Octobris Månads Syslor

Årets tionde månad har inletts och vi skall ännu en gång återvända till jordbrukets sysslor under 1700-talet och Broocmans råd till bönderna.

Under oktober månad var det lämpligt att gräva upp stenar som låg i vägen för jordbruket, bryta upp rötter som kunde användas till läkedom, speciellt Alands-roten angelica och baldrians-roten och insamling av ollon. Jakt på hare kunde också vara lämpligt under oktober. Broocman kom dessutom med avslöjandet att ryktet om att både hanen och honan födde ungar är oriktigt! Det är helt enkelt så att ”Harar äro ganska fruckt- och afwelsamma djur” slår han fast.

I köksträdgården måste ärtväxterna nu plockas upp ur jorden för förvaring i en mer skyddad miljö. På de bäddar i köksträdgården som därefter blivit lediga skall dynga och svart mulljord blandas.

I fruktträdgården plockas den sista frukten som mognat sent. Nya träd kunde föras in i fruktträdgården när löven fallit. Då hämtades de unga träden från trä-scholan, en sådan fanns vid Stora Torp, markerad med ett A på kartan.

Om det fanns utländska växter och frukter vid gården skulle dessa bäras in i Orange-husen, ett sådant fanns också på stora torp, markerad med B på kartan. Vi kan därmed misstänka att det fanns även en del exotiska växter på Stora Torp. Nattetid rådde Broocman till att Orange-husen skulle hållas stängda för att skydda mot frost, men hålla öppna under dagarna.

Under sommaren hade säkert myrorna varit flitiga med att bygga sina stackar, men dessa skulle utrotas och förstöras på Broocmans inrådan.

Den som behövde fälla träd för att använda till snickeri kunde lägga träden med barken på i sjön, då förhindrades timret från att spricka och saven drogs ur veden.

Boskapen skulle nu stallas och inte släppas ut mer ur ladugårdarna och slakten skulle inledas. Men det var viktigt att inte låta fullmånen skina på köttet! Gödsvinen skulle slaktas mot månades slut och fläsket antingen insaltas eller säljas omedelbart.

Hästarnas mun och tänder skulle ses över och rensat och få ärt-halm inblandat i sitt foder, det betraktades som nyttigt.

Kokt havre kunde med fördel ges till hönsen.

”Nu fiskas bäst i dammarna”, så skedde säkert också i Stora Torps båda fiskdammar.

Avslutningsvis säger Broocman ”Inom hus tilreder man nu allehanda sunda kryddewiner af ålandsrot, rosenmarin, Aalvia, mal-ört, ingefära etc. Nu mältas flitigt, ullen kardas, morgon och qwäll spinnes, item tröskes, bindes not, saltas kiött, och males medan höstfloden warar”.

Det var en samling mycket goda råd till alla er som önskar att återuppta 1700-talets jordbrukartraditioner.

Karta

Göteborgs stadsbyggnadskontor, karta över Stora Torp 1815 (upprättad 1814)
Litteratur

Gadd, Carl-Johan, Den agrara revolutionen: 1700-1870, Stockholm, 2000. (Bilden i sidhuvudet och bilden av Johannes Nilsson)

Håkan, Tunón (red) 2016. Broocman, Reineri, En Fulständig Swensk Hus-Hålds-Bok af Reinerus Reineri Broocman. En Handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala & Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: