Arsenik grävdes ned vid Brudaremossen 1971

Arbetet med att anlägga en ny VA-ledning vid Brudaremossens gamla soptipp har nyligen omnämnt här på Delsjöområdets historia. Det kan dyka upp många överraskningar vid grävande vid soptippar då det var många olämpliga ämnen som kördes till Brudaremossen under den långa tid tippen var öppen. Idag berättas om när de giftiga resterna efter M/S Poona kom till Brudaremossen.

Fartyget M/S Poona sjösattes 1952 och tillhörde det Østasiatiska Kompagni i Köpenhamn och trafikerade framförallt områden kring Still Havet. Men den 15 juli 1971 låg fartyget i Göteborgs hamn. När fartyget låg vid kaj utbröt en brand ombord som dödade en besättningsman och tre hamnarbetare. Lasten ombord bestod bland annat av 36 ton natriumklorat samt 600 ton rapsolja, när en ny last bestående av tunga stålbalkar skulle tas ombord kom en av balkarna i svängning och slog hål på tunnor innehållande både natriumklorat och rapsolja. Gnistorna som orsakades av en balk som började glida på däcket satte eld på en blandning av olja och klorat. Det tog inte många minuter delar av lasten exploderade och kastade de tunga lastluckorna ned på kajen flera hundra meter bort. Branden var så intensiv att det tog nära fyra dygn att släcka elden. Det var den dittills mest svårbemästrade brand som räddningstjänsten i Göteborg hade haft att hantera. Efter detta var fartyget obrukbart och det var inte lönt att reparera utan Stena A Olssons skrotfirma köpte fartyget för upphuggning. (www.faktaomfartyg.se, Looström 2006)

Förutom natriumklorat och rapsolja fanns även last av 40 ton arseniksalt, som vid denna tid användes vid impregnering. Det var okänt för myndigheterna och först genom ett tips till Hälsovårdsnämnden började man undersöka vad som hänt med detta giftiga ämne. Omkring fem ton skulle ha grävts ned på en soptipp vid Göteborg och man misstänkte att det kunde vara Brudaremossen.

”Det miljöfarliga giftet måste ovillkorligen spåras. Det kan inte bara skada människor utan alla levande organismer” sa Tryggve Andrén, 1:e stadsläkare vid hälsovårdsnämnden till Aftonbladet.

Tunnor med det giftiga saltet påträffades också när man satte in en grävmaskin i sökandet på Brudaremossen. De fem ton man sökte efter togs om hand men det fanns fortfarande en betydande oro då detta bara var en mindre del av lasten, omkring 35 ton arseniksalt var fortfarande borta.

På länsstyrelsens naturvårdssektion var man mycket oroade och länsingenjör Bengt-Erik Olsson berättade för Aftonbladet att ”det strider mot miljöskyddslagen att handskas så här vårdslöst med farliga gifter. Därför är det nödvändigt att vi får tag på den skyldige. Detta får inte upprepas”.

Något mer överslätande var direktören för Boliden bolaget som ägde den arsenikhaltiga lasten. ”Det är mycket otäckt och otrevligt att arseniken är på drift. Impregneringssaltet innehåller visserligen bara 20 proc arsenik och vi tror nog att den arsenik det rör sig om snarare är farlig som psykologisk effekt än som miljöfarlig, – Folk blir rädda bara de hör ordet arsenik”, uttalade Direktör Lars Birkner. (Aftonbladet, GT)

Det stora sopbergets hot mot miljön kan ingen tvivla på. Utredningen från 2016 om soptippen har visat på de stora utmaningar som väntar för att ta hand om alla gifter som läcker ut från Brudaremossen. (Deponi Brudaremossen 2016)

Kanske finns även delar av lasten från Poona kvar i marken. Även om man lyckades med att gräva bort den arseniken så kan det vänta många andra otrevliga överraskningar när nu ett nytt arbete med att gräva i och omkring soptippen inleds.

Bilden i sidhuvudet är hämtad från GT 1971-09-09

Källor

Internet

http://www.faktaomfartyg.se /poona_1952.htm (hämtat 2017-10-20)

Looström, Björn, Åtgärder mot kemikalieolyckor i sjöar, vattendrag och kustvattenområden. En nordisk handbok. Utarbetad på uppdrag av Nordiska kontaktgruppen för kemikalieolyckor. 2006. (https://rib.msb.se/Filer/pdf/21700.pdf) (Hämtad 2017-10-20)

Deponi Brudaremossen. Förslag till åtgärdsprogram för Brudaremossen 2016. (Hämtad 2017-10-20)

Brudaremossen, lakvattenrening – Tillståndsansökan miljöfarlig verksamhet. Kretslopp och vatten 2016. (Hämtad 2017-10-20)

 

Tidningar

Aftonbladet 1971-09-09

GT 1971-09-09

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: