, Stora Torp 1815 och 1899.

Litteraturförteckning

Boström, Nils, ”Stora Torp” i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 24 april 1961.

Delsjöreservatet: en utredning för Göteborgs stadskollegium, Gako AB, Göteborg, 1969.

Fritz, Martin, Göteborgs historia: näringsliv och samhällsutveckling. 2, Från handelsstad till industristad 1820-1920, Stockholm, 1996.

Hallén, Per, Storstadens utmark: Delsjöområdets historia under 10 000 år : fem kulturhistoriska vandringar och en cykeltur, Göteborg, 2007.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: