Skola vs. Riksintresse för friluftslivet

”Vid avvägningen mellan oförenliga ändamål kan det enligt förarbetena röra sig om intressen med olika tidsperspektiv. Lagen säger att företräde då ska ges åt det intresse som på lämpligaste sätt främjar en långsiktigt god hushållning. En sådan bedömning innefattar enligt förarbetena ekologiska, sociala, kulturella och samhällsekonomiska hänsynstaganden.” (Handbok 2005:5, s. 56)

Planen för att bygga en skola vid Härlanda tjärn och bostäder i grönområdet invid Robertshöjd och Träringen gick ut på granskning den 6 december. Det finns tid till den 10 januari att lämna in synpunkter till stadsbyggnadskontoret. (se denna länk)

Efter samrådet har det skett en del förändringar av den planerade bebyggelsen, ett punkthus har försvunnit ur förslaget och skolan har getts en alternativ placering där en tre till fyra våningar hög byggnad föreslås kanta grusvägen, 8:ans motionsspår.

Kartan ovan visar tydligt hur hela skolans område med byggnader och skolgård är tänkt att placeras inom gränsen för riksintresset för friluftsliv som beslutades 2016. Den visar också utökningen av naturreservatet som länsstyrelsen föreslog 2007, men som Göteborgs kommun avvisade, det fanns inget hot mot området(!)
Det finns många olika former av riksintressen, där tyvärr riksintressen för friluftslivet inte betraktas som ett av de starkare skydden. Men det bör betonas att denna form av riksintresse inte prövats i domstol vid speciellt många tillfällen. Det som står ”mot varandra” i detta hörn av Delsjöområdet är alltså ett nationellt intresse av att skydda det rörliga friluftslivet mot ett lokalt intresse av en skola, där det dessutom finns flera alternativa tomter enligt stadsdelsnämnden Örgryte-Härlandas egen utredning.

Varför har Delsjöområdet utsetts till riksintresse?

När översiktsplanen för Göteborg godkändes 2009 var bara delar av Delsjöområdet ett riksintresse för friluftslivet, men det ändrades 2016 då större delen av det som inte är naturreservat fick detta så kallade skydd. Men redan tidigare omfattades det aktuella planområdet vid Härlanda tjärn av riksintresset.

Naturvårdsverkets syfte med riksintressen för friluftslivet, och den revidering som nyligen avslutats, är:

”Översynen syftade bl.a. till att tydligare definiera områden för friluftsliv geografiskt och göra en kvalitetshöjning av områdenas värdebeskrivningar. Detta gällde såväl befintliga områden som förslag till nya områden. Översynen skulle särskilt beakta behovet av tätortsnära natur, områden som är viktiga för många människors friluftsliv och kan nyttjas ofta och mycket.” (Riksintresse Friluftsliv, s. 6)

Kartan nedan visar ”förändringstryck” i olika delar av Sverige. Göteborgsregionen är markerat med rött, alltså ett område där trycket på naturen och friluftslivet är högt och där det är angeläget att ge bland annat friluftslivet extra skydd. ”Sammantaget innebär förslaget ett starkare skydd för friluftslivet i områden med högt förändringstryck”. (Riksintresse Friluftsliv, s. 42)

 

Enligt FO 07 (2016-03-14) är huvudkriterierna för utpekande av Delsjöområdet som riksintresse för friluftslivet följande:

• Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser.
• Områden med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser.

Stödkriterierna:

• tilltalande landskapsbild med goda utblickar över sjö-, skogs- och stadslandskap
  • lämplig terräng med variationsrik topografi
  • klimatförhållandena möjliggör aktiviteter året om
  • bra vattenkvalitet, lämpliga stränder och bottnar
  • bra insjöbad, sjöar lämpade för kanoting (kanotuthyrning) skidåkning, utförsåkning (teknikbackar)
  • förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättning-ar)
  • fiskevårdande åtgärder i flera vatten har skapat goda förutsättningar för fritidsfiske
  • goda bär- och svampplockningsområden
  • Förutsättningar för flera friluftsverksamheter samtidigt under olika årstider
  • möjligheter att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området, exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel)
  • lättillgängligt
  • förekomst av anläggningar eller service, så som toalett, sopsortering, parkering, eldstäder, lägerplatser, vindskydd och så vidare
  • markerade leder och informationsskyltar
  • frånvaro av hinder för områdets användning för friluftsändamål, till exempel inga eller små inskränkningar i allemansrätten

