När Stora Torps ladugård brann

Den 31 augusti 1824 kom kronofogden och en nämndeman ur den lokala häradsrätten till Stora Torp, men det var inte fråga om någon utmätning. Det var ägaren A.M. Prytz som hade begärt att få en ny brandförsäkring upprättad eftersom han låtit bygga om gården under det senaste året. De gamla ekonomibyggnaderna som bildat en fyrkantig gård tillsammans med boningshuset hade rivits och nya uppförts.

Stora Torp 1814-15, innan ladugården och övriga ekonomibyggnader flyttades bort från huvudbyggnaden.

I brandförsäkringen anges skälet till förändringen, ”Byggnad blifvit nedrifven i anseende till dess närbelägenhet till Mannbyggnaden och dess otjenliga inredning”. (fnr 13261) Ladugården och stallbyggnaden luktade givetvis och drog till sig insekter, dessutom förde djur och anställda säkert en del oväsen som herrskapet Prytz inte ville ha intill sina fönster till salong och sovrum. I brandförsäkringen anges även att de gamla ekonomibyggnaderna var otillräckliga på grund av de förbättringar som genomförts av jordbruket.

Böö den 6 oct 1823. Carin Wetterling, hämtad från Göteborgs stadsmuseum, Carlotta. Omedelbart till höger om Böös huvudbyggnad syns Stora Torps huvudbyggnad och till höger om den skymtar ladugården som uppfördes 1823-24.
Utsnitt ur tavlan ovan.

Den nya ladugården låg 150 alnar, alltså drygt 90 meter, från den gamla manbyggnaden i nord-sydlig riktning. Den var 30,6 meter lång, 8,7 meter bred och 3,6 meter hög. Byggnaden vilade på stenfot med dubbla stenpelare och var avsedd för 33 kreatur. En brunn fanns i södra ändan av byggnaden, den uppgavs hålla vatten hela året. Ladugården flankerades av den södra ladugårdslängan som var något över 40 meter lång och inrymde stall, utfordringsrum, redskapsbod, materialbod, vedbod, mangelbod och en dubbel vagnsbod. Den norra flygeln var lika lång som den söndra och var inredd till loge och foderlador. Ett plank gick mellan flyglarna och var tre meter högt och hade två inkörsportar och en dörr. Hela anläggningen var målad med rödfärg. (fnr 13261) Dessa ekonomibyggnader påminde alltså om de som nu finns vid Stora Torp, men byggnaderna som uppfördes 1823-24 låg ungefär mitt emellan de nuvarande ekonomibyggnaderna och huvudbyggnaden.

Familjen Prytz sålde Stora Torp på auktion sensommaren 1830 (GA 1830-08-25) och köparen var handelsmannen Martin Backman som betalade 18 500 rdr b:co för gården. (Wilhelmsson s. 5)

När Backman ägt gården lite mer än ett år drabbades Stora Torp av en stor eldsvåda som lade ladugård, stall, lada, loge och alla andra utrymmen i anläggningen med ekonomibyggnader i aska. Det var omkring klockan sju på luciadagens kväll när elden utbröt och lågorna syntes lång väg i den mörka decembernatten. Från staden skyndade det frivilliga sprutlaget med två lättare sprutor men det svåra väglaget gjorde att de inte hann fram i tid. När de anlände till Stora Torp fanns det inget kvar att rädda. Flera kreatur hade blivit innebrända tillsammans med gårdens förråd av foder och grödor. De senare lär ha varit försäkrade i Fenix-Compagniet men tidningarna konstaterade ändå att ”egaren, som ej länge innehaft Stora Torp, tros högst kännbart lidit af den timade olyckan”. (AB 1831-12-22) Ägaren kunde inte vänta sig att få ut pengar från försäkringen och snabbt återuppbygga, det dröjde mer än ett år innan det arbetet kunde inledas. Först skulle det hållas auktion och avgöra vem som skulle få uppdraget. ”Enterprenad-auktion att förrättas å uppbyggande af nya ladugårdshus på hemmanet Stora Torp i Säfwedals härad, istället för de, hwilka d. 13 Dec. förl. År afbrunna. Willkoren wid auktionen blifwa: att nybyggnaderna skola uppföras i öfwerensstämmelse med den beskrifning derå, som här förwaras och är att tillgå; att samma nybyggnader skola wara fullbordade senast inom Sep. månads utgång år 1833; att halfwa beloppet af antagna anbudssumman genast får lyftas, och den återstående hälften då nybyggnaderna äro färdiga”. (PoIT 1832-06-14) Den nya ladugårdsbyggnaden var uppförd på exakt samma sätt som den gamla. När den nyuppförda byggnaden brandförsäkrades (fnr 16169) användes en kopia av 1824 års försäkring med tillägget att de nya byggnaderna uppförts med den gamla försäkringen som mall, eller kanske snarast som ritning.

Knappt femton år senare skulle hela ladugårdsanläggningen rivas och en ny uppföras, alltså de ekonomibyggnader som finns vid Stora Torp idag.

Den gamla tomten för ladugården ligger idag under de grönskande gräsmattorna utan att avslöja vad som funnits där tidigare, ända tills sommaren 2017 då det inträffade något märkligt i parken invid Stora Torp, ett hål öppnade sig i marken! Kan detta vara brunnen som fanns i den södra delen av ladugårdsbyggnaden uppförd 1823-24?

Döljer sig här en brunn? Foto: Per Hallén 2017.

 

Karta

Göteborgs stad, stadsbyggnadskontoret
Historiska kartor, Stora Torp 1815 (upprättad 1814)

Otryckt källa

Brandverket, försäkringsnummer (fnr) 13261 år 1824, 16169 år 1834.

Tidningar

Aftonbladet (AB)

Göteborgs Allehanda (GA)

Post- och Inrikes Tidningar (PoIT)

Litteratur

Wilhelmsson, SA. Örgrytegårdarna samt några göteborgslanderier. Inbundna stenciler vid Göteborgs universitetsbibliotek.