I april månad 1918 behövdes åtgärder för att skapa sysselsättning åt arbetslösa. En av de tänkbara uppgifterna var att låta de arbetslösa plantera träd på stadens ägor. Delsjöområdet var ännu sparsamt bevuxet med skog, se bilden i sidhuvudet som visar området vid Västra Långvattnet, troligen under 1930-talet.
”Den för skogsodlingar i länet utsedda arbetslöshetsdirektionen, som hittills beredt sysselsättning åt arbetslösa stenhuggare, kommer att begära 1720,20 kr i statsanslag för att i Göteborgstrakten anordna skogsodlingar för arbetslösa textilarbetare härstädes.
Meningen är att uttaga 100 manliga och 300 kvinnliga arbetare från textilfabrikerna i Göteborg, Mölndal och Krokslätt, af hvilka de förra skola sysselsättas med grophackning under fyra månader på stadens utmarker eller privata egendomar i Partille, Örgryte, Fässberg, Kållered och Råda, medan kvinnorna under 40 dagar i vår och 30 nästa år skola utsätta barr- och löfträdsplantor i de fjolgamla och nyupphackade groparna.
Arbetena skola ledas af länsjägmästaren O.A. Beer och väntas kunna börja redan på måndag. Arbetarna skola bo i sina hem och få gratisbiljetter på spårvagn eller tåg ut till arbetsplatserna, som delvis förläggas i stadens omedelbara närhet så som vid Kärralund, Lilla Torp, Fjällbo, Kålltorp o.s.v. Utom fria resor kommer en timlön af 52 öre att utbetalas till de manliga och 39 öre till de kvinnliga deltagarne.” (Ur: Göteborgs Aftonblad 18 april 1918)
Bilden i sidhuvudet är hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta: Västra Långvattnet med kalv på Stora Getryggen. Blick mot norr – sjöns södra sida i förgrunden. Troligen är bilden från 1930-talet.
Tidning
Göteborgs Aftonblad
Delsjöområdets historia 