När det gäller förutsättningarna för bevarande och utveckling av områdets värden är länsstyrelsen tydlig:

1. Åtgärder för att bevara områdets värden: Kontinuerligt underhåll av vägar, stigar, parkeringsplatser, sopmajor och toaletter är viktigt i området som är mycket välbesökt hela året. Det är viktigt att få bort skräp längs stigar och eldstäder och badplatser.
   2. Åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden: Hänsynstagande till friluftslivet vad gäller skogsbruk är en nödvändighet. Ingen bebyggelse, inga upplag och dylikt bör tillkomma. Förorening och reglering av sjöarna bör undvikas. Sjöarna regleras idag på grund av sin funktion som reservvattentäkt, vilket i viss mån påverkar möjligheten att använda isarna för rekreation.
   3. Utveckling av områdets värden: För att utveckla området ytterligare kan skyltar och annan information behövas som be-skriver de värden som finns i området, kopplat till ett hållbart friluftsutövande. Det är viktigt att behålla och utveckla kollektivtrafiken till området. Friluftsaktiviteter i området som riskerar att kollidera med varandra kan behöva ännu fler riktade insatser för lämpligaste lokalisering, exempelvis ridning och mountainbike.

Länsstyrelsen har också listat förutsättningar att behålla upplevelsevärden:

Nedan följer exempel på åtgärder och verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet:
• Exploatering (bostadsbebyggelse/permanent eller fritidshusbebyggelse, industrianläggningar, vindkraft)
• Bulleralstrande verksamheter (överflygning med motordrivna flygplan på låg höjd med mera)
• Barriärskapande verksamheter (vägbyggen)
• Hinder längs stränder som kan påverka friluftslivets utövande på land och vatten, till exempel stängsling
• Negativ visuell påverkan (telemaster, kraftledningar och vindkraftverk)
• Friluftsverksamheter som påverkar eller skadar naturvårdsvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (ridning på känsliga marker, motordriven verksamhet).
• Slitage och nedskräpning från friluftsaktiviteter
• Storskaligt skogsbruk såsom trakthyggesbruk skadar både naturvärden och upplevelsevärden i området.

Det borde vara uppenbart att det inte är lämpligt att bygga en skola inom riksintresset då exploatering anges som en av de faktorer som kan skada värdena för friluftslivet. Men, hur starkt skydd ger riksintresset?

Skyddar ett riksintresse mot exploatering?

Det skydd som riksintresset för friluftsliv ger är mot åtgärder som påtagligt kan skada området. Skyddet är dock inte tydligt, vad betyder exempelvis ”påtagligt”?

”Ett riksintresseområde för friluftslivet ska enligt 3 kap. 6 § miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Men ett utpekande av ett område som riksintresse innebär i sig inget absolut skydd för området. Miljööverdomstolen har klargjort att ett utpekande endast ska anses utgöra en presumtion för att ett område är av riksintresse. Utpekandet är alltså en presumtion för att de i värdebeskrivningen angivna värdena finns i det område som angivits i utpekandebeslut med eventuella kartbilagor. Det är först vid den avvägning mellan olika intressen som görs i kommande planeringsprocesser eller andra prövningar, som det rättsligt avgörs om ett område är av riksintresse.

Källor:  Miljööverdomstolens dom den 29 oktober 2004 i mål nr M 9120-03. Natur- vårdsverkets handbok 2005:5, Riksintresse för naturvård och friluftsliv, s. 25 och prop. 1997/98:45, del 1, s. 242.” (Riksintresse Friluftsliv, s. 14)

Naturvårdsverket har i sin handbok 2005:5 Riksintresse för naturvård och friluftsliv diskuterat problemet med hur ”påtaglig skada” hanteras i planprocesser och av domstolar på grund av otydligheter i själva lagstiftningen. Här kan det dock vara värt att lyfta fram att det i miljöbalken i allmänna ordalag som kommentar till paragrafen att helhetsperspektiv bör anläggas på områden som är fria från bebyggelse, ”vidare ska ett långsiktigt perspektiv anläggas på användningen av områden i tätorters närhet och det är väsentligt att en nödvändig åtgärd utformas så att bestående skador inte uppstår”. (Handbok 2005:5, s. 49)

Naturvårdsverket ger planerare hjälp i att genomföra bedömningen av skador på riksintresset för friluftsliv genom att ställa ett antal frågor:

”• Påverkar den föreslagna åtgärden de värden som har motiverat att området har bedömts vara av riksintresse för friluftslivet på ett negativt sätt? Det kan t.ex. gälla särskilt goda förutsättningar för natur- och kulturstudier, för vandring, strövande, cykelturer, skidåkning samt för bad, båtsport, kanoting och skridskofärder, liksom för fritidsfiske, jakt, svamp- och bärplockning?
• Försämrar den föreslagna åtgärden värdet för människor av att vistas i området eller förutsättningarna för deras möjlighet till vistelse i området? Sådana värden eller förutsättningar kan t.ex. vara tillgänglighet, storlek, frihet från störningar, etablerad friluftsverksamhet, positiva känslomässiga upplevelser och framkomlighet.
• På hur stor del av områdets areal, i vilken omfattning och på vilket sätt, kommer friluftslivsvärdena att påverkas negativt? Är kvarvarande areal tillräckligt stor och sammanhängande och av tillräcklig kvalitet för att förutsättningarna för bevarande av friluftslivsvärdena ska bibehållas?
• Innebär den föreslagna åtgärden att området fragmenteras eller att barriärer som hindrar friluftslivet skapas och att helheten därmed skadas?
• Är den föreslagna åtgärden av sådant slag att återhämtning är möjlig, är områdets återhämtningsförmåga och slitagetålighet tillräckligt god och har området förmåga att återfå sitt värde för friluftslivet efter ingreppet?
• Finns det risk för att den föreslagna åtgärden senare behöver följas av andra åtgärder eller särskilda anläggningar för att verksamheten ska kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt, och kan detta i framtiden sammantaget medföra större konsekvenser?” (Handbok 2005:5, s. 50-51)

En av de viktigaste punkterna ovan som berör skolan vid Härlanda tjärn är den avslutande, om det finns risk att den föreslagna åtgärden senare följs av andra åtgärder eller särskilda anläggningar för att verksamheten ska kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Om det uppstår behov av större lokaler för skolan, kan då till exempel det område som markerats som naturmark inom planen också bebyggas?

Man måste vara medveten om att riksintresset inte innebär ett förbud mot åtgärder eller ändrad markanvändning utan prövas i varje enskilt fall.

När en kommun önskar att exploatera ett område hävdas det ofta, så som fallet med Härlanda tjärn, att det är ett begränsat ingrepp och inte någon påtaglig skada. Med många små steg kan dock skadan bli mycket påtaglig.

Skolan och riksintresset för friluftsliv i granskningshandlingen

Från de övergripande råden och regelverken skall vi nu ned på mikronivån vid Härlanda tjärn. Processen har nu passerat samrådet och Stadsbyggnadskontoret har kommenterat de över 400 synpunkterna som kom in. De flesta synpunkter har avfärdats, på ett sätt många säkert uppfattar som lättvindigt.

Under rubriken Riksintressen och översiktsplan skriver Stadsbyggnadskontoret: ”En av de mest förekommande synpunkterna gäller att detaljplanen inkräktar på riksintresset för friluftsliv i Delsjöområdet”, det svar som ges i kommentaren är ”Kontoret bedömer inte att exploateringen påverkar riksintresset för friluftslivet på ett sådant sätt att det påtagligt skadas. Bedömningen går att läsa i planbeskrivningen under rubriken riksintressen. Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande svarat att de delar kommunens bedömning”. (Samrådredogörelse, s. 6)

Vad innehåller då Stadsbyggnadskontorets bedömning? Först ges en allmän beskrivning av Delsjöområdet, där dess värde betonas liksom den stora mängden besökare. Därefter sägs kort, ” Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att de värden som definierar riksintresset inte påverkas negativt av planförslaget. Tillgängligheten till friluftsområdena bedöms också kunna öka genom föreslagen detaljplan med utbyggnad av gång- och cykelvägar samt möjliggörande av att trafikera området med kollektivtrafik. Detta beskrivs också som en förutsättning för utvecklingen av områdets värden. ” (Granskningshandling s. 10-11)

Fortfarande motiveras ingreppet med möjligheten till kollektivtrafik, trots att Västtrafik har gett besked om att det inte är aktuellt, ”Västtrafik har svarat att de i dagsläget inte ser något närliggande behov av att trafikera föreslaget hållplatsläge” (Samrådredogörelse, s. 20)

Hur har bedömningen när det gäller skadan på riksintresset genomförts? Det framgår inte, men utifrån texten kan författarna Maria Lejon och Robin Sjöström inte ha ägnat mycket möda åt att förstå innebörden av ett riksintresse, än mindre att studera hur friluftslivet i området bedrivs. Med tanke på områdets popularitet och att 8:ans motionsspår går invid den planerade skolan borde stor möda ägnas åt att studera effekterna på friluftslivet, inte minst när det gäller upplevelsevärdet. Hela det långa motionsspåret har i årtionden hållits fritt från bebyggelse som inte har med motion och friluftsliv att göra. En fyra våningar hög vägg ut mot motionsspåret kommer nog ganska många motionärer att uppfatta som negativt.

Stadsbyggnadskontorets granskningshandling är alltså bristfällig och det är svårt att undgå intrycket av att riksintresset och friluftsliv inte har någon betydelse för tjänstemän och politiker. Delsjöområdet styckas av och så länge inte varje enskild plan omfattar någon större areal eller mycket höga naturvärden lär inte länsstyrelsen ingripa. Skolan vid Härlanda tjärn riskerar att bli en ”trojansk häst” som öppnar vägen för fler så kallat mindre ingrepp i riksintresset för friluftsliv i Delsjöområdet.

Skolan kan mycket väl placeras på någon av de andra tomter i närområdet som stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda utpekat som möjliga. (se Handlingsplan 2017,s. 7, samt ansökan dir.nr 5298/16) Att i första hand pröva ett område där ett nationellt intresse står mot ett lokal intresse, som dessutom inte finns belagt med någon undersökning/förstudie, är märkligt och stärker ytterligare misstanken att kommunen och Stadsbyggnadskontoret enbart ser Delsjöområdet som en markreserv.

Referenser

Ansökan om planbesked för utbildningslokaler vid Stabbegatan inom stadsdelen Sävenäs. (diarienummer 5298/16)

Detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelarna Sävenäs och Delsjön i Göteborg, en del av BoStad2021. Granskningshandling Oktober 2017 (Aktbeteckning 2-5439).

Detaljplan för bostäder och skola vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan inom stadsdelarna Sävenäs och Delsjön i Göteborg, en del av BoStad2021. Samrådsredogörelse (Diarienummer: 1429/15)

Handlingsplan för att säkra skolplatser för stadsdelens barn och elever. Örgryte-Härlanda 2017-03-10.

Riksintresse Friluftsliv, miljökonsekvensbeskrivning. Enetjärn Natur AB på uppdrag av Naturvårdsverket 2017.

Tema Fakta, Hushållning med värdefull natur, juni 2006 (ISBN 91-620-8253-1)

Riksintresse för naturvård och friluftsliv: handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6 §, andra stycket, miljöbalken, Naturvårdsverket, Stockholm, 2005. (2005:5)